Havsmedveten? Kerstin Sonesson & Agneta Rehn, Malmö universitet kerstin.sonesson@mau.se agneta.rehn@mau.se Marint kunskapscentrum, https://www.smkc.se/, driver tillsammans med Malmö universitet projektet Havet, målen och jag. Fokus: Rädda havet från plast med bidrag ur havs-och vattenmiljöanslaget för marin pedagogik, Havs- och Vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att ta fram en pedagogisk modell för hur man i grundskolan, med stöd i Lgr 11, kan arbeta med Agenda 2030 med fokus på mål 14, Hav och marina resurser, och därmed öka elevers havsmedvetenhet. Marint kunskapscenter i Malmö har utvecklat ett skolprogram med två träffar på Marint kunskapscentrum, klassrumsarbete och träff tre på respektive skola. Klasserna ska arbeta med innovativ problemlösning på utmaningar kopplade till Rädda havet från plast, utmaningar som de själva formulerar. Träff 1: De globala hållbarhetsmålen och plastproblematiken i haven. Träff 2: Fältstudier, havets ekosystem och biologisk mångfald samt skräpinsamling på stranden.. Träff 3: Presentation av elevernas förlag till lösning på valda utmaningar. Under höstterminen 2018 ska 20 grupper, 18 grundskoleklasser i Malmö stad och lärarstudenter i två kurser vid Malmö universitet, delta i programmet. Våra forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever elever och lärare i grundskolans åk 1-9 att eleverna utvecklar havsmedvetenhet, handlingskompetens och kreativ förmåga att finna lösningar till utmaningar kopplade till havet genom att delta i det elevcentrerade programmet Havet, målen och jag? Hur upplever klasslärarna programmet och dess länkning till Lgr 11? Metod: Icke-deltagande observation vid träffarna på Marint kunskapscenter i Malmö. Enkät med påståenden och Likertskala samt frågor av mera öppen karaktär till alla deltagande elever, studenter och lärare samt semistrukturerade intervjuer med personal vid Marint kunskapscenter och klasslärare. Analys av konstruktiv länkning i programmet genom innehållsanalys av det producerade studie- och handledarmaterialet. Projektet är pågående.

We followed a project, focusing on the meaning of education in the extended classroom to teachers and students, in order to increase our knowledge on pedagogical cultivation. The principal and the teachers were interviewed three times during the school year, and 85 students in grades 6-7 responded to a questionnaire at the beginning and the end of the school year 2012/2013. The school ground activities were mainly practical tasks like designing and constructing culture beds, collecting fruits to use in the home economics class, cutting shrubs, and planting berry bushes. The teachers’ focus was on doing, not learning. However, the teachers stated that the activities emanated from the syllabus and agreed on a strong connection between the project and environmental issues regarding food production, e.g. farm to table. They had many ideas on how to connect the practical work to various theoretical subject areas, theory to practice. At the end of the first school year, we asked the students if they like doing practical work at school. Most said yes, but more than half the students disliked outdoor teaching in the school garden. Most students agreed that they are able to use all senses while working outdoors, but more than half stated that it was not fun working outdoors with the gardening project. When asked if they learn science better outdoors than indoors, more than half disagreed. They also did not believe they learned other school subjects better when they are being taught outdoors in the school garden. We analysed the discrepancy between the aims of the teachers and the experiences of the learners and found a lack of communication on the didactical questions; why, how, what and where. There was also a need of distinct support from the principal, training on combining classroom and outdoor teaching, and transdisciplinary education.

Globala utmaningar i en nordisk kontext – utveckling av studentcentrerad didaktik i SPICA-nätverket Grundpelare i SPICA-nätverket är didaktiskt utvecklingsarbete och genomförande av en kurs (5 ECTS) för lärarstudenter från de nordiska länderna. Kursens innehåll fokuserar på nordiska lösningar på lokala, regionala och globala intressekonflikter och utmaningar. Kursens målsättning är att utveckla och stärka lärarstudenternas didaktiska kompetens i professionellt arbete med handlingskompetens och aktivt medborgarskap i skolan, utifrån lokala utmaningar och i samverkan med det omgivande samhället. Kursen planeras utifrån studentcentrerat arbetssätt och består av tre delar: * En virtuell del med flipped classroom och studentledda seminarier på nätet, * En intensiv kursvecka med placed-based och challenge-based eduction i ett av länderna, samt * Efterarbete i form av en individuell reflekterande text. I mars 2016 träffas drygt 20 studenter och 10 lärarutbildare på Island. Inför kursstart i februari spelar nätverkets lärare in korta filmer som behandlar för kursen relevanta begrepp och arbetssätt, samt kopplar till utmaningar och möjligheter i en isländsk kontext. Filmerna som ger såväl teoretiska som tematiska perspektiv ses av kursdeltagarna och diskuteras i grupper om 4-5 studenter från lika många lärosäten. I de nätbaserade diskussionerna arbetar studentgrupperna sig fram till en utmaning som de vill arbeta med under intensivveckan. Temat för gruppens arbete, den utmaningen gruppen väljer, ska vara kopplad till kursens målsättning och ska sättas i förhållande till skolans undervisning. På postern presenteras och diskuteras utfallet av det didaktiska utvecklingsarbetet och SPICA-kursen 2016. SPICA-nätverket finansieras av Nordiska ministerrådet koordineras av Åsmund Aamaas, Högskolan i Söröst-Norge, asmund.aamaas@hit.no

