Malmö University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Ek, Anne-Charlotte
Publications (10 of 18) Show all publications
von Hausswolff, K. & Ek, A.-C. (2015). Bridging Boundaries: focusing on the aim of education and educational meetings (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning. Proceedings of the inaugural European Conference on the Scholarship of Teaching and Learning, October 2015: . Paper presented at The inaugural European Conference on the Scholarship of Teaching and Learning, Cork, Ireland (2015) (pp. 67-67). : Centre for the Integration of Research, Teaching and Learning (CIRTL), University College Cork
Open this publication in new window or tab >>Bridging Boundaries: focusing on the aim of education and educational meetings
2015 (English)In: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning. Proceedings of the inaugural European Conference on the Scholarship of Teaching and Learning, October 2015, Centre for the Integration of Research, Teaching and Learning (CIRTL), University College Cork , 2015, p. 67-67Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

New challenges have faced higher education due to its expansion from 1990s and onwards. Today educators meet larger and more diverse student groups in combination with demand for cost beneficial teaching. Pedagogy is one way of handle the situation - methods of teaching and resources for learning. We believe it is risky to divert teaching methods from the subject taught. Gert Biesta, professor of Education, points out that since the 1990 the discourse in relation to education have changed towards learning [1]. He takes a critical approach to today's focus on student ́s learning as individuals. This route risk oversimplifying the complexity of teaching and the important relationship between teacher and student is underestimated. Combining Biesta ́s standpoint with the four didactical questions what, how, why and for whom place the meeting between the student, the subject and the teacher at the center. In line with Biesta [1] we argue that that the aim of education need to be articulated and orchestrate. The aim of education has three aspects; qualification, socialization and subjectification [1]. When the meeting take place, both teacher and student are qualified in the subject matter. The student is at the same time socialized to the norms, and practices of the academic community. We argue that “diversity” is a necessary precondition for an educational meeting and for the discipline to evolve. To the question raised: How can SoTL in form the changing roles and expectations of students and teachers in higher education? Our answer is: Focus on the aims of education in combination with didactic questions. We illustrate our standpoint in the Didactic Triangle: "teacher - student - content" combined with Biesta ́s framework "qualification - socialization - subjectification". In our presentation we will illuminated our argument with examples from our teaching. [1] G. Biesta “Good education in an age of measurement: ethics, politics, democracy.” Boulder,Colo.: Paradigm Publishers, 2010

Place, publisher, year, edition, pages
Centre for the Integration of Research, Teaching and Learning (CIRTL), University College Cork, 2015
Keywords
Didactic Triangle, Higher education, Subjectification
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-12763 (URN)20079 (Local ID)20079 (Archive number)20079 (OAI)
Conference
The inaugural European Conference on the Scholarship of Teaching and Learning, Cork, Ireland (2015)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Ek, A.-C. & Safrankova, C. (2015). Workshop: att skapa rum för möten som kan förändra (ed.). Högre Utbildning, 5(2), 87-97
Open this publication in new window or tab >>Workshop: att skapa rum för möten som kan förändra
2015 (Swedish)In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 2, p. 87-97Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Hur kan workshopformatet träna den kritiska förmågan? Förtrogna med det genusvetenskapliga och feministiska fältet presenterar artikelförfattarna workshop som en lämplig arbetsform inom högre utbildning. Författarna argumenterar för att workshops möjliggör demokratiska utforskande processer där förmågor som att lyssna, analysera, tolka och argumentera tränas. I artikeln diskuteras nödvändiga villkor och praktiska förutsättningar för hur vi som lärare kan iscensätta studentaktiva undersökningar där den egna förförståelsen både kan och bör utmanas. I workshopen finns utrymme för delaktighet och ofärdiga tankar. Studenter såväl som lärare tränas i att hantera intressemotsättningar och oväntade uttolkningar av workshopens gemensamma material, nödvändiga kompetenser för såväl ett kritiskt som ett demokratiskt förhållningssätt. Författarna exemplifierar hur planering och genomförande av workshops organiseras, diskuterar vikten av välkomnande, disponerandet av tid, betydelsen av möten och att hantera ”oönskade” bidrag. Man understryker att tillit är en nödvändig förutsättning liksom insikten att makt finns närvarande i alla möten. Avslutningsvis problematiseras mångfald, tolerans och konsensus; begrepp som ofta associeras till demokratiska utbildningspraktiker.

