The anthology Cross-Sections: Historical Perspective from Malmö University contains contributions from researchers sharing historical perspectives, but representing different disciplines, such as arts, ethnography, history, literature studies, religion and sports science. The seventeen contributions clearly demonstrate the breadth and diversity of historical research carried out in different departments at Malmö University.

Background: Few children and adolescents reach the recommended levels of daily physical activity, which is something that affects their health and wellbeing. Research shows that physical activities could be one factor for improving health and achieving academic goals in children and adolescents. Methods: Eight focus group interviews with students 10–15 years old were conducted at two schools with extracurricular pulse activities (ECPAs) during the school day. Results: In general, the interviewed students at both schools expressed positive attitudes toward ECPAs, emphasizing a felt correlation with physical activities out of school. Phenomena such as motivation, concentration and social relations also seem to profit from ECPAs. However, some students display a critical approach to ECPAs. From a gender perspective, girls embrace ECPAs with more enthusiasm than boys. Conclusions: In order to make the best use of positive attitudes and health promotion, schools need to improve structural conditions such as facilities, time pressure, unhygienic conditions, blurry boundaries between ECPAs and Physical Education (PE), uncomprehending teachers, contents and, very importantly, the inclusion of students in the process of planning and implementing ECPAs.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka det dialektiska förhållandet mellan å ena sidan identitetsskapande processer kring fotbollsklubbar och å andra sidan samhällsförändringar. Ytterst handlar det sålunda om hur fotbollssupportrars identitetsformeringar påverkats av och påverkat historiska, politiska och sociala förändringar i östra Tyskland mellan 1965 och 2015. Avhandlingen bygger på två fundament. Det första är den historiska och sociala kontext som supporterkulturen är en del av. Det handlar om DDR och den så kallade återföreningen av Tyskland och dess historiska och sociala konsekvenser, och, vilket är nog så viktig, min egen förförståelse för och kunskap om dessa företeelser. Det andra fundamentet, vilket kanske är det viktigaste, är de intervjuade östtyska fotbollssupportrarna och deras narrativ om fotbollens roll i detta sammanhang. Avhandlingen är baserad på intervjuer och deltagande observationer genomförda med supportrar till BFC Dynamo, FC Erzgebirge Aue, 1. FC Magdeburg och 1. FC Union Berlin. I avhandlingen utgår jag från tre narrativa nivåer. För det första en narrativ nivå som utgår från de intervjuades personliga erfarenheter och berättelser. För det andra en narrativ nivå som framför allt kopplas till klubbarna, men också till region eller stad och andra fenomen som förknippas med klubben, och därigenom skapar en gemensam identifikation. Slutligen en tredje narrativ nivå som utgår från det hegemoniska, och där dominerande diskurser, makt, ekonomiska och sociala strukturer och förhållanden mellan östra och västra Tyskland är viktiga. Det är framför allt på denna tredje nivå som begreppet diskurs används och knyts till det hegemoniska. Genom att studera hur dessa tre nivåer förhåller sig till varandra i de olika berättelserna synliggörs växelverkan mellan identitetsskapande och olika narrativ. Studien visar att supporterkulturen i DDR kännetecknades av en viss frihet som till en början både uppmuntrades och accepterades av statsmakten i DDR. Med tiden kom emellertid supporterkulturen att uppfattas som ett tilltagande problem. Det är en förklaring till att fotbollen och supporterkulturen i DDR av vissa forskare har tolkats som fora för politiska protester vilka banade väg för DDR:s kollaps och den tyska återföreningen. De intervjuade supportrarnas narrativ bekräftar också att åskådare vid tillfällen artikulerade ett missnöje med situationen i DDR, men att fotbollen och supporterkulturen inte spelade samma politiska roll som den evangeliska kyrkan eller Neues Forum. I avhandlingen visar jag vidare att de intervjuades narrativ ger vid handen att fotbollen och supporterkulturen förlorade i betydelse under die Wende. Nya strukturer och hegemoniska diskurser utmanade etablerade sociala och kulturella praktiker i östra Tyskland. Sammanslagningen av de två tyska fotbollsförbunden resulterade i en underordnad position för de före detta DDR-klubbarna och deras supportrar. En konsekvens av detta var att nation och makt kom att bli viktiga inslag i identitetsskapandet kring fotbollsklubbarna och supporterkulturen efter den tyska återföreningen. Jag åskådliggör i avhandlingen också hur identifikationen med östra Tyskland till viss del har vuxit sig starkare än vad som var fallet under DDR-tiden. Det ojämlika maktförhållandet inom fotbollen mellan östra och västra Tyskland och reaktioner på västtyska fördomar om östtyska fotbollssupportrar är några exempel på situationer som har konstruerat östtyska identiteter efter 1990. Även om supportrarnas narrativ ger uttryck för olika situerade östtyska identiteter är attityderna till den tyska återföreningen överlag positiva. Supporterkulturen i östra Tyskland är ett ovanligt kulturellt fenomen som konstruerar sammanhängande narrativ, vilka binder samman DDR med Förbundsrepubliken. Genom att studera hur dessa narrativ konstrueras har jag undvikit att tolka DDR som en anomali i den tyska historien. På detta sätt bidrar avhandlingen med ny kunskap om och ny förståelse både för supporterkulturen i östra Tyskland och för den tyska återföreningen.

