År 2021 publicerade den amerikanska TikTok-kreatören Mia Lind en video om att gå ut och gå (@mia_lind, 2021). Detta var mitt under covid-19-pandemin och många människor runt om i världen försökte bryta sin isolering genom att bland annat motionera utomhus. Videon handlade inte bara om att gå ut och gå i största allmänhet utan ungefär en halv minut in i videon presenterade Lind ett budskap om hur promenaden skulle gå till. Den skulle för det första genomföras utomhus och helst sträcka sig över fyra engelska mil (cirka 6,4 kilometer). För det andra skulle fokus under promenaden enbart riktas mot tre teman: (1) Vad du är tacksam för, (2) dina mål och hur du ska uppnå dem samt (3) hur snygg och sexig (”hot”) du är. Lind benämnde promenaden ”Hot Girl Walk”. Det blev snabbt en trend på TikTok.

Kapitlet introducerar hälsobegreppet och hur det kan användas inom socialt arbete. Här diskuteras vilka sociala och kulturella faktorer som har en inverkan på människors hälsa och ohälsa. Till skillnad från medicinen som ofta fokuserar på patienten, är det utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv centralt att förstå faktorerna på både en individ-, grupp- och samhällsnivå. Angreppsättet handlar inte enbart om att förstå hälsoproblem, utan i lika hög grad ha kunskap om det socialt förebyggande arbetet. I kapitlet argumenteras för att ett holistiskt och hälsofrämjande förhållningssätt är en del av arbetet med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Introduktion

I följande paper presenteras centrala resultat av den forskning som gjorts inom ramen för projektet ’Hinder och förutsättningar i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning’, finansierat av K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik (2023-2024). Syftet med arbetet har varit att undersöka hur väl Sverige lyckas skapa och upprätthålla en kollektivtrafik för alla. Vi har kartlagt nationella och internationella projekt inom området, vilken forskning som gjorts samt fördjupat kunskapen genom egna studier. Genom våra resultat kan det konstateras att det fortfarande finns stora brister i den svenska kollektrafiken som försvårar eller omöjliggör resande för personer med funktionsnedsättning. Här sammanfattas våra forskningsresultat och kopplas sedan till en definition av de utvecklingsområden där Sverige behöver utveckla kollektivtrafiken för att den ska vara en kollektivtrafik för alla.

Metod

Forskningsprojektet bygger på en mängd varierande metoder där olika data har samlats in. Vi har genomfört en nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet (publicerad: ’En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområde’, K2 WORKING PAPER, 2023:8), en systematisk genomgång av forskning inom fältet och intervjuer med huvudmän inom kollektivtrafiken och deras arbete med funktionshinderperspektiv. Vi har också utgått från data av insamlade intervjuer och observationer med personer med funktionsnedsättningar som reser med kollektivtrafiken. Denna data har analyserats med ett flervetenskapligt perspektiv. I vårt paper utgår vi också från tidigare forskning vi gjort inom fältet och som publicerats i vetenskapliga artiklar och kapitel.

Resultat

Ett tydligt resultat i forskningsprojektet är att Sverige inte lyckats omsätta de mål som finns kring en kollektivtrafik som kan brukas av många grupper med funktionsnedsättning. Genom olika utvecklingsprojekt har lovande framsteg gjorts, men de har inte fullt lett till möjligheter på en breddare front. Samtidigt som samhället misslyckats med att göra kollektivtrafiken tillgänglig, kan vi i vår data också se att ett övergripande problem är att föråldrade attityder lever kvar. Detta riskerar att skapa situationer där de tekniska lösningarna för kollektivtrafiken finns och fungerar, men där attityder gör att enskilda personer trots detta inte kan nyttja buss eller tåg.

Slutsats 

För att lyckas skapa en kollektivtrafik för alla behöver vi inte bara beforska de områden där begränsningar och hinder uppstår, utan också mer tydligt definiera utvecklingsområden. Genom vårt forskningsprojekt är detta möjligt och i detta paper lyfter vi fram centrala utvecklingsområden för att skapa en kollektivtrafik för alla. Ett centralt utvecklingsområde är att fortsätta undersöka de ideal som finns i samhället kring en tillgänglig kollektivtrafik och hur dessa ideal möter motstånd från negativa attityder om funktionsnedsättning. Dessa attityder är synliga i enskilda möten mellan till exempel kollektivtrafikens aktörer och resenärer med funktionsnedsättning. De återfinns också i utvecklingsstadier när nya produkter ska tas fram och implementeras. Dessa utvecklingsområden presenteras i vårt paper.  