Place, publisher, year, edition, pages
Cappelen Damm Akademisk, 2015
Keywords
workshop, pedagogiska möten, tillit, makt, kritiskt tänkande, delaktighet
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-1680 (URN)21947 (Local ID)21947 (Archive number)21947 (OAI)
Available from: 2020-02-27 Created: 2020-02-27 Last updated: 2023-10-23Bibliographically approved
Ek, A.-C., Ideland, M., Jönsson, S. & Malmberg, C. (2013). The tension between marketisation and academisation in higher education (ed.). Studies in Higher Education, 38(9), 1305-1318
Open this publication in new window or tab >>The tension between marketisation and academisation in higher education
2013 (English)In: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174X, Vol. 38, no 9, p. 1305-1318Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Contemporary changes in higher education in Sweden are characterised by two educational discourses: marketisation and academisation. Demands to meet market requirements, as well as to make education more scientific, have created tensions between and within institutional cultures. Using interviews with 16 heads of departments, the authors investigate how tensions between marketisation and academisation were handled in discipline-oriented and professional-oriented departments. The heads of discipline-oriented departments experienced marketisation as a threat to the university trademark, because it was seen to challenge academic autonomy. On the other hand, heads of professional-oriented departments felt that academisation was the main issue to be dealt with, as it shifted focus from practical skills towards academic meritocracy. Consequently, it is not possible to discuss these changes without considering that conditions differ substantially across the university. Responses to these changes can be countered by culturally sensitive strategies, rather than by adopting a ‘one size fits all’ approach.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2013
Keywords
academic identity, role of higher education, educational leadership
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-14536 (URN)10.1080/03075079.2011.619656 (DOI)000327474900005 ()2-s2.0-84889054947 (Scopus ID)12944 (Local ID)12944 (Archive number)12944 (OAI)
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2024-02-05Bibliographically approved
Ek, A.-C., Ideland, M., Jönsson, S. & Malmberg, C. (2011). Högskoleutbildning i spänningsfältet mellan akademisering och marknadifiering (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Proceedings Att leda högre utbildning: . Paper presented at Att leda högre utbildning, Stockholm, Sweden (2011) (pp. 1-5). : SUHF, Sveriges universitets-och högskoleförbund
Open this publication in new window or tab >>Högskoleutbildning i spänningsfältet mellan akademisering och marknadifiering
2011 (Swedish)In: Proceedings Att leda högre utbildning, SUHF, Sveriges universitets-och högskoleförbund , 2011, p. 1-5Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

