Malmö University Publications
Planned maintenance
A system upgrade is planned for 13/12-2023, at 12:00-13:00. During this time DiVA will be unavailable.
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 55) Show all publications
Bengtsson, B. & Grander, M. (2023). Bostadsfrågan som politik och intressekamp. Malmö: Égalité
Open this publication in new window or tab >>Bostadsfrågan som politik och intressekamp
2023 (Swedish)Book (Refereed)
Abstract [sv]

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer.

Den svenska ”bostadspolitiska regimen” vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. 

I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken,men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande.

Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Égalité, 2023. p. 574
Keywords
Bostad, bostadsförsörjning, bostadspolitik, boende, välfärd
National Category
Political Science Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Urban studies; Real estate science
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-58672 (URN)978-91-986109-4-9 (ISBN)
Available from: 2023-03-17 Created: 2023-03-17 Last updated: 2023-09-04Bibliographically approved
Grander, M. (2023). Den kommunala allmännyttan: Fyra motsägelser och vägval för framtidens bostadsförsörjning . Stockholm: Bostad 2030
Open this publication in new window or tab >>Den kommunala allmännyttan: Fyra motsägelser och vägval för framtidens bostadsförsörjning 
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport närstuderas den svenska kommunala allmännyttiga bostadssektorn genom att fokusera på fyra samtida motsägelser som allmännyttan står inför. Rapporten föreslår också konturer för en utveckling av allmännyttan och svensk social bostadsförsörjning.

I rapporten lägger författaren fram följande fyra motsägeler för allmännyttan: 1) hög nyproduktion men minskat bestånd, 2) en “dubbel selektivitet” som illustreras genom å ena sidan strikta tillträdeskrav och å andra sidan ökad residualisering, 3) en lokal variation som står i kontrast mot en idé om en sammanhållen nationell bostadsförsörjning och 4) motstridiga tendenser kring att samtidigt motverka och bidra till socioekonomisk segregation.

För att komma tillrätta med de utmaningar som utkristalliseras från dessa utmaningar föreslår författaren en förstärkning av såväl generella som selektiva inslag i svensk bostadsförsörjning, bland annat ett reformerat bostadsbidrag, ett återuppfunnet investeringsstöd och förändringar i fördelningssystemet av hyresrätter.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Bostad 2030, 2023
Keywords
Bostadspolitik, Bostadsförsörjning, Hyresrätt, Allmännyttan
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-59865 (URN)
Available from: 2023-06-01 Created: 2023-06-01 Last updated: 2023-06-02Bibliographically approved
Grander, M. & Stigendal, M. (2023). Segregationens andra sida. PLAN (1), 72-77
Open this publication in new window or tab >>Segregationens andra sida
2023 (Swedish)In: PLAN, no 1, p. 72-77Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Segregationen, dess orsaker och dess effetker, är ett vanligt förekommande tema i dagens politiska debatt. Fokus ligger i princip uteslutande på de människor som befinner sig på segregationens förlorarsida. Martin Grander, biträdande lektor i urbana studier och Mikael Stigendal, professor i sociologi – båda vid Malmö universitet – vänder istället blicken mot grupper med högre inkomst.

Place, publisher, year, edition, pages
Föreningen för samhällsplanering, 2023
Keywords
Segregation, Klimat, Levnadsvillkor, Grannskapseffekter
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-59866 (URN)
Available from: 2023-06-01 Created: 2023-06-01 Last updated: 2023-06-02Bibliographically approved
Grander, M. (2023). The inbetweeners of the housing markets: Young adults facing housing inequality in Malmö, Sweden. Housing Studies, 38(3), 505-522
Open this publication in new window or tab >>The inbetweeners of the housing markets: Young adults facing housing inequality in Malmö, Sweden
2023 (English)In: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 38, no 3, p. 505-522Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Throughout Europe, reports of problematic housing situations for young adults have increasingly emerged during the last decades. This paper explores housing experiences among young adults living in a disadvantaged area of Malmö, Sweden, taking the concept of housing inequality as its point of departure. The results suggest how young adults become stuck in between a number of parallel housing markets, leaving them no choice other than the illegal rental market – characterized by steep rents, insecure conditions and precarious quality. The paper advances a multidimensional understanding of housing inequality, as the limited access and poor quality of housing that young adults experience reproduces inequality in a broader sense: It influences potential wealth accumulation, the possibility to lead independent lives, the access to work and education, and thereby, the young adults’ health and well-being.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2023
Keywords
Young adults, housing inequality, housing market, generation rent
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-41006 (URN)10.1080/02673037.2021.1893278 (DOI)000625718800001 ()2-s2.0-85150156923 (Scopus ID)
Funder
EU, FP7, Seventh Framework Programme
Available from: 2021-03-05 Created: 2021-03-05 Last updated: 2023-07-04Bibliographically approved
Grander, M. & Sjöland Kozlovic, M. (2023). Tillträdeskrav i allmännyttan 2013–2022. Malmö: Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Tillträdeskrav i allmännyttan 2013–2022
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten tar upp en central aspekt kring allmännyttans roll på den svenska bostadsmarknaden, nämligen vilka krav och regler som påverkar vilka som får tillträde till dessa bostäder. Allmännyt­tans särställning som en garant för en generell tillgång till bra bostäder för alla avgörs i praktiken av lokala regler hos de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen.

