Malmö University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Thavenius, Marie
Publications (6 of 6) Show all publications
Thavenius, M. & Thurén, C. (2022). Ett helt svenskämne?. In: Nygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus (Ed.), ygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus (Ed.), Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020: . Paper presented at Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020 (pp. 249-263). Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Ett helt svenskämne?
2022 (Swedish)In: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020 / [ed] ygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus, Malmö universitet, 2022, p. 249-263Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet med den här artikeln är att diskutera hur svenskämnet konstrueras i några lärares utsagor och under några svensklektioner. Till grund för denna diskussion ligger ett pilotprojekt, inriktat mot årskurs 7-9. Våra forskningsfrågor är: ”Vilka delar av svenskämnet framstår som viktiga i lärarnas utsagor och i svenskundervisningen?” och ”Vilka relationer etableras mellan olika delar av svenskämnet i lärarnas utsagor och i svenskundervisningen?” Materialet består av intervjuer med två svensklärare och fem lektionsobservationer. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och satts i relation till ämnesparadigmen academic, developmental, communicative och utilitarian (Sawyer & van de Ven 2006). Vi visar att svenskämnet har olika slags innehåll och grupperar det i följande kategorier: språk och litteratur; färdigheter och förmågor; värdegrunds-, existentiella och samhällsfrågor; andra skolämnen samt allting eller vad som helst.  Beroende på vilket slags innehåll som betonas och hur olika slags innehåll kombineras, konstrueras olika svenskämnen. Vidare uppvisar materialet en spänning mellan aktivitet som mål och aktivitet som mål och medel i materialet. Tendensen är att materialet lutar åt ett nyttoinriktat ämnesparadigm samtidigt som det har drag av kommunikativt paradigm. Nyttoinriktningen diskuteras i förhållande till svenskämnets eventuella fragmentisering samt behovet av större kvalitativa studier av svenskämnet som ett led i att utveckla konceptuella verktyg för forskare och svensklärare.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö universitet, 2022
Keywords
svenskämnet, ämneskonstruktioner, ämnesparadigm
National Category
Educational Sciences Didactics Languages and Literature
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55104 (URN)978-91-7877-284-1 (ISBN)978-91-7877-285-8 (ISBN)
Conference
Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020
Available from: 2022-09-23 Created: 2022-09-23 Last updated: 2024-02-13Bibliographically approved
Thavenius, M. & Thurén, C. (2022). L1 Swedish - Paradigms and beyond. In: : . Paper presented at ARLE 2022: Transformations in L1 education: Current challenges and future possibilities – 13th ARLE conference.
Open this publication in new window or tab >>L1 Swedish - Paradigms and beyond
2022 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

Over the last decades, the changing patterns in migration, technologies and communication have brought about shifts in interaction and communication, as well as a newness in the way that we perform identities. These shifts involve challenges and change for L1 school subjects, since the subjects have strong ties to cultural heritage and national languages. Also, these changes may imply that we need new tools to develop an understanding of L1 subjects in this new context.

In L1 research, the concept of paradigm is often used to explore change. Sawyer & van de Ven define it as the manner ‘in which topics, activities and legitimacy are connected to different conceptions of language and literature’ (2006, p. 10). Also, they characterize L1 subjects as poly-paradigmatic, that is that different subject paradigms compete and exist simultaneously. However, the concept also raises criticism (Green & Erixon 2020). Therefore, in this talk, we aim to explore and discuss the paradigm concept in relation to teachers’ constructions of L1 Swedish. We ask the following questions:

• How do teachers and the teaching construct the what, how and why of L1 Swedish?• What concepts, other than paradigm, can be developed to serve as conceptual tools for L1 research as well as L1 teachers?

Our study is a pilot conducted within a larger project with the goal to develop analytical tools. It consists of interviews with secondary school L1 teachers and classroom observations of L1 teaching in secondary schools. Not surprisingly, we found that the informants’ view on L1 Swedish show traces from all of Sawyer and van de Ven’s (2006) paradigms: academic, developmental, communicative, and utilitarian. Furthermore, we found the same pattern in the classroom observations. In our talk, we discuss the problems of a paradigm analysis and discuss alternative ways of analyzing the data.

Keywords
paradigm, alternative concepts, L1, Swedish
National Category
Educational Sciences Didactics Languages and Literature
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55124 (URN)
Conference
ARLE 2022: Transformations in L1 education: Current challenges and future possibilities – 13th ARLE conference
Available from: 2022-09-23 Created: 2022-09-23 Last updated: 2023-09-08Bibliographically approved
Thavenius, M., Bringéus, E., Olsson, M., Eriksson, S. & Chrintz-Gath, C. (2021). Svenskämnets didaktik - ett ULF-projekt. In: : . Paper presented at Lärarnas forskningskonferens 2021.
Open this publication in new window or tab >>Svenskämnets didaktik - ett ULF-projekt
Show others...
2021 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Skolämnet svenska är liksom andra L1-ämnen (L1=Language 1) i Europa utsatt för utmaningar som bland annat har att göra med globalisering, digitalisering och skolans mål- och resultatstyrning. Ämnet har också genomgått stora förändringar under de senaste 10-15 åren (Erixon & Green 2020; Krogh & Penne 2015). Det är därför angeläget att undersöka dessa förändringar och utveckla kunskaper om vad de betyder för hur ämnet gestaltas i undervisning. 

Under två år har vi därför deltagit i den nationella försöksverksamheten ULF (Utveckling, lärande, forskning) genom ett didaktiskt nätverk, Svenskämnets didaktik. I nätverket har svensklärare som undervisar i årskurs 7-9 och gymnasieskolan samverkat med lärarutbildare och forskare från Malmö universitet. Vi har observerat och analyserat varandras svenskundervisning. 

Syftet med det svenskdidaktiska nätverket inom ramen för ULF är att utveckla en hållbar samverkansmodell mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning med särskilt fokus på svenskämnet. Syftet är också att utveckla kunskaper om våra respektive svenskämnen – ämneslärarutbildningens och skolans – och ämnesdidaktiska problem. Ett tredje syfte är att formulera forskningsfrågor som är relevanta att undersöka både i skolans och lärarutbildningens svenskundervisning. 

Vi har prövat en samverkansmodell där lärare och lärarutbildare/forskare tillsammans undersöker och utvecklar våra respektive svenskämnen (svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan och svenskämnet i ämneslärarutbildningen). Under projektets inledningsfas diskuterade vi olika områden och dilemman i svenskämnet för att sedan konstruera ett relativt öppet observationsschema, som innehöll tre delar: lektionens förlopp, innehåll och aktiviteter. Sedan gjorde vi 12 lektionsobservationer i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan samt 8 observationer i ämneslärarutbildningen. Observationerna dokumenterades genom anteckningar i observationsschemat. Analysen av observationsanteckningarna gjordes i tre steg. Först identifierade vi några mönster i undervisningens innehåll och aktiviteter. I ett andra steg undersökte vi vad det vi kom fram till i första steget kan säga om svenskämnet som helhet. Hänger ämnet ihop? På vilka sätt i så fall? Vilka dilemman brottas vi med? Slutligen analyserade vi observationsanteckningarna med hjälp av Sawyer och van de Vens (2006) teoretiska ämnesparadigm. 

Våra analyser av lektionsobservationerna har genererat ett antal frågor som kan utvecklas till forskningsfrågor. Vi kan konstatera att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till. Vi planerar nu en fortsättning av projektet där vi i en studie kan undersöka dessa frågor. 

Referenser 

Erixon, P.-O. & Green, B. (2020). Rethinking L1 Education in a Global Era: The Subject inFocus. Green, B. & Erixon, P.-O. (eds.). Rethinking L1 Education in a Global Era. Understanding the (Post-) National L1 Subjects in New and Difficult Times. Cham: Springer. 

Krogh, E. & Penne, S. (2015). Introduction to Languages, Literatures, and Literacies. Researching Paradoxes and Negotiations in Scandinavian L1 Subjects. L1-Educational Studies in Language and Literature, 15, p. 1-16. 

Sawyer, W. & van de Ven, P.-H. (2006). Starting points. Paradigms in Mother Tongue Education. L1- Educational Studies in Language and Literature, 7(1), 5-20. 

Keywords
praktiknära forskning, skolämnet svenska, svenska i ämneslärarutbildningen, ämnesdidaktik
National Category
Educational Sciences Didactics Languages and Literature
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55191 (URN)
Conference
Lärarnas forskningskonferens 2021
Available from: 2022-09-27 Created: 2022-09-27 Last updated: 2022-09-29Bibliographically approved
Thavenius, M. & Thurén, C. (2020). Ett helt svenskämne. In: : . Paper presented at Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning:Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld, Malmö 18-19 november 2020.
Open this publication in new window or tab >>Ett helt svenskämne
2020 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med denna presentation är att diskutera förhållandet mellan helhet och delar i skolämnet svenska i årskurs 7-9 och gymnasieskolan. En anledning till att detta förhållande är viktigt att förstå är den risk för fragmentarisering av ämnet som flera forskare kritiserat de nya styrdokumenten för på grund av att centralt innehåll presenteras i punktlistor. En del av svensklärarprofessionen utgörs därmed av att utveckla sin egen och elevernas förståelse för relationen mellan dessa punkter. Frågan är hur och i vilken grad detta görs och den frågan är också central för svensklärarutbildning. 

Som grund för vår diskussion använder vi en analys av två delmaterial från vårt projekt Svenskämnets normer och värden: dels observationsanteckningar som vi gjort inom ramen för ett regeringsfinansierat nätverksprojekt (inom ULF, Utveckling Lärande Forskning), dels en del av ett material som utgör grund för en kunskapsöversikt över svensk forskning om svenskämnet i grundskolans 7-9 och gymnasieskolan 2010-2019. Observationsanteckningarna härrör från observationer av svensklektioner i 7-9 och gymnasieskolan i två sydsvenska kommuner. Delmaterialet ur vår kunskapsöversikt utgörs av 56 handsökta peer review- granskade artiklar ur tidskrifterna: Språk och stil, TFL, Educare, Acta Didactica Norge, L1, Education Inquiry, Pedagogisk forskning i Sverige, Utbildning och demokrati samt Forskning om undervisning och lärande. 

Vår analys av helhet och del utgår ifrån följande frågor: Vilken roll spelar helheten för delarna och delarna för helheten? Vad utgör övergripande mål respektive medel i svenskämnet? Hur hänger synen på helhet och del och mål och medel ihop med ämnessyn? Den teoretiska diskussionen av ämneskonceptioner, ämneskonstruktioner och ämnesparadigm (Ball 1987; Malmgren 1996, 1997; Ongstad 2015; Sawyer & Van de Ven 2006; Sjöstedt 2013) utgör därför grund för analysen och diskussionen. 

Keywords
svenskämnet, ämneskonstruktioner, ämnesparadigm
National Category
Educational Sciences Didactics Languages and Literature
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55122 (URN)
Conference
Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning:Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld, Malmö 18-19 november 2020
Available from: 2022-09-23 Created: 2022-09-23 Last updated: 2024-06-11Bibliographically approved
Thavenius, M. (2017). Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning (ed.). (Doctoral dissertation). : Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle
Open this publication in new window or tab >>Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning
2017 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

The overall aim of this doctoral thesis is to widen and deepen the understanding of reading practices and the functions of literature in a Swedish teacher education programme. The aim is also to contextualize the reading of literature in this education programme by discussing literary studies and teaching more generally. The theoretical framework incorporates theories within literary theory, reception study, New Literacy Studies, and discourse analysis that share the view that texts and practices are socially situated. In this thesis reading practice is the overarching term within which other terms or concepts, such as reading act, reading event, and form of reading, but also discourse and ideology, are seen as embedded. The research design is inspired by ethnography and the data consist of audio recordings from teaching activities, questionnaires, interviews, and guidance documents. In guidance documents, questionnaires and interviews, there are numerous discursive elements, which are combined in different ways, but it appears that there are two principal discourses that exist in parallel. One discourse emphasizes the literary text, analysis, interpretation, aesthetic tools and the overall understanding of text-internal aspects. The second discourse emphasizes readers, students, teaching situations and understanding of both text-internal aspects and phenomena outside the text. These two prominent discourses can create a contradiction between emphasis on text on the one hand and on students and teaching on the other hand, but they can also work together. Three recurring core issues are identified in research on literature education in the last decade in Sweden. The first one has to do with the intrinsic value of literature as opposed to the uses of literature. Most scholars nowadays emphasize reading literature in its own right, and claim that literature has a value in itself. Most of them oppose the use of literature, when there is a predetermined purpose such as the students using literature to examine ethical, existential, social and historical issues. The second issue is that of the relationship between literature and reality. There are often claims that students read literature as true stories or even as a collection of facts and not as fiction, and that is considered a problem. The third issue has to do with understanding. Understanding is an every-day word but when it has to do with literature reading and education it can have different meanings. It could refer to the understanding of content and plot, or narrative structure and metaphorical language, but also to the understanding of the world outside the fictional world. Most of the literature education scholars in Sweden today most highly value the understanding of narrative structure, metaphorical language and the meaning of the text. In research and debate it seems as if many people take for granted that students read literature as factual and use it as a means for achieving something else and that this is seen as something negative. This view seems to lead to an attempt to isolate literature and literature reading from the surrounding world. But this study shows that the reading practices are considerably more complex, and there are several examples where the students combine different forms of reading such as symbolic, analytical and personal. Aesthetic aspects, narrative technique as well as ethical, existential, and social issues are present in the reading practices. All these aspects – and others – are not present all the time, but there are examples in practice of how they are combined and interact.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, 2017. p. 372
Series
Malmö Studies in Educational Sciences: Doctoral Dissertation Series, ISSN 1651-4513 ; 80
Keywords
discourse, ethnography, literature education, literature reading, reading practice, Swedish teacher students, teacher education, uses of literature
National Category
Humanities and the Arts
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-7551 (URN)10.24834/2043/22898 (DOI)22898 (Local ID)9789171047762 (ISBN)9789171047779 (ISBN)22898 (Archive number)22898 (OAI)
Available from: 2020-02-28 Created: 2020-02-28 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Adelmann, K., Bergman, L., Dahlbeck, P., Hermansson, C., Jönsson, K., Nygård Larsson, P., . . . Widén, P. (2014). Språkutveckling, medier och demokrati. In: Ulla Carlsson (Ed.), Ulla Carlsson (Ed.), Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet (pp. 117-121). Nordicom
Open this publication in new window or tab >>Språkutveckling, medier och demokrati
Show others...
2014 (Swedish)In: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2014, p. 117-121Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

Place, publisher, year, edition, pages
Nordicom, 2014
Keywords
Media, Information, Demokrati, Yttrandefrihet, MIK
National Category
Humanities and the Arts
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-16311 (URN)17567 (Local ID)978-91-86523-88-6 (ISBN)17567 (Archive number)17567 (OAI)
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications