Studien är en del i ett tvåårigt projekt som undersökt invånarna i Helsingborgs stads inställning till kommunens nuvarande och önskade dataanvändning och digitaliseringsarbete, specifikt vad rör AI­baseradsamkörning av förvaltningarnas invånardata. Målet har varit att ge Helsingborgs stad, liksom andra kommunder i Sverige, underlag för hur datadriven teknik kan användas på ett etiskt gott sätt, utifrån invånarnas perspektiv.

Vad är nytt med nya framväxande medieteknologier? Hur och när blir ny medieteknik gammal? Och går teknikutvecklingen verkligen så snabbt som vi upplever att den gör? Det är några av de frågor som vi kommeratt titta närmare på i det här kapitlet. Syftet är att du ska få inblick ihur du kan förstå och studera medieteknologisk utveckling på ett adekvat sätt. Efter att ha läst kapitlet kommer du kunna ta dig an frågor somrör medieteknologiers interaktion – konkurrens och samexistens – med varandra över tid, samt kritiskt kunna förhålla dig till de möjligheter och utmaningar som finns med nya innovationer och gammal teknik.

I en tid då medielandskapet är i ständig förändring och traditionell medieforskning konstant utmanas ökar behovet av att förena teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Medie- och teknikforskning kräver innovativa angreppssätt för att navigera bland komplexa relationer mellan kultur, samhälle, ekonomi och teknologi.

I den här boken bjuder ledande forskare in till samtal om teknologins utmaningar och möjligheter. Här presenteras redskap för att utforska, beskriva, begreppsliggöra och förstå nya relationer mellan medieteknologier och deras omvärld – en kunskap som förbereder läsaren att på egen hand kombinera samhällsvetenskapernas kritiska analyser med teknikvetenskapernas tradition att utveckla tillförlitliga och effektiva system.

Tekniska mediestudier riktar sig till studenter inom ämnen som medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, data- och systemvetenskap, interaktionsdesign och informatik.

Som ett av fem hypoteslabb i projektet ”Den (ut)forskande staden” kartlade projektet Datalabbet förutsättningarna för att samköra stora datamängder invånardata från Helsingborgs stads olika förvaltningar och bolag under åren 2020–2022. Labbet har utgått från hypotesen att genom avancerad analys av samkörda data, bland annat med hjälp av artificiell intelligens, kan kommunen bättre förstå invånarnas varierande och komplexa behov och ta fram värdeskapande offentliga tjänster som bättre kan tillgodose dessa behov och öka invånarnas livskvalitet.

Undersökningsmässigt har Datalabbet bestått av två delar: en del som undersökt förutsättningarna för delning av data från ett juridiskt perspektiv och en del som undersökt det utifrån ett användarperspektiv, som presenteras i det här kapitlet. Kapitlet bygger på resultat från en enkätstudie riktad till invånarna i Helsingborgs stad och deras inställning till kommunens hantering av invånardata och användning av datadriven teknologi. Inledningsvis beskrivs Datalabbets övergripande syfte och utmaningen med samkörning av invånardata. Därefter presenteras labbets upplägg och arbetsprocess med tyngdpunkt på användarperspektivet och enkätstudien. I efterföljande avsnitt presenteras resultat och analys av enkätundersökningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning inklusive rekommendationer till kommunen.

In many countries the news media landscape has changed significantly in recent decades, particularly the locally based media have decreased in number or become more geographically remote. Hyperlocal media – locally based, community- oriented news with a high level of audience-participation possibilities – has been proposed as a potential replacement for established media that are quickly moving away from recognized norms, but have demonstrated a variety of possibilities as well as challenges in terms of structure, resources, and sustainability. Based on an extensive mapping of the Swedish news media landscape, this study traces the consistency and change of legacy and alternative media over the period 2016-2021. The aim is to make sense of the declining stability, the emergence of “news deserts'', and alternative forms of news media, by focusing on the structuring forces behind hyperlocal operations.