Rapporten presenterar en systematisk uppföljning år 2022 av en tidigare rikstäckande undersökning från 2013 kring lokala tillträdeskrav och syftar till att följa upp tillträdeskraven i den svenska allmännyttiga bostadssektorn med fokus på förändringar i kraven mellan åren 2013–2022 samt möjliga orsaker till sådana förändringar. Undersökningen har genomförts inom ramen för det Formas-finansierade projektet “Allmännyttan och blandningspolitikens praktik” (2018–2023), som har syftat till att skapa en fördjupad kunskap om allmännyttans roll på svensk bostadsmarknad, särskilt när det gäller dess funktion att medverka till en allsidig sammansättning av hushåll i kommunerna.

Flera intres­santa skillnader i kraven framträder i jämförel­sen. En första slutsats är att kravet på inkomst har sänkts och förändrat karaktär i många av de kommunala bostadsföretagen. En andra slutsats är att andra typer av krav, som kan sammanfattas som skötsamhetskrav, har blivit vanligare. Utifrån denna iakttagelse går det att resone­ra om huruvida det är samma krav som ställs men i en annorlunda utformning. Mycket ty­der på att det är samma grupper som stängs ute från de kommunala hyresmarknaden 2022 som 2013. Sammantaget ger denna studie vid handen att trösklarna fortsatt är höga in på den allmännyttiga hyresmarknaden, vilket i sin tur begränsar möjligheterna för vissa grupper av hushåll på den svenska bostadsmarknaden i allmänhet. Det finns fortfarande finns en ”omvänd selektivitet” i svensk allmännytta, det vill säga att allmännyttan i många kommuner vänder sig främst till de hushåll som har goda ekonomiska och sociala resurser, snarare än de som har det sämst ställt.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2023
Series
SBV Working Paper Series ; 23:3
Keywords
rental requirements, rental policies, public housing, municipal housing companies, housing politics, tillträdeskrav, uthyrningsregler, allmännyttan, kommunala bostadsföretag, bostadspolitik
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-61791 (URN)10.24834/isbn.9789178773909 (DOI)978-91-7877-389-3 (ISBN)978-91-7877-390-9 (ISBN)
Projects
Allmännyttan och blandningspolitikens praktik
Funder
Swedish Research Council Formas, 2018-63
Available from: 2023-08-14 Created: 2023-08-14 Last updated: 2023-08-14Bibliographically approved
Grander, M., Roelofs, K. & Salonen, T. (2022). Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden. Nordic Social Work Research, 12(2), 243-255
Open this publication in new window or tab >>Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden
2022 (English)In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, no 2, p. 243-255Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In many countries during the last four decades, area-based programmes and initiatives have emerged, directed to the residents in so-called disadvantaged areas of cities. The initiatives are commonly initiated by local public authorities and are gathering social workers, housing companies and NGOs in collaboration, occasionally under the label of community work. With the aim to understand the role of ABIs in the development of marginalized areas, but also to understand ABIs as a phenomenon in a broader societal context, this literature overview compiles recent literature on such initiatives in Sweden. The review finds that the initiatives are often launched as responses to inequality and segregation, which is manifested in low employment rates, but also in social unrest, criminality and associated stigmatization. Thus, the initiatives are often set up with aims of increasing employment or reducing crime rates, but with the overarching goals of reducing segregation. However, segregation has prevailed, which has led to the initiatives being questioned. This literature review finds that the initiatives should be evaluated with regard to results on individual level, as they often are of substantial value for the residents, while at the same time the initiatives should be questioned as means to achieve greater equality.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2022
Keywords
General Medicine
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-46772 (URN)10.1080/2156857x.2021.1997792 (DOI)
Available from: 2021-11-09 Created: 2021-11-09 Last updated: 2022-08-26Bibliographically approved
Grander, M. & Sandberg, M. (2022). En god bostad? Om bostadsyta som kvalitet i en tid av ojämlikhet. In: Bo Bengtsson; Markus Holdo; Emma Holmqvist (Ed.), Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar (pp. 147-160). Daidalos
Open this publication in new window or tab >>En god bostad? Om bostadsyta som kvalitet i en tid av ojämlikhet
2022 (Swedish)In: Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar / [ed] Bo Bengtsson; Markus Holdo; Emma Holmqvist, Daidalos, 2022, p. 147-160Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Martin Grander och Matilda Sandberg diskuterar hur såväl synen på som den faktiska utrymmesstandarden – i termer av trångboddhet – har förändrats över tid och hur denna skiljer sig åt mellan olika typer av hushåll. Som ett underliggande raster i kapitlet ligger frågan om ojämlikhet. Svenskarna bor generellt bra, men boendets kvalitet i termer av utrymmesstandard präglas av en betydande ojämlikhet. 