Football from Mielke to Merkel. Continuity, Discontinuity and Alteration in Fan Culture in East(ern) Germany The objective of the thesis is to examine the dialectical relationship between identity formation among football fans in East(ern) Germany on the one hand and the political, social and political changes in the GDR and Germany from 1965 to 2015 on the other. In the thesis I examine how various dichotomies and paradoxes such as unity and division, east and west, empowerment and disempowerment and success and failure on the football field have influenced identification with football clubs. The thesis rests on two foundations. The first one is the historical and social context, which football fan culture is part of: East(ern) Germany before and after the German re-unification. The second foundation, and arguably the most important one, is the voices of the interviewed football fans and their narratives on the importance of football. The thesis is based on empirical data from interviews and participating observations carried out with football fans of BFC Dynamo, FC Erzgebirge Aue, 1. FC Magdeburg and 1. FC Union Berlin. In the thesis I argue that identity formation can be understood in the light of three different narrative levels. The first level is linked to hegemonic discourses that emanate from state, ideologies and economic, social and political structures. The second level deals with narratives of local or regional communities, such as a football club and its connection to place. The third level, finally, is the individual narrative and its relation to the first and second levels. In the thesis I make use of discourse theories to demonstrate how intimately linked identity formation and narratives are and how hegemonic discourses both circumscribe and render identities possible. Since changes in East(ern) Germany serve as a background for analysing identity formation in fan culture, nation and power are used as analytical tools to distinguish different discourses and structures which influence identities and narratives. The study demonstrates how football fan culture in the GDR was characterized by a certain amount of freedom. To some extent this was both tolerated and encouraged by the GDR authorities. However, from the 1970’s football fans were quite often positioned as troublesome by the GDR-regime. Hence football stadiums have been looked upon as venues for political protests that paved the way for the demise of the GDR and German re-unification. Admittedly, the narratives of the fans confirm that the crowds occasionally articulated discontent with the GDR. The interviewees, however, also claim that football did not have the political function that the Evangelical Church or Neues Forum had. The narratives reveal that football lost its importance during die Wende. New structures and hegemonic discourses challenged established social practices and structures of East(ern) Germany. The merger of the two German football associations resulted in a subordinate position for the former GDR clubs and their fans. As a result, the issues of both nation and power became important aspects of fan culture. The study reveals East(ern) Germany identities that did not exist in the GDR. The remaining inequality between clubs from east and west and reactions to west German prejudices on football fans from East(ern) Germany are examples of how East(ern) German identities have come to the fore after 1990. Although the narratives reveal different and changing identifications with East(ern) Germany they still emphasize an appreciation of being part of a unified Germany. Football fan culture in East(ern) German is a rare cultural phenomenon that constructs coherent narratives, connecting the GDR with the Federal Republic. By studying how these narratives are constructed one avoids interpreting the GDR as an anomaly in German history. Thus, the thesis contributes with new knowledge regarding fan culture as well as the German re-unification from an East(ern) German perspective.