Under de senaste decennierna har högre utbildning i Sverige genomgått en rad politiska reformer. Bolognareformen innebar att utbildningarna blev målstyrda, med vidhängande krav på dokumentation av att målen uppfylls och utvärdering av Högskoleverket. Dessutom medförde reformen ökade krav på anställningsbarhet. Därutöver ställs ökade krav på forskningsanknuten utbildning, samtidigt med ökad samverkan med samhället. Vi vill påstå att svensk högre utbildning på 2000-talet befinner sig i ett spänningsfält mellan två olika utbildningsdiskurser, här kallade marknadifiering och akademisering. Forskarsamhället har starkt kritiserat att den ekonomiska styrningen har blivit starkare. Denna diskussion har framförallt förts fram av företrädare för ett mer klassiskt universitet. Många av studierna har rört sig på en makronivå, dvs förändringar i utbildningspolicy, ofta under begreppet New Public Management. Denna studie undersöker istället hur förändringarna uttrycks på institutionsnivå, hur de samtida kraven på marknadsanpassning och vetenskaplig anknytning har skapat spänningar mellan och inom lokala institutionskulturer. Syftet med studien som ligger till grund för detta paper är att diskutera hur förändrade utbildningsvillkor för högskolan uttrycks och hanteras på prefektnivå. Prefekternas organisatoriska position är belysande. Klämda mellan krav uppifrån och nedifrån fungerar deras sätt att beskriva verksamheten som ett lackmuspapper på hur olika institutionskulturer svarar på förändringar. Därför har vi intervjuat 16 prefekter vid en högskola och analyserat hur diskurserna om akademisering och marknadifiering uttrycks på institutionsnivå. I analysen av intervjuerna blir det tydligt att prefekterna befinner sig i det spänningsfält där det formuleras krav på att hålla en hög akademisk nivå samtidigt som utbildningen ska vara ”nyttig”. Studien visar att spänningarna mellan akademisering och marknadifiering emellertid ser olika ut beroende på institutionskultur. Vi kan peka på stora skillnader mellan teoretiska utbildningar och professionsutbildningar. Utifrån dessa resultat vill vi diskutera vikten av att förstå hur krav på förändringar inom högre utbildning hanteras i lokala institutionskulturer. Vi hävdar att den vanligast förekommande forskningsdiskursen om att marknadsanpassning hotar högre utbildnings signum inte är generell. I professionsutbildningar med stor andel verksamhetsförlagd utbildning är marknadifiering ett begränsat problem. Dessa institutionskulturer har sedan länge bidragit med en kunskapsproduktion som når utanför den egna institutionen. Prefekterna i professionsutbildningarna uttrycker istället en frustration över kravet på akademisering, dvs starkare forskningsanknytning i utbildningen och högre andel disputerade lärare. I en tradition där yrkesverksamma har stått för stor del av undervisningen och där det praktiska handlaget har stor betydelse blir utbildningens identitet hotad av kraven på forskningsanknytning och vetenskapliga arbeten. Akademiseringen har även inneburit en omställning till mer tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Prefekterna har ”tvingats” rekrytera vetenskapligt kompetent personal från en rad områden eftersom det inte finns starka traditioner att forskarutbilda sig. Tvärvetenskapen skapar också spänningar i den lokala institutionskulturen då normer och traditioner utmanas av nya perspektiv och andra kunskapstraditioner. Vad som tydligt framträder i denna studie är att det är omöjligt att tala om förändringar i en ny akademi. Olika typer av utbildningar ställs inför olika utmaningar i förändringsprocessen. Dessa är kopplade till utbildningens syfte, traditioner, akademisk förankring och personalsammansättning. Vi menar att man måste praktisera kulturellt inkännande förändringsstrategier istället för att tänka sig att ”one size fits all”.

Abstract [en]

Contemporary changes in higher education in Sweden are characterised by two educational discourses: marketisation and academisation. Demands to meet market requirements, as well as to make education more scientific, have created tensions between and within institutional cultures. Using interviews with 16 heads of departments, the authors investigate how tensions between marketisation and academisation were handled in discipline-oriented and professional-oriented departments. The heads of discipline-oriented departments experienced marketisation as a threat to the university trademark, because it was seen to challenge academic autonomy. On the other hand, heads of professional oriented departments felt that academisation was the main issue to be dealt with, as it shifted focus from practical skills towards academic meritocracy. Consequently, it is not possible to discuss these changes without considering that conditions differ substantially across the university. Responses to these changes can be countered by culturally sensitive strategies, rather than by adopting a ‘one size fits all’ approach.

Place, publisher, year, edition, pages
SUHF, Sveriges universitets-och högskoleförbund, 2011
Keywords
högre utbildning, högskolepedagogik, akademiskt ledarskap, prefekt, akademisk identitet, institutionskultur
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-16567 (URN)13720 (Local ID)13720 (Archive number)13720 (OAI)
Conference
Att leda högre utbildning, Stockholm, Sweden (2011)
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2022-12-07Bibliographically approved
Ek, A.-C., Ideland, M., Jönsson, S. & Malmberg, C. (2010). Bologna möter tre institutionskulturer (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Program: NU2010: Dialog för lärande,. Paper presented at NU, Stockholm, Sweden (2010) (pp. 175-175).
Open this publication in new window or tab >>Bologna möter tre institutionskulturer
2010 (Swedish)In: Program: NU2010: Dialog för lärande,, 2010, p. 175-175Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