(Från bokens kapitel 1, "Allas rätt till bostad – introduktion", s. 16) 

Place, publisher, year, edition, pages
Daidalos, 2022
National Category
Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-56324 (URN)9789171736604 (ISBN)
Available from: 2022-11-30 Created: 2022-11-30 Last updated: 2022-12-05Bibliographically approved
Grander, M. & Frisch, M. (2022). Levnadsvillkor och segregation i MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd: Utgångslägesrapport. Malmö: Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Levnadsvillkor och segregation i MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd: Utgångslägesrapport
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten har analyserat levnadsvillkor och segregation i Malmö med särskilt fokus på det kommunala bostadsföretaget MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd. Mätningar har gjorts för ett stort antal indikatorer vid tidpunkten 31 december 2019 vilka har jämförts med 2012. En särskild fördjupning har också gjorts i de så kallat utsatta områdena Rosengård (Söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved), Holma-Kroksbäck-Bellevuegården samt Nydala-Hermodsdal-Lindängen.

Studiens resultat kan sammanfattas i följande slutsatser.

  • Malmö är en starkt segregerad stad. Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt mellan olika geografiska delområden. Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar hur de välbeställda områdena återfinns i synnerhet i stadens västra delar medan den andra segregationspolen med koncentration av låginkomsthushåll finns i stadens östra och delvis södra delar.
  • MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd och hushåll är spritt över hela staden och variationen bland hyresgästernas levnadsvillkor är stor. Segregationen inom MKB:s bostadsbestånd följer i stort mönstren i Malmö i stort. Men en betydande del av beståndet och därmed hushållen finns representerade i områden med lägre levnadsvillkor, vilket också synliggörs i statistiken.
  • MKB:s boende har över lag lägre medianinkomster, lägre förvärvsfrekvens och högre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd än Malmö som helhet och boende i andra upplåtelseformer. Utbildningsnivån, och andelen som uppnår kraven i årskurs 6 och 9 är också lägre än i staden som helhet. Likaså är andelen individer med utländsk bakgrund högre, trångboddheten större och valdeltagandet lägre i MKB jämfört med staden som helhet. Studien bekräftar på så vis tidigare forskning kring skillnader i levnadsvillkor mellan allmännyttig hyresrätt och övriga upplåtelseformer, inklusive privatägd hyresrätt. Ett intressant undantag är emellertid att valdeltagandet är högre i allmännyttig hyresrätt än privatägd hyresrätt.
  • Totalt sett är den socioekonomiska utvecklingen och förändringarna i utbildningsnivå och skolresultat samt trångboddhet och tryggheten i MKB:s bestånd positiv mellan mätpunkterna. En del av den socioekonomiska utvecklingen går att knyta till den positiva konjunkturen under perioden 2012–2019, men inte allt.
  • Den positiva utvecklingen, särskilt gällande sysselsättning, ses framför allt i de socioekonomiskt marginaliserade bostadsområdena. Här ser vi förändringar i framför allt Herrgården, men också Örtagård, Bellevuegården, Gullviksborg, Holma, och Kroksbäck.
  • Nybyggnationen i Holma och Lindängen har attraherat hushåll med något högre levnadsvillkor än vad som tidigare bodde i förvaltningsområdena. Detta är särskilt tydligt i Lindängen, där inflyttningen har har medfört att Nydala som förvaltningsområde ser en positiv utveckling, även om levnadsvillkoren i det geografiska Nydala har sjunkit något.
  • Parallellt med ökningen i de marginaliserade områdena ser vi en relativ minskning i levnadsvillkor i några av de mer välbeställda områdena. I en del av dessa områden ökar andelen individer med ekonomiskt bistånd och vi ser att förvärvsfrekvensen minskar, eller ökar mindre än i staden som helhet, trots den positiva konjunkturutvecklingen. Ser vi till inkomster i förhållande till stadens median så är det fler områden som har en positiv utveckling än negativ, även om MKB har en fortsatt relativ försämring av inkomsterna jämfört övriga upplåtelseformer. Men denna så kallade residualisering döljs av stora positiva förändringar i områdena med de lägsta inkomsterna.
