In this article, Hans Alfredson's 1965 phonogram (LP) and illustrated children's book Blommig falukorv (Flowery Frankfurters) are analyzed with the help of play theory. The argument is that Johan Huizinga's theory of play provides a particularly fruitful approach to storytelling across media. The analysis focuses on a selection of the songs/texts from Blommig falukorv, categorizing them under the headings "Songs about Play," "Playful Humor and Nonsense," and "A Pornographic Appendix for the Youngest." Our reading of Blommig falukorv shows that play theory provides a useful approach to storytelling across media; in addition, Blommig falukorv appears to be a particularly rich case of storytelling play, as witnessed in the choice of subjects, language forms, visual style, musical composition, orchestration, and oral delivery and performance.

This article discusses a study that took place in a giant staffroom filled with almost 7,000 teachers – namely a Facebook group for Swedish music teachers.  It aims to present how music teachers in Sweden used this group in the first two months of the COVID-19 pandemic (March and April of 2020) to cope with challenges related to teaching music. The study is based on Gert Biesta’s perspective on the teacher profession. With the consent of the participants, we have analysed the 303 posts (and their comments) that directly addressed the COVID-19 situation during that period. We found that the group works as an important collegial forum and that the teachers pragmatically use the group to solve educational problems; further, the posts concerning work-conditions get the most engagement. The most frequent types of posts concerned how to design teaching situations under the new conditions. Specifically, asking questions, sharing material, asking for material and letting off steam were the most common types. Music teachers seem to be loyal, collegial and intent on solving any challenge to facilitate students’ learning as regulated in the syllabus. We hope this article can motivate other researchers to perform similar studies or build on our results. We conclude by speculating about what the new normal will be for music teachers when the pandemic is over. 

Abstract [en]The study takes place in a giant staffroom filled with music teachers - a Swedish Facebook-group for music teachers. The group has 7016 members by the 9’th of November 2020. An estimate is that this Facebook group reaches around 1/3 of the music teachers in Sweden. 

The purpose of the study is to present how teachers use this Facebook group in the first two months of the COVID-19 pandemic, to cope with challenges related to teaching music. The activity in the Facebook group increased significantly during March and April before sinking again towards the summer. We have, with the consent of the participants, analysed the 303 posts plus their comments, that directly addressed the corona situation. The first corona-relevant post was made on March 5th and the study analysed all data from March 5th and two months ahead to May 5th. The analysis is both qualitative and quantitative, although the quantitative parts are the most developed.

The Swedish approach on handling the Corona has been quite different compared to the surrounding Nordic countries, and also from most European countries. In spring 2020 the Swedish preschools and compulsory schools kept open while upper secondary and universities transitioned to digital, distance teaching (Pierre, 2020). When Sweden decided to close down parts of society, they decided to only shut down schools for older students from upper secondary [gymnasium] (16-19 year olds) and universities, while compulsory school and preschools stayed open. Parents were strongly advised to keep their children at home with the slightest symptoms though, and the same applied to teachers. Some schools that were affected by the virus decided to close down even for the younger children. This means that in the period we are studying some music teachers teach from a distance, some are still in their classrooms as usual, some are in their classrooms but with only a part of their class in place, the rest being home, some have a class at school they need to teach but cannot because they need to stay home because of symptoms. 

The results show that Corona forced the teachers to reconsider and go back to basics - to make teaching and learning work in new circumstances. Thus the teachers where, spite the extreme situation, still focused on maintaining to follow the syllabus in Lgr11 (Skolverket 2019), Zandén and Ferm Thorgersen (2015) stated that music teachers implemented Lgr11 within a year, which would be 2012, and now in 2020 the teachers face the complex task of not only staying true to the syllabus and for example managing teaching students creativity such as composing music (Mars 2015) but also coping with the many challenges that Covid-19 poses. The results also clearly show the need for a collegiate with whom to brainstorm, think together with and search for support from. Since music teachers in Sweden usually are the only music teacher in a school or even in a municipality the facebook group Musiklärarna could be necessary for collegial support. 

There is a strong collegiality in the group. When we go behind that fact and attempt to see more nuances of the collegiality, we can see through our categories that the collegiality are of different sorts: One kind of collegiality that  is represented by several categories is to search for support for a view or opinion, another is to search for help in solving an educational problem, a third, and related, is to share and spread good educational plans and ideas within the profession, a fourth is to search for support regarding working conditions. A fifth, a meta feature of collegiality, is to be a part of co-constructing a professional discourse - to become a part of the group music teachers in Sweden. 

What will the new normal be when the pandemic is over; what kind of normal will music teachers create in the coda?

I kapitlet sätts fokus på musiklärarstudenters och musiklärares utveckling av undervisningspraktiker. Genom att konkret beskriva musiklärares och elevers användning av artefakter vill jag sybnliggöra hur pedagogisk hantverksskicklighet och ämneskunnande medför transformering av artefakter. Transformeringen beskrivs med hjälp av Wartofskys (1979) hierarkiska indelning av artefakter på primöär, sekundär och tertiär nivå.

Jag har under många år arbetat som musiklärare med ungdomar i årskurserna 6-9. I detta arbete har jag sett att skapande verksamhet är ett kraftfullt verktyg när jag arbetar med lärande. Jag har därför lagt stor del av min undervisning på att eleverna ska skapa själva för att förstå musikens verktyg, musikens sammanhang samt att det fungerar utmärkt som verktyg för att lära sig att spe-la instrument.

I antologin är kapitel samlade som ut olika perspektiv behandlar undervisning och lärande i musik samt musiklärares professionsutveckling. Karl Asp problematiserar genrebegreppet och exemplifierar hur det är möjligt att planera sin musikundervisning utifrån resonemang om vad genre kan tänkas vara och innebära. Konsekvenser av genrer och de praktiker som kan uppstå i ensembleundervisning när det gäller genreinriktningar med särskilt fokus på genusfrågor behandlar Carina Borgström Källén. Med Spotify som exempel beskriver och problematiserar Susanna Leijonhufvud strömmade musiktjänster och vad det kan innebära för möjligheter och risker för lärande i musik. Hur framåtsyftande återkoppling kan ta sig uttryck i musicerande situationer i skola beskriver och diskuterar Annika Falthin. Sverker Zadig redogör för sin forskningsprocess om informella ledare i körer och konsekvenser av olika använda forskningsmetoder. Aktionsforskning och kollegialt lärande belyser Johan Nyberg och hur det kan stärka musiklärares professionsutveckling. Professionsutveckling är även centralt i Annette Mars text som handlar om hur musiklärares ämneskunnande och hur deras musikdidaktiska förmåga kan medvetandegöras. Avslutningsvis sammanfattar Cecilia Ferm Almqvist antologins olika ämnesområden och teoretiska ansatser utifrån ett relationellt perspektiv.

Inledning

Lektionerna riktar sig mot elever i årskurserna f-3 och syftet är att eleverna på ett enkelt och lekfullt sätt ska få närma sig skapande i musik. Materialet som ska utgöra själva notskriften i elevernas komposition är sådant som finns på fritidshemmet. Tanken är att eleverna ska kunna arbeta med musikskapande både på musiklektionerna och när de vistas i fritidshemmet. Precis som det är en lek att bygga ett hus eller ett flygplan med lego eller brioklossar, kan barnen leka och bygga musik tillsammans. Eleverna komponerar melodier för boomwackers och sång. För de lite äldre eleverna i årskurs 2-3 kan sedan dessa melodier överföras till melodispel på piano och du som lärare kan harmonisera barnens musikverk och slutligen kan barnen använda ett enkelt musikprogram såsom exempelvis Soundtrap eller Garageband för att spela in sin musik.

Istället för att ange progressionen i antal lektioner anges den istället i olika moment, för att du som lärare ska kunna anpassa lektionerna utifrån elevernas förutsättningar.

Parallellt med att du arbetar med musikskapande, melodispel och digitala verktyg inkorporerar du barnkonventionens artikel 13 som i sin helhet lyder:

•       Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

•       Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga: (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende, eller, (b) för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna moralen.

Digitalisering som ett demokratiskt verktyg. Föreläsningen handlar om 

Hur  lärare kan arbeta för att de digitala verktygen ska utveckla den befintliga undervisningen?

För att möjliggöra barns rätt att uttrycka sig i och genom musik.

The article communicates an investigation of how collaborative learning is constituted in a PhD-course, namely Collaborative learning in music educational settings. The course was organized and run in a way that aimed to investigate, develop and encourage collaborative learning among students and teachers in the third circle. Material produced and analysed included log-books, assignments, peer-response, after-thoughts, and a Facebook discussion-thread. The results are presented as descriptions of the constituent parts of collaborative learning occurring in the “rooms” of the course. The results show the importance of structure as well as awareness when it comes to roles and kinds of participation.