De senaste årens högskolepolitiska reformer har förändrat högskolor och universitet på flera sätt. Bologna-reformen innebar en målstyrd verksamhet och nya krav på lärare inom högre utbildning. Att vara högskolelärare innebär i allt högre utsträckning att vara examinator och garant för att utbildningens mål uppfylls. Därutöver råder ”nya ideal” angående lärarroll, lärandeaktiviteter och studentinflytande. Samtidigt, eller kanske som en följd av detta, har kraven på lärarnas högskolepedagogiska utbildning höjts och utbudet av kurser ökat. Men vilka avtryck får denna accelererande verksamhet på institutionerna och hur kan avtrycket förstås utifrån institutionens utbildningskultur? I detta runda bordssamtal kommer vi att presentera ett pågående forskningsprojekt om hur personer i ledningsfunktioner talar om högskolepedagogik och dess betydelse för institutionen. Senare kommer också empiriska data gällande högskolelärare att innefattas. Syftet med projektet är att belysa hur pedagogisk utbildning för högskolelärare uppfattas inom olika institutionskulturer. I detta fall handlar det om hur personer i ledningsfunktion menar att den ”nya” lärarrollen passar med olika intellektuella stilar och ämnens karaktär. Vilka skillnader kan vi se mellan t.ex. klassisk ”fil fak”-utbildning och professionsutbildningar? Vilka kopplingar finns mellan studentsyn, syn på framtida yrken, och uppfattningar om hur utbildningen bör organiseras? Vi intresserar oss även för huruvida kravet på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ses som ett direktiv uppifrån, kanske till och med som ett nödvändigt ont, eller om den betraktas som meriterande för utbildningsmiljön och/eller något som faktiskt förändrar den pedagogiska praktiken. Genom att bidra med kunskaper om olika föreställningar om högskolepedagogik ökar möjligheten för att förankra utbildningarna på olika institutioner. Men vi vill även peka på vikten av att föra en kritisk diskussion om högskolepedagogikens syfte och innehåll. Deltagarna i runda bordssamtalet kommer att aktiveras genom ett rollspel där deltagarna får anta roller som ledare och lärare inom olika områden och ämnen. Rollerna och upplägget för rollspelet kommer att inspireras och struktureras utifrån forskningsprojektets resultat. Genom att organisera ett rollspel av detta slag kommer vi att kunna diskutera föreställningar och fördomar om olika ämnes- och institutionskulturer och deras syn på studenter och hur utbildning bör organiseras.

Keywords
institutionskultur, Bolognaprocessen, högskolepedagogik
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-16522 (URN)10953 (Local ID)10953 (Archive number)10953 (OAI)
Conference
NU, Stockholm, Sweden (2010)
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2022-12-07Bibliographically approved
Ek, A.-C. & Malmberg, C. (2010). Professionalizing teaching in higher education? Understanding today’s discourse on scholarship of teaching and learning in relation to the question of widening participation within higher education (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Abstracts, Active Citizenship: . Paper presented at Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NERA), Malmö, Sweden (2010) (pp. 146-146). , Article ID 164.
Open this publication in new window or tab >>Professionalizing teaching in higher education? Understanding today’s discourse on scholarship of teaching and learning in relation to the question of widening participation within higher education
2010 (English)In: Abstracts, Active Citizenship, 2010, p. 146-146, article id 164Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

Our introduction will contextualize and give a brief background to the last decade´s discussion and request for pedagogically more skilled and trained university teachers. A discourse often framed by and named as Scholarship of Teaching and Training, SoTL. Teaching at university level has until recently, unlike most other educational institutions, not required any formal pedagogical education. In spite of often being skilled after years of teaching, the majority of Swedish university teachers still have less then the recommended ten weeks pedagogical training. The purpose of the workshop is to illuminate the emerging practice SoTL. How is it framed and who and what influences and shapes the discourse? Should it be seen as an embryo to professionalize university teaching by valuing teaching excellence? Or should it be understood as a perceived need for a new kind of pedagogical competence in order to handle the consequences of the rapid expansion of higher education during the 90´s, a change from elite to mass higher education? What actors are participating in the formulation of the need for further pedagogical training of university teachers? The teachers themselves, evaluation teams from authorities such as the Swedish National Agency for Higher Education or course giving pedagogical consultants? What arguments are put forward to legitimize these relatively new requirements? Is it focusing on students needs or is it in relation to Scholarship of Research? What definitions of pedagogical competence are formulated? To give answers to these questions are far beyond the scope of this workshop. However to scrutinize what seems to underpin the contemporary pedagogical discourse might be an important contribution to a critical analyze of present practice in HE. Relevance for Nordic Educational research: There is a need to better understand the practice Scholarship of Teaching and Learning in Higher Education