  • Socioekonomi, utbildningsnivå och födelsesbakgrund sammanfaller till stora delar i de segregationsmönster som lyfts fram i rapporten. Ett mycket starkt samband mellan den socioekonomiska och etniska segregationen framträder. Framför allt blir detta tydligt i utbildningsnivån. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat under perioden, främst som en följd av flyktinginvandringen under 2015–2016. Ökningen är emellertid mindre i MKB:s bestånd än i Malmö som helhet. I Örtagård har, som enda område i Malmö, andelen personer med utländsk bakgrund minskat under perioden. Det har således inte skett en osedvanligt ökad koncentration av personer med utländsk bakgrund i områden som redan tidigare hade en hög andel med utländsk bakgrund. Intressant att notera i sammanhanget är Lindängen, där en stor del av de inflyttade i det nybyggda bostäderna har utomeuropeisk bakgrund, men också befinner sig i sysselsättning.
  • Den upplevda tryggheten är högst i de socioekonomiskt välbeställda områden och lägst i de marginaliserade delarna av staden. Vi ser emellertid en generell ökning av tryggheten och främst i de områden som har lägst trygghet. Tryggheten ser ut att minska i Hyllie och Limhamns Sjöläge under senare år.
  • Trångboddheten är högst i de områden som har lägst ekonomisk standard, här är upp emot vart tredje hushåll trångbott, medan den i det närmaste är obefintlig i stadens välbeställda delar, även i MKB:s bestånd. I likhet med andra variabler minskar trångboddheten som mest i de områden som har lägst levnadsvillkor.
  • Valdeltagandet följer inte samma mönster som trångboddhet och övriga indikatorer. Här är de områden som har lägst levnadsvillkor (Rosengård) inte den lägsta valdeltagandet. Det lägsta valdeltagandet återfinns i Augustenborg och det utsatta områden Nydala- Hermodsdal-Lindängen.
  • Vid en studie av flyttmönster konstateras att den omfattande nyproduktion som skett i vissa områden leder till en ökad inflytt både inom kommunen och från andra delar av landet. Hyllie, Segevång, Västra hamnen och Limhamns Sjöläge har ett starkt positivt flyttnetto (det vill säga inflytt minus utflytt) till kommunen, men också inom kommunen. Till det nybyggda Lindängen har samtliga inflyttare kommit från Malmö. Vidare har Möllevången har ett starkt flyttnetto för personer som kommer från andra delar av landet. Ser vi till inflytt från andra länder är, förutom ovan nämnda områden också Nydala och Augustenborg områden med stor inflyttning. Gullviksborg, Möllevången, Augustenborg och Persborg har ett negativt flyttnetto inom kommunen. Dessa områden framstår således som transitområden. Hit flyttar många som kommer från andra delar av landet eller världen, medan man lämnar området när man flyttar vidare inom staden.
  • Ett sammantaget index över alla levnadsvillkor (det så kallade områdesindexet) visar att levnadsvillkoren är högst i Fridhem, Västra hamnen och City. De lägsta levnadsvillkoren återfinns i Herrgården, Holma-Kroksbäck och Lorensborg. Områdesindexet visar på en generell förbättring av levnadsvillkoren i MKB:s bestånd, framför allt i de områden som har lägst levnadsvillkor, till exempel Örtagård och Bellevuegården.
  • Ett så kallat olikhetsindex över sysselsättning visar att segregationen (avseende sysselsättning) inom områdena är störst i Limhamn och Gröndal/Kulladal. Här bor individer med sysselsättning som mest avskilt från individer som saknar sysselsättning. Bellevuegården, Kroksbäck och Persborg har lägst olikhetsindex. Här bor således personer med och ytan sysselsättning förhållandevis blandat.