The results show a transforming media landscape, with a reduced presence of legacy media, and a variety of hyperlocal news operations; from economically viable, small-scale organizations to idealistic individual projects, based on public, non-profit models. The restructuring of the landscape does not turn out to be so much about growing news deserts, as a thinning of news scrutiny, where legacy and hyperlocal media go in different directions in terms of business strategies: Where legacy media consolidates, the hyperlocals lean on idealism and localism. While the latter sometimes can be described as poor business skills, they can also be viewed as low-risk strategies, enabling trial and error and organic growth. Yet, highly personal and locally anchored rationales behind many hyperlocal initiatives make them challenging from a sustainability perspective. The conclusion is that the transforming media landscape can be described as a form of mutually related restructuring, where established and alternative media coexist in new ways. 

Using Malmö Turism-a tourist bureau in the south of Sweden-as a case, this chapter examines its digital transformation; from being based foremost on promoting storytelling of real-life interactions with a few expert assistants at a physical tourist bureau, towards becoming a primary digitally based cross-and transmedia operation, where support of the hosting relied on a larger number of connected media and actors. Based on interviews with the organization before and after the reorganization, the chapter analyses the drivers, determinants and challenges that faced the organization during the transformation. It contributes with insight and understanding from a novel case that other tourism organizations may contrast their findings with, a challenge many of them are likely to embrace in the future.

In this article, knowledge building through combinations of methods in a digital context is discussed and explored. Two types of digital bigger and smaller data-driven media studies are used as examples: digital focus groups and the combination of internet traffic measurements, surveys and diaries. The article proposes the concept of digital method triangulation. Digital method triangulation is argued to be a way to approach the “meaning problem” to make sense of small and big data. Digital method triangulation is argued 1) to stimulate the innovative use of known methods for unexpected dimensions within the studied topic; 2) with appropriate theoretical and meta-theoretical reflections, to provide more certainty in conclusions; and 3) to assist in constructing a more comprehensive perspective on specific analyses. The conclusion is that triangulation is even more important in the digital realm, as it facilitates dialogue between conventional and digital methods, dialogue that seems crucial to capture the complexities of the onlife.

The internet is a growing part of the political arena. During the Swedish election 2018, 71 percent of the Swedish population used the internet to access political information. In 2014, less than half of the citizens used the internet for this purpose. While digital media are becoming increasingly important for the democratic discourse, aspects such as fake news, foreign troll factories and bots auto-generating political posts, as well as personal privacy threats, have been put on the global agenda. So also in Sweden. In the light of the Swedish election 2018, computational propaganda emerged as a prominent issue. This study examines the Swedish population’s attitudes towards the dissemination of disinformation, privacy abuse and the influence of various actors on political opinion before the Swedish election 2018. The analysis is based on a representative sample (n=1,006) of the Swedish population, collected through Kantar-Sifo’s web panel one week before the election 2018. The results present 1) people’s interest in politics and their attitude towards different sources of information for participation in the political debate, 2) attitudes towards the influence on public opinion by different actors and whether these actors prevent or disseminate disinformation, and 3) the extent to which people feel that they have the ability and the opportunity to value the truthfulness of the political information that is distributed online. The study aims to contribute to knowledge about attitudes towards privacy and information online, in particular regarding political information on social media.

I detta kapitel diskuteras i vilken mån tekniska förändringar och innovationer kan förutspås genom en demonstration av ett antal förklaringsmodeller för medieutveckling. Vidare förs ett resonemang kring hur teknikförändringen påverkar mediers utveckling och spridning och vilken inverkan detta har på samhälle och journalistiken. Fyra faktorer som påverkar framgången för medier tas upp: användare, teknikutveckling, tajming och behov.

This chapter discusses the extent to which technical changes and innovations can be predicted through a demonstration of a number of explanatory models for media development. Furthermore, there is a discussion about how technology change affects the development and dissemination of media and what impact this has on society and journalism. Four factors that influence the success of media are addressed: users, technology development, timing and needs.