International migration is a prioritized domain of European aging research. Using a qualitative approach, the author has gathered accounts among Iranian later-life females in the Swedish city of Malmö, suffering from social isolation. The women in this article found themselves in a situation like that of other later-life migrants in Sweden. Several studies have shown how these groups are at risk of ending up in a social isolation which can be hard to break. The situation of the later-life migrant women discussed in this study is characterized by the loss of numerous deep-seated and natural social bonds connected to ethnicity, family, language, and culture. To cope with their exposed situation, the local Iranian-Swedish association provided some self-arranged activities, offering opportunities to social integration. The aim of the study is to demonstrate how the women described their life situation where a local day center made up the key foundation of their social life in a Swedish city in 2000-2008. Typical of that period was that solutions of the alarming situation of some foreign-born elderly citizens were discussed by local authorities, as well as volunteer organizations. Thus, the aim is not to describe the present situation among later life migrants. On the contrary, the perspective is retrospective. The theoretical inspirations used in the article derive from a broader backdrop of social-constructive assumptions that define narratives or accounts as explanations of the reality of everyday life and experiences. In the article the women's stories are defined as small, local, erratic narratives, nevertheless explaining the reality of everyday life and experiences which in their turn reflect the state of illness, locally specific attachment and social isolation. Three salient themes emerge in the material: place bound experiences, illness and unsuccessful integration. The narratives are defined as small irregular accounts, contrasting larger narratives of later-life migration. The article shows how the women depicted their situation as a borderline between an Iranian life in exile and a Swedish society, leaving them in a state of Limbo. The women expressed ambitions of integrate into a Swedish community of senior citizens, providing privileges and civil rights. Thus, the narratives challenge common generalizing images of later-life migrants and their life conditions.

Att världens befolkning är i åldrande är känt sedan länge. Att denna ökning av äldre kommer att få konsekvenser för vård och omsorg anses vara självklart. Denna bok har som utgångspunkt att konkretisera några av de teman som ryms inom detta fält. Läsaren får inblick i arbetslivsrelaterade teman inom äldreomsorgens organisation och rekryteringsbas, anhörigskap, krisberedskap, internationella jämförelser inom äldreomsorgen, samt omsorg och etnicitet. Boken ger även insyn i hur äldre förhåller sig till samhälleliga normer och föreställningar om åldrandet. Till detta kommer till slut frågan om utvecklandet av nya professioner inom äldreområdet, vilket ska ses mot bakgrund av de delvis annorlunda behov som framtidens äldre förväntas ha.

I internationella forskningssammanhang är kunskapen om omsorgsgivare med utländsk bakgrund generellt sett mager. Flera forskningsrön pekar på att den samlade kunskapen till stor del bygger på antaganden snarare än empiriska belägg. Sammantaget visar dock forskningen att skillnader mellan anhöriga med utländskt ursprung och majoritetsbefolkning när det gäller strategier och organiseringen av anhörigomsorg är betydligt mindre än vad som ofta antas. Den tydligaste skiljelinjen består i att omsorgsgivare tillhörande en majoritetskultur tycks vända sig till den offentliga omsorgen medan utlandsfödda oftare står utanför den samma. Orsakerna till detta utanförskap söks ofta kulturspecifika spörsmål, men även språkkunskaper. Dessutom har man på senare år i allt större utsträckning sökt svar i utlandsfödda eller minoritetsgruppers socioekonomiska situation som inte sällan karakteriseras av utsatthet. Här blir då varken ras, kultur eller etnicitet till de självklara förklaringsfaktorer som man ofta återkommit till. Den uppgift som föreligger handlar snarast om att ta utgångspunkt i faktorer som kön, socioekonomisk ställning och självfallet omsorgsmottagarens rent kroppsliga behov. Till syvende och sist kan vi dock konstatera att temat informell omsorg och etnicitet hittills är lite belyst i forskningen och frågetecknen är flera. Inte minst rör det sig om förklaringsmodeller som vilar på relativt lättvindiga premisser.

The impacts of global longevity are commonly regarded as a threat to future social policy systems and structure of future welfare organizations. Focusing future needs of older adults social gerontologists have long since recognized the importance of different types of socially interventional aspects. The methods used in this article are based on a survey of scientific literature on some central topics related to social gerontology. The main object is to discuss how these may be imbedded in rethinking future Swedish eldercare. Challenges and needs of longevity in Sweden have been met with the efforts of reshaping eldercare through new aspects of training and education. The article draws attention to the educational program of elderpedagogy at the University of Malmö. The main goal of elderpedagogy is to comprehend the assets of social capital and social experiences of old adults, in order to reduce social isolation. The scientific soil of elderpedagogy is made of influences from traditional social gerontology as well as social pedagogy. Despite its ambitions and well proven innovative potentials elderpedagogy faces difficulties in recruiting students. The obstacles are well known in an international context where similar educational programs within social work focusing the social dilemmas of older adults, share the fate of having to cope with ageist discursive attitudes towards later life.

Caresam är ett samarbetsprojekt mellan Malmö högskola, Roskilde universitet, Kommunförbundet Skåne och Professionshöjskolen Metropol under projektledning av med Malmö Högskola. Syftet med projektet, som finansieras av Interreg IV A, är att utbyta erfarenhet och bidra till utvecklingen av framtidens äldreomsorg. I antologin publiceras bidrag som alla på ett eller sätt presenterats inom ramen för Caresams verksamheter. Föreläsare och intresserade har bjudits in att medverka. Antologin rör ett flertal teman som är aktuella på flera håll i en Öresundsregional äldreomsorg och forskningen kring denna. Här har praktiker, forskare och utbildare bidragit med sina reflektioner utifrån egna erfarenheter och forskning, men också som resultat av aktivt deltagande i Caresam. Ett viktigt resultat som kan iakttas utifrån de olika bidragen är att vi tycks kunna tala om en äldreomsorg som visar nationella skillnader vad gäller organisation och strukturer. Men framför allt kan vi skönja idémässiga likheter och inte minst bevittnar vi äldreomsorg och äldrepolitik som är dynamisk i så måtto att äldres och omsorgspersonals behov får en alltmer framskjuten plats. Om detta bevittnar de talrika lokala projekt som redovisats i boken.

This anthology is part of the CareSam project, which focuses on the elderly sector in Sweden and Denmark and is financed by the EU-Interreg I VA. The purpose of this project is to establish a CareSam network in the Øresund region. This network will bring together interest groups in order to create in-service training, identify opportunities for cooperation, and provide a two-way knowledge transfer within the region. The project will make substantial and transparent contributions to the development of quality assessment for public-sector elderly care in the region. Even though there are many similarities between Sweden and Denmark, there is significant potential for knowledge transfer within the elderly sector – Sweden and Denmark have different traditions when it comes to client influence, education systems, service and attitudes. CareSam is a cooperative initiative between Malmö University, Sweden (www.mah.se) and Roskilde University, Denmark (www.ruc.dk), as well as Scania´s Association of Local Authorities, Sweden (www.kfsk.se) and Metropol College, Denmark (www.phmetropol.dk). The project content includes theoretical inputs, evaluation and process work. The goals of the project are to strengthen the day-to-day integration of the elderly sector in the Øresund region, to establish a functional network, and to promote knowledge acquisition in the following areas:

• Cultural knowledge and the future of elderly care in the Øresund region

• Education in the elderly sector

• Dementia in the elderly and its impact on staff