Window farming - utmaningsbaserat och ämnesöverskridande lärande i slöjdsalen. Författarna till denna presentation fick i uppdrag av en kommun i Sydsverige att följa ett utvecklingsprojekt, ”Odling och hälsa”, initierat av ett lärarlag på en åk 6-9 skola. Under de tre åren skol- och forskningsprojektet pågick undersöktes och dokumenterades bland annat lärarnas utvecklings- och förändringsarbete genom individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer med rektor, lärare och skolträdgårdsmästare. Forskningsansatsen var fenomenografisk. Skolans träslöjdslärare inspirerades av projektet och fick en idé om hur han kunde förändra arbetssättet i slöjdsalen, från ”presentfabrik” till kreativt samarbete mellan såväl elever som flera av skolans ämnen i projektet ”Window farming”. Syftet med projektet är att få trevligare klassrum med bättre inomhusmiljö, att utveckla elevernas kreativitet och samarbete, samt öka samverkan mellan olika skolämnen. Elever i årskurs 6 indelades i grupper och fick en utmaning: Att designa och konstruera en fungerande fönsterodling i ett stort fönster i slöjdsalen eller i salen som används i hem- och konsumentkunskap. I presentationen diskuteras hur projektet med ändade arbetsformer, utmaningsbaserat och ämnesintegrerat grupparbete, mottogs av eleverna, vilka utmaningar som lärarlaget ställdes inför samt hur det didaktiska nytänkandet motiverades av lärarna med hänvisning till Lgr 11.

According to many documents, there is a strong need to renew science education. One way could be to work with SSI (socio-scientific issues). This paper reports on both students’ and teachers’ experiences and learning when working with socio-scientific issues in science education in secondary school (age 13 to 16). The approach is multidimensional, as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest that SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe that they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on “the large picture”, acknowledge own responsibility for learning, find school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. This paper is a short summary of the first year and quantitative part of the project. Further results from the project will later be found on our homepage (http://www.sisc.se).

The aim of this paper is to describe the development of a conceptual framework, which can be used as an analytical tool for understanding and constructing socio-scientific cases (SSI). This work is the first step in an evidence-based research project aiming at investigating if, how and why students and teachers in secondary school develop knowledge and interests when working with SSI in science. The framework focuses on content and features of the SSI. It will be used as a tool for analyzing what components of the tasks are most influential on interest and learning in work with SSI in secondary school. The six components were chosen to reflect what we know from research literature about what might have an impact on interest and learning. It is possible to find variants within each component. Six socio-scientific cases were constructed which will be discussed. They are relevant according to characteristics of SSI and to the national curriculum. The framework consists of a matrix with the six components and six cases. It is possible to find variants within each component. Here follows a brief description of the components and the cases. Components 1. Starting point- the authentic setting. It can be fictive and non-fictive e.g. TV-programme or novel. 2. School science subject 3. Nature of the scientific knowledge-base and evidence - e.g. well agreed upon, contradictory reports 4. Social content - e.g. media power, economy, ethics. 5. Use of scientific knowledge for e.g. decision –making, clarifying, risk assessment 6. Type of conflict – on an individual group or structural level Cases 1. You are what you eat? Critical scrutinizing of a TV-programme. 2. Laser treatment and near sightedness. Personal homepage. To decide if it is worthwhile to go through such a treatment and about who should pay. 3. To hear or not to hear? Excerpt from novel. Analysis of different views and arguments. 4. Me, my family and global warming. Family situation. To produce a realistic plan for how to decrease the carbon dioxide emissions of the family. 5. Are mobiles hazardous? Newspaper articles. To decide about the consequences for use of a mobile or how to choose when buying a new one. 6. Climate-friendly food in school? School canteen. To suggest changes and to write a letter to the headmaster,