Kapitlet fokuserar ett empiriskt område och ett teoretiskt begrepp: kris. Avsikten är att förankra och utveckla begreppet i och för det sociala arbetet, genom en teoretisk förståelse som utgår från en helhetssyn på människors hälsa och sårbarhet. Kapitlet beskriver hur kris som begrepp växt fram, samt hur det - också i det sociala arbetet – ofta kommit att fokusera individens förändring och känslomässiga hantering av det som inträffat. Som ett alternativ till detta lanseras fenomenologiska begrepp som erbjuder en förståelse för kris som ger socionomer, oavsett arbetsfält, utrymme för en bredare samhällsvetenskaplig kompetens på området.

INTRODUCTION: At times of parental cancer, children's health and well-being are at risk, which is why interventions to support these children have been developed. When developing such interventions, engagement of the population under study in research is endorsed to enhance relevance of research questions and to enhance uptake and dissemination of the findings. Since no previous review has mapped the ways children participate in the development, use and evaluation of these support interventions, the focus of the upcoming scoping review is to identify gaps in the literature for guidance of future research.

METHODS AND ANALYSIS: The scoping review is guided by the methodological framework developed by Arksey and O'Malley. A preliminary search strategy was performed in PubMed in November 2020, refined in March 2021 and applied in PubMed, PsycINFO and CINAHL. Additional searches were performed in Google Scholar and SwePub, and reference lists were hand searched. Refined searches will be conducted in February 2024. The multidisciplinary research team will independently screen titles, abstracts and full-text articles for relevance. Then, relevant studies will be critically evaluated using the Joanna Briggs Critical Appraisal Skills Tools. Data will be extracted using an extraction form and analysed deductively. A descriptive summary of study characteristics and the research process will be presented, including a flow chart. The reporting of the study will be guided by the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses Extension for Scoping Reviews Checklist.

ETHICS AND DISSEMINATION: Being a secondary analysis, ethical approval is not needed. Still, relevant studies will be reviewed for ethical approval as a criterion for inclusion. The findings will be used to inform future studies and will be published in a scientific journal as well as presented at conferences and organisations for children's rights.

In this paper presentation we argue that the international disability movement makes visible that modern medical prevention may need to be understood based on the term community. Through the term, it is assumed that there is a culture within the disability movement that creates not only community, but also a strong self-identity linked to biological facts. Within some groups, this self-identity is very strong and not infrequently the self-identity can be linked to a pride in who one is and to which group one belongs. Based on this community, the phenomenon of medical prevention needs to be problematized when modern biotechnologies are introduced into healthcare.

A desire for increased prevention in society not only creates a desire to, for example, screen to detect genetic changes at the fetal stage, but can also lead to expectant parents terminating the pregnancy. When fewer and fewer children are born with a disability, there is also the risk that the group becomes impoverished and the community dissolves. The members simply become fewer. The disability movement sometimes sees this as a struggle and that one should not betray one's community.

We therefore will argue that community is an important starting point for understanding and problematizing the many, and difficult, approaches that exist in relation to today's modern biomedical technologies. It is easy to focus solely on the pregnant woman's right to choose in this complex discussion and not bring in or discuss other perspectives. Based on the question, Shakespeare has, for example, pointed out that a change in society's attitudes to disability could be more effective than using modern biotechnology. In our paper, we wish to examine the concept of community in more detail and, based on the concept, make a reading of how this discussion is conducted internationally within the disability movement.

In this presentation I will present data from focus group interviews with professionals within social work and how the talk about knowledge in relation to digitalization. In today’s social work knowledge circulation has become increasingly important. The work must be conducted with evidence-based knowledge, complex problems require new knowledge and so on. Knowledge circulation could be seen as a buzzword for modern social work. In the interviews, digital technologies are the solution for many social workers to get new knowledge, but also circulate it in the organization. At the same time technology also add new problems and limitations. One problem is the amount of data. Most social workers feel that the get to much information through e-mail.How can this form of knowledge circulation be analyzed with an STS perspective? And how can the mundane working life for the social worker be used to develop the STS perspective? I will in this presentation use Manuel Delanda´s perspectives on assemblage theory. I am particularly interested in how assemblages are composed of “heterogeneous components”; like persons, machines, buildings and so on, and how these components are part of larger assemblage. We are here “dealing with assemblages of assemblages” (Delanda 2016: 129), which can say something about the territorialization of social work in times of digitalization. This is a theoretical perspective that can further develop how we understand the role of technology in social work.

I kapitlet presenteras kunskapsanvändning bland socialarbetare i samordnande, utvecklande och utredande klientarbete inom vård- och omsorgsområdet. Fokus är arbetet med funktionsstöd och äldreomsorg och hur de arbetar med kunskap, brukarnära och praktiskt. I arbetet ska de ta in och processa information och kunskap i olika former, för att sen förmedla ut det till brukare och brukarnära personal. De översköljs ofta av information, samtidigt som de måste förhålla sig till olika kunskapshierarkier inom och utanför kommunen.

This study focuses on how women’s shelters in Sweden came to use digital platforms to reshape their social work during the Covid-19 pandemic. Through short telephone interviews with 14 managers of women’s shelters on several occasions during 2020 and 2021, this study highlights how their extended use of digital platforms left them with both possibilities and thresholds in their work to reach and stay in contact with abused women and children. Women’s shelters made use of both mobile and wireless platforms (such as text messages in mobile phones) and web-based platforms (such as chat groups on the Internet). The results of the study are presented in four different themes. The first theme concerns how women and youth came into contact with the women’s shelters and what platforms they used. The next theme focuses on how the digital contact was created and maintained. An important finding is that the number of contacts from young people increased, while the overall number of adult women decreased. The third theme highlights those thresholds that risk creating weak networks between the women making contact and the women’s shelters. This is also discussed in relation to the last theme, which focuses on the women’s shelters’ work with the platforms. An important result is that the digital platforms made it possible for women to come into contact with the women’s shelters during the Covid-19-pandemic; nevertheless, there are also thresholds that need to be made visible.

Introduktion

Den digitaliseringsvåg som de senaste åren svept genom samhället har på många sätt varit extra märkbar inom kollektivtrafiken. För den individ som reser kollektivt har det inneburit att det vuxit fram nya rutiner och förhållningsätt i resandet. Många av de nya praktikerna i resandet är kopplade till mobiltelefonen, men också på en mängd andra områden sker en automatisering. Relationen mellan människa och maskin har förändrats från grunden. För att möjliggöra att alla människor i samhället kan känna sig delaktiga i denna utveckling behöver vi bättre förstå denna relation. I detta paper gör jag ett försök att genom ett kulturteoretiskt perspektiv förstå vilka relationer den nya teknologin frammanar och möjliggör i kollektivtrafiken.

Metod

Undersökningen bygger på data som samlats in i ett forskningsprojekt med fokus på vilka hinder och begränsningar som finns i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Cirka 15 personer har intervjuats om deras användning av kollektivtrafik och vilka möjligheter och begränsningar de möter i sin vardag. Cirka 5 personer av dessa 15 personer har också observerats när de använt kollektivtrafik i form av tåg och buss. Som ett komplement till denna undersökning har också en översikt gjorts kring vilka olika digitala lösningar som idag används i kollektivtrafiken och vilka lösningar som inom en snar framtid kan komma att implementeras. Projektet genomförs inom K2, Nationellt kunskapscenter för kollektivtrafik.

Resultat

I artikeln ”The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers” (Egard & Hansson, 2023) har några av våra resultat kring studien presenterats. Ett återkommande tema i artikeln är att den digitala förändringen smyger sig in i en mängd olika områden i samhället och samtidigt skapar nya rutiner för resenärerna. För en del resenärer med funktionsnedsättning innebär teknologin nya möjligheter, medan det för andra kan uppstå begräsningar som försvårar resandet. Genom att rikta den analytiska blicken mot de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning har kan en bättre förståelse för teknologin skapas. 

Slutsats

Relationen mellan människa och maskin är ett återkommande tema inom den kulturteoretiska forskningen, men också ett centralt tema för att skapa en förståelse för hur digitaliseringen förändrar vår värld. Genom att lyssna på de erfarenheter som personer med funktionsnedsättningar har av denna förändring är det möjligt att generera nya perspektiv på hur denna relation kan förstås. Erfarenheterna kan helt enkelt tydliggöra det assemblage av relationer som möjliggör det kollektiva resandet, men också vilka begräsningar som finns för många (Hansson, 2022).

Referenser

Egard, H., & Hansson, K. (2023). The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society, 38(5), 761–775. https://doi.org/10.1080/09687599.2021.1960275

Hansson, K. (2022). Disabled infrastructure: an urban photo essay. Urban Matters, (Just mobility, transport and urban infrastructures). Retrieved from https://urbanmattersjournal.com/disabled-infrastructure-an-urban-photo-essay/