Keywords
Higher Education, Scholarship of Teaching and Learning, Discourse
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-11133 (URN)11117 (Local ID)11117 (Archive number)11117 (OAI)
Conference
Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NERA), Malmö, Sweden (2010)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Ek, A.-C. & Edeholt, H. (2009). Den generativa dialogens förutsättningar (ed.). Paper presented at pedagogiska inspirationskonferens, Lund, Sweden (2009). Paper presented at pedagogiska inspirationskonferens, Lund, Sweden (2009). : LTH, Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Den generativa dialogens förutsättningar
2009 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Det främsta syftet är att ge analytiska verktyg för att möjliggöra en mellan dessa två "kulturer" meningsfull dialog och vad som då krävs av dess respektive utbildningar.

Place, publisher, year, edition, pages
LTH, Lunds universitet, 2009
Keywords
interdisciplinärt arbete
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-10904 (URN)13270 (Local ID)13270 (Archive number)13270 (OAI)
Conference
pedagogiska inspirationskonferens, Lund, Sweden (2009)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Ek, A.-C. & Edeholt, H. (2009). Designstudion: från living room till drop-in-studio (ed.). In: Ola Fransson, Karin Jonnegård, Jonas Aspelin (Ed.), Ola Fransson, Karin Jonnegård, Jonas Aspelin (Ed.), Kunskapsbehov och nya kompetenser: (pp. 45-62). : Santérus Academic Press Sweden
Open this publication in new window or tab >>Designstudion: från living room till drop-in-studio
2009 (Swedish)In: Kunskapsbehov och nya kompetenser / [ed] Ola Fransson, Karin Jonnegård, Jonas Aspelin, Santérus Academic Press Sweden, 2009, p. 45-62Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Santérus Academic Press Sweden, 2009
Keywords
Design methods, Changed educational conditions
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-9281 (URN)12942 (Local ID)978-91-7335-013-6 (ISBN)12942 (Archive number)12942 (OAI)
Available from: 2020-02-28 Created: 2020-02-28 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Ek, A.-C., Bondestam, F. & Bromseth, J. (2009). Från Redaktionen/Förord: Introduktion till temanummer feministisk pedagogik (ed.). Tidskrift för Genusvetenskap (1), 3-7
Open this publication in new window or tab >>Från Redaktionen/Förord: Introduktion till temanummer feministisk pedagogik
2009 (Swedish)In: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, no 1, p. 3-7Article in journal (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköpings universitet, tema Genus, 2009
Keywords
feminist pedagogy, historisk översikt
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-1665 (URN)13268 (Local ID)13268 (Archive number)13268 (OAI)
Available from: 2020-02-27 Created: 2020-02-27 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Ek, A.-C. (2009). Think tank – ett samarbetesprojekt där kunskapssyn och professionsroll användes som kreativa stötestenar för integration av genusperspektiv (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Strategisk pedagogisk utveckling: . Paper presented at Strategisk pedagogisk utveckling, Stockholm, Sweden (2009) (pp. 14-20). : CED Lunds Universitet
Open this publication in new window or tab >>Think tank – ett samarbetesprojekt där kunskapssyn och professionsroll användes som kreativa stötestenar för integration av genusperspektiv
2009 (Swedish)In: Strategisk pedagogisk utveckling, CED Lunds Universitet , 2009, p. 14-20Conference paper, Published paper (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
CED Lunds Universitet, 2009
Keywords
perspektiv, integrering
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-11122 (URN)13269 (Local ID)13269 (Archive number)13269 (OAI)
Conference
Strategisk pedagogisk utveckling, Stockholm, Sweden (2009)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications