Methodologies for future-oriented research are mutually beneficial in highlighting differentmethodological perspectives and proposals for extending higher-education didactics toward sustainability.This study explores how different augmented-reality applications can enable new ways ofteaching and learning. It systematically investigates how student teachers (n = 18) in higher educationexperienced ongoing realities while designing learning activities for a hybrid conference and interconnectingsustainability knowings via didactic modeling and design thinking. This qualitative studyaims to develop a conceptual hybrid framework concerning the implications of student teachersincorporating design thinking and inner transition into their professional work with future-orientedmethodologies on didactic modeling for sustainability commitment. With a qualitative approach,data were collected during and after a hackathon-like workshop through student teachers’ reflections,post-workshop surveys, and observation field notes. The thematic analysis shed light on transgressivelearning and a transition in sustainability mindset through the activation of inner dimensions.Findings reinforcing sustainability commitment evolved around the following categories: beingauthentic (intra-personal competence), collaborating co-creatively (interpersonal competence), thinkinglong-term-oriented (futures-thinking competence on implementing didactics understanding),relating to creative confidence (values-thinking competence as embodied engagement), and actingbased on perseverant professional knowledge-driven change (bridging didactics) by connectingtheory-loaded empiricism and empirically loaded theory. The results highlight some of the keyfeatures of future-oriented methodologies and approaches to future-oriented methodologies, whichinclude collaboration, boundary crossing, and exploration, and show the conditions that can supportor hinder methodological development and innovation.

Rarely conducted in teacher training and professional development programmes, this case studyfocuses on achievable co-determining indicators of progress and on reflexive methodologiesfor transformative teaching towards sustainability as an essential component of learning-basedchange and innovation. It aims to examine how heterogenous groups of international teachereducation students experience their learning process in the context of a student-led nontraditional inquiry-based learning assessment. With a critical eco-reflexive approach assistedby participatory action research, the students analyse and describe their interpretation of criticalconsciousness, critical literacy (content), and critical agency (mode) involved in sustainabilityeducation. They also reflect upon the standards of their upcoming profession. The findingsindicate that the current teacher education ought to be revised didactically towards a WholeInstitution Approach. The context of our global challenges requires a holistic approach to HESD-based teacher education embedded in integrative worldview perspectives, pluralism, andsustainability awareness.

I det stora landskapet av STEM-fält kvarstår en stark könsskillnad, vilket hindrarframtida europeiska innovatörers fulla potential, särskilt kvinnor. Obalansen ekar övergränser, åldrar och socioekonomiska klyftor, vilket begränsar tillgången tillvetenskapliga och tekniska möjligheter. I detta sammanhang framstår det EUfinansierade STEAMbrace-projektet som en banbrytande kraft, redo att omforma denpedagogiska berättelsen. Genom att slå samman STEM med konst strävar man efter attetablera en robust europeisk allians, med hjälp av kreativitet och evidensbaserademetoder för att främja en hållbar och inkluderande STEAM-utbildningsmetodik.Projektets multiaktörsmodell engagerar kulturella och kreativa industrier och främjarinnovationsekosystem. Förväntade resultat inkluderar ett digitalt nätverksnav,skräddarsydda utbildningsaktiviteter, en pilotvecka för STEAM på EU-nivå och enfärdplan för årlig reproducerbarhet.Detta projekt syftar till att överbrygga den nuvarande könsskillnaden inom STEM(vetenskap, teknik, teknik och matematik) genom att frigöra potentialen hos STEAM(STEM + Arts) utbildningsstrategi för framtida europeiska innovatörer, särskilt kvinnor.Således kommer detta projekt att etablera en samordningsallians på europeisk nivå ochutveckla många nätverks- och utbildningsaktiviteter med hjälp av ett kreativt tänkandeoch en vetenskaplig evidensbaserad strategi. Detta kommer att leda till en bred, hållbar(miljöansvar, socialt inkluderande och ekonomiskt balanserad) och inkluderande(genus, geodemografisk och socioekonomisk bred) STEAM-utbildningsmetodik somkommer att påverka övergången till en kulturell och social sammanhållning i Europapositivt. Detta tvärvetenskapliga EU-konsortium kommer att följa ett tillvägagångssättmed flera aktörer där kulturella och kreativa industrier (cultural and creative industries,CCI) är drivkrafter för de kulturella och kreativt drivna innovationsekosystemen,kombinerat med validering med 11-18 år gamla studenter, som gör det möjligt att bättreförstå klyftorna och begränsningar av STEM-utbildning avseende land, ålder, kön och andra sociokulturella aspekter och öka förändringen mot en hållbar, reproducerbar ochinkluderande europeisk STE(A)M-utbildning. Som ett resultat kommer detta projekt attleverera ett digitalt nav för deltagarnätverk (både studenter och intressenter); saknadinformation om implementeringsnivån för STEAM i Europa; många landsanpassadeutbildningsaktiviteter för att öka integrationen av STEAM-metoder i gymnasieskolor ochyrkesutbildningsskolor, med särskilda aktiviteter för unga kvinnor och studenter pålandsbygden; ett pilotprojekt för STEAM-veckan på EU-nivå och en färdplan för årligreproducerbarhet; samt uppföljningskurser och riktlinjer för minimikrav för lärare ochutbildningsansvariga för att säkerställa en STEAM-utbildning i hela Europa. Dessutomkommer projektet i stor utsträckning att sprida och kommunicera projektets händelser,resultat och resultat, inklusive utveckling av rekommendationer.

UNECE-strategin (2022) vitaliserar HESD-initiativ för digitalt utökad verklighetsbaseradutbildning. Utmaningar med hybridmöten utanför klassrummen måste synkroniserasoch digitalt koppla samman deltagare i olika tidszoner. Utmaningar som identifieratshandlar om hur ett dagsprogram skulle kunna se ut under en konferens, med fokus påhur lärare kan överbrygga djupt rotade normativa lärande- och undervisningsmönsteroch uppmuntra ekoreflexivt tänkande för att fånga hållbarhetsinlärningsmöjligheterinspirerade av icke-formella (dvs. gräsrotsorganisationer som en grund för hållbarutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer närlärarstudenter erbjuds innovativa verktyg för att transformera och designahybridlärande-aktiviteter för Caretakers of the Environment International (CEI), ettinternationellt hållbarhetsfokuserat nätverk av skolungdomar och ämneslärare, inför enhybridkonferens CEI 2024 i Sverige i juni 2024.En MOOC lanserades som samverkansprojekt via Malmö högskola för skolungdomar13-19 år (n=350) från tjugo länder i samverkan med Landskrona kommun. På MaUInnovation Center genomfördes ett hackathon för vidare forskning ochutbildningsutveckling av högskoledidaktik för hållbarhet, distansutbildning, didaktiskmodellering, Bildung och kritiska eko-reflexiva perspektiv. Inom det sammanhanget utformade lärarstudenter lärandeaktiviteter i förlängningen av MOOC-kursen om"Utbildning, reglering och samarbete för en hållbar framtid" för CEI 2024, för att ökamedvetenheten om vikten av kunskapsbildning i professionella nätverk, pedagogiskutveckling av hybrida lösningar och digitalisering av lärandemoment för att dela ochimplementera kritiska kunskapsförmågor mellan olika aktörer i samhället. Resultatenbelyser lärarstudenters kamp med innovativa koncept, dvs entreprenöriell design kontrastereotypa lärarroller. Studien drar slutsatsen att ämnesdidaktik och didaktiskmodellering är fördelaktiga inom ramen för systematisk design thinking och möjliggörför lärarstudenter att leverera en substantiell kvalitet i kraftfull hållbarhetskunskapvilket främjar augmented learning via hybrida kontexter samt ongoing realities.

Research topic/aim:

The key strands of the new UNECE strategy (2022) empower vital ESD initiatives and virtually extended, reality-based education. Difficulties in meeting physically have led to the need for hybrid meeting places and mixed learning beyond classrooms. One challenge is to synchronize those who are physically on site with virtually connected conference participants in different time zones.

The purpose of this study is to investigate what happens when student teachers are offered innovative tools to transform and design hybrid learning spaces for an international sustainability focused network of upper secondary school youth and subject teachers.

Theoretical framework:

“Didaktik models” and modelling for the teacher profession and teacher training by Lunde and Sjöström (2021) emphasized usefulness in future professional practice (the teachers’ own and student teachers’) as an important starting point in sustainability education. Accordingly, there is a need to emphasize the (subject) didactic models, which can be interpreted as "(subject) didactics theory-based professional support" in this study.

Methodological design:

To arrive at the findings of this study, the empirical analysis of the students´ reflections, the questionnaires and the observations were used. These were jointly analysed to consider the participants (n=19) i.e., the student teachers’ opinions and requests concerning decisions to take commonly. Thereby, the action cycle processes resulted in a recognition of how to guide and conduct upcoming steps to optimise the conditions for the students to solve their case by a deep approach of learning. This was achieved by applying innovative methodologies focusing on ongoing, extended, and augmented realities, involving the participatory action research (Kemmis, 2009), supporting the development of hybrid sustainability teaching. By advancing the investigation and analyses of eXtended realities (XR) within the data gathered, added insights and new opportunities to visulize ongoing realities (Nordén, 2023).

Expected conclusions/findings:

The results show that student teachers struggle with the concept of combining their didactic capability, in the teaching role they already identified and hold, with a more innovative, entrepreneurial design role. The study concludes that subject didactics and didactic modelling are necessary requirements within a design thinking framework to enable teacher students to deliver a substantive quality of powerful sustainability knowings by implementing an augmented learning reality in hybrid contexts.

Relevance to Nordic educational research:

The study has examined challenges in connecting didactic models and design thinking for educational development in the field of teaching and learning for sustainability in a Nordic perspective. It thereby contributes to wider Nordic educational research on the integration of digital tools into the curriculum both in upper secondary school, teacher education and tertiary contexts. By exploring the role of technology enhanced learning, it highlights both potentials and barriers to enhance student-developed hybridity through increased contextualisation of ongoing realities. The methods applied can also be useful for Nordic student teachers in their future professional role. Some of the key features required, including creativity, and collaborative boundary-crossing explorative approaches, may support exchange of outlined methodological development and innovation relevant to educational research in the Nordic countries.

Introduction: Most Swedish higher education institutions are far from their commitment to equip students with adequatesustainability knowledge according to UKÄ's evaluation 2017. So far, static silo thinking has dominated,although some systematic efforts have focused on different dimensions of sustainable development. Withinthe framework of Agenda 2030, meaningful cross-sectoral wholes are needed for more meaningful andphenomenon-based knowledge formation where the global goals are combined thematically.

Research questions / Purpose of the program: The project meets the need to specifi cally understand and develop transformative learning in a professional and school development perspective, as a contribution to creating an in-depth transdisciplinary knowledgeeducation at the advanced level in teacher education. In particular SDG 4.7 is mapped to shed light on theconnection between health, climate and education.This project studies teachers' and teacher students' understanding of the UN's SDGs in teacher educationprograms and master courses based on some interventions. The study focuses on how transformative learning develops in practice, how the learners interpret and reinterpret their experience of the worldaround them to create new meaning and thus learning.The main issues for the project are:

1. What is the initial understanding of teachers 'and teacher students' SDGs regarding a professionaldevelopment perspective?
2. In what ways does the design of interventions infl uence the teacher students'meaning-making?
3. What do these different teaching offers mean for teachers and student teachers'knowledge formation?

Methodology / Program description: Transformative learning has in Mezirow's research theory been revised to the study of learning viaprogression of existing and development of new frames of reference, reformation of intellectual experienceand changed perception focused mainly on teacher students.

Findings / Experience and evaluation: Knowledge contributions are obtained through the project's design, when contingency, opportunities andapplication of the sustainability goals in local-global learning contexts are described and analyzed. Digital on-site content is developed in collaboration between faculties and sustainability developers at Malmö University and the International Institute for Industrial and Environmental Economics's Master's and MOOCprograms at Lund University.

Conclusion & recommendations for theory and practice: The analysis of knowledge formation and previous research on SDG 4.7 is deepened in an attempt todevelop a model for participant-driven action research via challenge-driven transdisciplinary teaching.

References:

Disterheft, A., Azeiteiro, U.M., Leal Filho, W. & Caeiro, S. (2015). Participatory processes in sustainableuniversities what to assess? International Journal of Sustainability in Higher Education, 16, 748–771. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research, 17(3), 463–474.Mezirow, J. (1997). Transformative learning: Theory to practice. New directions for adult and continuingeducation, (74), 5-12.

Denna artikel belyser några centrala perspektiv i gränslandet mellan informell och formell bildning. Avsikten är att kartlägga och visa exempel på konkreta åtgärder för lärande och bildning med förflyttning av hållbarhetsdimensioner genom samarbete över olika utbildningsnivåer och gränser inomramen för FN:s Agenda 2030. Genom att koppla formellt institutionaliserat lärande med informellt idébundet lärande kan vi överskridade begränsningar som ryms i etniskt ursprung, nation, kön, religion eller andra identiteter. Betydelsen av och synergier mellan informellt lärande och (allmän)bildning kommer av en didaktisk tolkning av Bildung. Eko-reflexivt lärande och Bildung är centrala begrepp i ett framstegsinriktat tidevarv. Öhman och Sund (2021) saknar och uppmuntrar till ytterligare didaktisk forskningsom fördjupar kunskapen om sambandet mellan specifika undervisningsinsatseroch elevers utveckling av hållbarhetsengagemang. De poängterar att för mycket av forskningen för närvarande består av enstaka djupdykningar i klassrumspraktiker, där långtgående slutsatser dras från enstaka lektioner. De förordar longitudinella studier som täcker samspelet mellan undervisning och elevers utveckling över flera år, kombinerat med möten, samtal och intervjuer för att avgöra hur unga människor resonerar kring, känner för och värdesätter de akuta, komplexa och allvarliga hållbarhetsutmaningar som vi står inför idag. Den här artikeln avser vara ett bidrag, ett steg i efterfrågad riktning, eftersom den berör den väsentliga didaktiska frågan om hur. Det vill säga vilka är de bästa metoderna för undervisning för att uppmuntra ett hållbarhetsengagemang hos elever som hållbarhetsmedborgare? Vilka ska kunna delta i samskapandet av nya system och tillhörande rutiner och framstå som mer hållbara än de som finns? Syftet med föreliggande artikel är att diskutera ett utvidgat bildningserbjudande för lärande via fördjupad handlingsbaserad ämnesdidaktik samt att belysa olika lärandemöjligheter, vilka CEI-nätverket erbjuder eftersom det utvecklar hållbarhet som livsstil vilken vilar på empowerment. Det vill säga ett engagemang som en viktig utgångspunkt för att stärka individer så att de kan ta större ansvar för att kontrollera sina liv.

"Då hade man kunnat göra lite tvärgrupper, kanske – en av oss, och en eller två av er, sådär – och att vi sysslar med olika saker, för det är ju begränsat med både tid och möjligheter, och var och en har sina intressen".- I detta kapitel belyses ambitionen att väcka intresse och motivation för att undervisa i hållbarhet, miljöfrågor och naturfenomen genom att öppna möjlighetsrum för barns delaktighet och lärande. Citatet ovan kommer från en diskussion mellan förskollärarna på Sjöstjärnan, där några pedagoger diskuterade möjligheten att skapa temagrupper för samarbete med att utveckla verksamheten på förskolans gård. Denna reflektion gjordes under arbetet med en aktion inom ramen för projektet ”Möjligheter för förskolan i en migrerande värld” som mellan 2016 och 2019 genomfördes i en förskola i Malmö. Detta var ett aktionsforskningsprojekt, vilket innebär att pedagoger och barn samarbetade med en grupp forskare. Projektet startade på en introduktionsavdelning för barn som är nya i Sverige, men kom senare att omfatta hela förskolan, där introduktionsavdelningen ligger. Syftet med projektet var att undersöka förutsättningar att förändra och att utveckla verksamheten på avdelningen, som präglades av stor språklig mångfald. Som en del i projektet genomfördes en aktion i syfte att se på förståelsen av utepedagogik och hållbart gårdsarbete. Aktionens fokus var hur pedagogernas handlingsutrymme i miljöundervisning på förskolans gård kunde ökas, liksom barnens möjligheter att bli delaktiga i undervisningen.