In October 2019, Zlatan Ibrahimović, the most successful and famous Swedish football player ever, was honoured with a monument by the Swedish Football Association and the city of Malmö. Born in Malmö in 1981, Ibrahimović grew up in a migrant area of the city (Rosengård). Growing up, he played football in local teams, and at the age of 19 he was sold by Malmö FF to Ajax for the highest transfer fee ever in Sweden. However, when Ibrahimović unexpectedly entered as an investor in rivalling Stockholm-based football club Hammarby in November 2019, he challenged local identities: The place is the team, the team is the family, and betrayal of the place and the team is a betrayal against the family. The monument was soon vandalized and taken down, facing an uncertain future. The aim of this article is to understand the different interpretations, eruptions of emotions, and conflicts that the monument of Zlatan Ibrahimović raised. As a theoretical frame, three disciplinary perspectives will be used: a cultural historical and a historical didactic perspective, with the intention of understanding the motives and signals send and received through public art in the city space area; a second perspective with a focus on the special use of history in sport, where gender and nation form an interpretive framework in this study; and finally, a third ethnological perspective based on ‘scaling’, where a monument as a social phenomenon can change meaning depending on geographical scale from district to city to nation and a global scale. 

Anton Nilsson (1887–1989) är en av den svenska arbetarrörelsens mest kända personer och en framträdande aktivist med status av ikon. Medlem av den ungsocialistiska rörelsen i arbetarstaden Malmö placerade han i samband med en omfattande hamnarbetarkonflikt i de svenska hamnarna en bomb på logementsfartyget Amalthea som hyste 73 engelska strejkbrytare. Anton Nilsson dömdes till döden i en efterföljande rättegång, men efter omfattande protester, också utomlands, omvandlads dödsstraffet till livstids straffarbete. I samband med den första socialdemokratiska/liberala regeringen gavs han amnesti 1917 och släpptes ur fångenskapen. Midsommarafton 1919 tog Anton Nilsson ett internationellt flygcertifikat och med det begav han sig till den unga sovjetstaten och blev flygare i Röda armén.

Anton Nilsson (1887-1989) est l’une des plus célèbres figures du mouvement ouvrier suédois, un militant de premier plan élevé au statut d’icône. Membre du Mouvement des jeunes socialistes dans la ville ouvrière de Malmö, il place une bombe sur le navire Amalthea, qui abritait 73 briseurs de grève anglais, dans le cadre d’un vaste conflit du travail impliquant les dockers des ports suédois. Il est condamné à mort, mais à la suite de nombreuses protestations, y compris internationales, sa peine est commuée en prison à vie. En 1917, après les troubles de la « révolution des pommes de terre » et l’élection du premier gouvernement social-démocrate/libéral, il est libéré à la faveur d’une amnistie. À la veille de la Saint-Jean 1919, Anton Nilsson décroche un permis international de piloter des avions et rejoint le jeune État soviétique, où il devient pilote dans l’Armée rouge. Toute sa vie il est resté un militant et, centenaire, il participait encore à la manifestation du 1er mai à Stockholm, où il s’était installé et où il est enterré.

Den nya gymnasieskolans historiska kontext. 1960-tal.

Ett lokalt drama och en tragedi som genast fortplantades, och blev en konfliktfylld nationell vridningspunkt i en händelsekedja som skulle förändra villkoren på svensk arbetsmarknad och kasta om dittillsvarande politiska mönster och lojaliteter i svensk inrikespolitik. Händelsen gav eko, levde vidare, också utanför landets gränser, och ställde viktiga frågor: om maktens anspråk och gränser för att upprätthålla ordning, om vems ordning och på vems villkor, om medborgarnas förtroende och om statens och myndigheternas neutralitet i sociala konflikter. Dessa är fundamentala och principiella frågor för ett samhälle att ställa och har ständigt återkommit i debatter, skapat spänningar och laddade konflikter inför öppen ridå. Ådalen är en dåvarande, en närvarande och en ständigt aktuell historia.

Trepartsamtalet. 15 inspelade videosamtal mellan lärarstuderande, handledare och besökande vfu-lärare.

En bred översikt över Malmös utveckling åren 1990-2020, en diskussion om hur man kan förstå och forska om en stad, samt en genomgång av de tidigare utgivna banden i serien malmö stads historia.

Ett tvärvetenskapligt projekt med 39 forskare och 3 bildredaktörer för att beskriva och problematisera Malmös utveckling åren 1990-2020.

En studie över Malmö universitets förhistoria, tillkomst, utveckling fram till 2020

En genomgång av utvecklingen inom skolväsendet i Malmö åren 1990-2020. En kvalitativ och kvantitativ studie.

I kapitlet rdogörs för tillkomsten och diskuteras hur man kan förstå konflikterna kring monumentet över Zlatan.