  • Vid en studie av de så kallat utsatta områdena kan vi se att levnadsvillkoren skiljer sig åt i hög utsträckning mellan de fyra områdena. Levnadsvillkoren i Södra Sofielund (Seved) skiljer sig emellertid inte nämnvärt från MKB-medianen för flera av indikatorerna. I Herrgården, som alltså är det område som ser den största positiva förändringen, har förvärvsfrekvensen nästan dubblerats över 2012–2019 och stigit mer i det allmännyttiga beståndet än i det privata hyresbeståndet, trots att de privata ägarna i området har krav på anställning i sin uthyrningspolicy.
  • Vi kan också konstatera att MKB i många fall äger få av fastigheterna i de utsatta områdena. Detta går att härleda till hur gränserna för dessa områden är dragna. Exempelvis befinner sig MKB:s nybyggda fastigheter i Lindängen, som alltså har bidragit till en inflytt av hushåll med högre levnadsvillkor, inte inom polisens gränser för utsatta områden. Dessa iakttagelser bör naturligtvis finnas med i diskussionerna kring MKB:s strategier för – och rådighet över – att lyfta områdena från polisens lista över riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Den lokala kontexten är större än MKB:s förvaltningsområden och polisens definierade områden. Rådigheten är alltid begränsad och i vissa fall mer än andra. Ju mindre andel bostäder som MKB förfogar över i ett område, desto mindre är naturligtvis företagets rådighet att kunna förändra levnadsvillkoren i området, så till vida att man inte arbetar riktat mot även andra hyresgäster än sina egna.
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2022. p. 74
Keywords
Levnadsvillkor, Segregation, Bostäder, Allmännyttan, MKB, Malmö
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55312 (URN)
Projects
Följeforskning om levnadsvillkor och sociala insatser i Malmös marginaliserade bostadsområden
Available from: 2022-10-10 Created: 2022-10-10 Last updated: 2022-10-25Bibliographically approved
Grander, M. & Westerdahl, S. (2022). Marknadens kalkyler och rätten till bostad. In: Bo Bengtsson; Emma Holmqvist; Markus Holdo (Ed.), Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar (pp. 295-312). Göteborg: Daidalos
Open this publication in new window or tab >>Marknadens kalkyler och rätten till bostad
2022 (Swedish)In: Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar / [ed] Bo Bengtsson; Emma Holmqvist; Markus Holdo, Göteborg: Daidalos, 2022, p. 295-312Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Daidalos, 2022
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-56331 (URN)978-91-7173-660-4 (ISBN)
Available from: 2022-11-30 Created: 2022-11-30 Last updated: 2022-12-05Bibliographically approved
Parker, P. & Grander, M. (2022). Om långsamma vägar. In: Grundström, Karin; Rosengren, Mathilda (Ed.), Allmänningar och Stråk: essäer, reflektioner och pratpromenader om gemensamma rum (pp. 115-124). Malmö: Allmänningar & Stråk
Open this publication in new window or tab >>Om långsamma vägar
2022 (Swedish)In: Allmänningar och Stråk: essäer, reflektioner och pratpromenader om gemensamma rum / [ed] Grundström, Karin; Rosengren, Mathilda, Malmö: Allmänningar & Stråk , 2022, p. 115-124Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Allmänningar & Stråk, 2022
Keywords
offentliga platser, stråk, segregation, stadsplanering, inkludering
National Category
Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-60774 (URN)978-91-527-2481-1 (ISBN)978-91-527-2480-4 (ISBN)
Projects
ALLMÄNNINGAR & STRÅK FÖR RUMSLIG RÄTTVISA I URBAN FULLÅKERSBYGD
Funder
Swedish Research Council Formas, 2019-01923
Available from: 2023-06-15 Created: 2023-06-15 Last updated: 2023-06-19Bibliographically approved
Projects
Allmännyttans’ innovation labs; Malmö UniversitySegregation in Malmö – an overview; Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Social Work (SA)Residential chains; Malmö UniversityHousing for all – new models of financing; Malmö UniversityHousing first: Children; Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US)Sharing Housing in Times of Housing Inequality; Malmö UniversitySocial consequences of overcrowding; Malmö University
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5896-2016

Search in DiVA

Show all publications