Malmö University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (6 of 6) Show all publications
Roelofs, K. (2024). Concealed Stigmatization: Resident Experiences and Practices in Area-Based Development in Gårdsten. (Doctoral dissertation). Malmö: Malmö University Press
Open this publication in new window or tab >>Concealed Stigmatization: Resident Experiences and Practices in Area-Based Development in Gårdsten
2024 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

This thesis studies resident experiences and practices in area-based development in the residential area of Gårdsten, Gothenburg. Since 1997, the public housing company Gårdstensbostäder has been tasked with positively developing Gårdsten, which until then was considered run down and stigmatized. Gårdstensbostäder has received praise for its area-based work in Gårdsten, especially when the area received better ratings on the police’s list of vulnerable areas. While several studies have focused on resident experiences of living in stigmatized areas, few studies have focused on resident experiences of area-based development. This thesis studies how resident experiences and practices in area-based development are shaped by territorial stigmatization. The study is a case study of area-based development in Gårdsten and the primary data used are semi-structured interviews and go-alongs with twenty-one Gårdsten residents. The study uses theories of territorial stigmatization (Wacquant, 2008; Garbin & Millington, 2012), stigmatization (Tyler, 2020), and space (Bourdieu, 1999; Massey, 2005). Despite informants being positive about Gårdstensbostäder’s work in the area, their experiences and practices continue to be shaped by territorial stigmatization. I identify three components to the territorial stigmatization that Gårdsten is currently subjected to: continuing stickiness; pragmatic resistance; and instances of blurring. These three components constitute a new form of territorial stigmatization in Gårdsten, which I call concealed stigmatization. Behind the positive representations that emphasize Gårdstensbostäder’s success, nuanced, multi-layered resident experiences of continued stigmatization are concealed. The thesis critically assesses the role of area-based initiatives and Swedish public housing, identifying limitations to area-based approaches organized and coordinated by public housing companies. 

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö University Press, 2024. p. 211
Series
Dissertation Series in Urban studies ; 3
Keywords
territorial stigmatization, area-based initiatives, resident perspectives, public housing
National Category
Social Sciences
Research subject
Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-66250 (URN)10.24834/isbn.9789178774524 (DOI)978-91-7877-451-7 (ISBN)978-91-7877-452-4 (ISBN)
Public defence
2024-04-05, NI:C0E11, Nordenskiöldsgatan 1, Malmö, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2024-03-15 Created: 2024-03-14 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
Grander, M., Roelofs, K. & Salonen, T. (2022). Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden. Nordic Social Work Research, 12(2), 243-255
Open this publication in new window or tab >>Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden
2022 (English)In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, no 2, p. 243-255Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In many countries during the last four decades, area-based programmes and initiatives have emerged, directed to the residents in so-called disadvantaged areas of cities. The initiatives are commonly initiated by local public authorities and are gathering social workers, housing companies and NGOs in collaboration, occasionally under the label of community work. With the aim to understand the role of ABIs in the development of marginalized areas, but also to understand ABIs as a phenomenon in a broader societal context, this literature overview compiles recent literature on such initiatives in Sweden. The review finds that the initiatives are often launched as responses to inequality and segregation, which is manifested in low employment rates, but also in social unrest, criminality and associated stigmatization. Thus, the initiatives are often set up with aims of increasing employment or reducing crime rates, but with the overarching goals of reducing segregation. However, segregation has prevailed, which has led to the initiatives being questioned. This literature review finds that the initiatives should be evaluated with regard to results on individual level, as they often are of substantial value for the residents, while at the same time the initiatives should be questioned as means to achieve greater equality.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2022
Keywords
General Medicine
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-46772 (URN)10.1080/2156857x.2021.1997792 (DOI)001026169500004 ()2-s2.0-85128717823 (Scopus ID)
Available from: 2021-11-09 Created: 2021-11-09 Last updated: 2023-12-13Bibliographically approved
Roelofs, K. (2022). Boendeperspektiv på samhällsbygget Gårdsten. Malmö: Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Boendeperspektiv på samhällsbygget Gårdsten
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2022
Series
SBV Working Paper Series ; 22:3
Keywords
Area-based initiatives, urban development, vulnerable areas, Områdesutveckling, stadsutveckling, utsatta områden
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Real estate science; Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55448 (URN)10.24834/isbn.9789178772667 (DOI)978-91-7877-265-0 (ISBN)978-91-7877-266-7 (ISBN)
Available from: 2022-10-20 Created: 2022-10-20Bibliographically approved
Roelofs, K. (2022). Studenters uppsatsskrivande: vägar till självständighet. Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), 3(2), 1-4
Open this publication in new window or tab >>Studenters uppsatsskrivande: vägar till självständighet
2022 (Swedish)In: Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), E-ISSN 2004-4097, Vol. 3, no 2, p. 1-4Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Studenter har inte alltid tillräckligt med erfarenhet av, till ex., akademiskt skrivande, datainsamling eller att analysera forskningsmaterial för att komma i gång med uppsatsskrivandet. Inom akademiska utbildningar finns ett stort fokus på självständighet. I denna text reflekterar jag över hur denna självständighet kan användas för att stötta studenters uppsatsskrivande. Jag menar att när studenter behöver hjälp med att komma vidare i uppsatsskrivandet så ska detta ske utifrån en tanke om att studenter ska utveckla sin självständighet. Detta kan till exempel ske genom val som görs i forskningsprocessen och i hur de ska relatera till uppmaningar och frågor från handledare. 

Abstract [en]

Students do not always have sufficient experience in, for example, academic writing, collecting data and analysing research material to start their thesis writing. Within academic education there exists a focus on independence. I this text I reflect on how this independence can be used to support students’ thesis writing. I argue that when students need help to progress in their thesis work that this should focus on helping students develop their independence when it comes to making choices within the research process and how students should relate to suggestions and questions from their supervisor. 

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2022
Keywords
Academic writing, independence, supervision, teaching and learning in higher education, thesis writing, Akademiskt skrivande, handledning, högskolepedagogik, självständighet, uppsatsskrivande
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-55329 (URN)10.24834/jotl.3.2.749 (DOI)
Available from: 2022-10-10 Created: 2022-10-10 Last updated: 2023-08-30Bibliographically approved
Lindemann, L. & Roelofs, K. (2020). Blandningspolitik och strategier för social blandning: En litteraturöversikt. Malmö: Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Blandningspolitik och strategier för social blandning: En litteraturöversikt
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport, den andra i SBV Working Paper Series, tar ett samlat grepp om forskningslitteraturen kring en lika omhuldad som omtvistad bostadspolitisk strategi, närmare bestämt den så kallade blandningspolitiken. Sedan miljonprogrammets slutfördes i mitten av 1970-talet och segregationen gradvis blev påtaglig i landet har den svenska bostadspolitiken haft en mer eller mindre utpräglad idé och strategi för att öka den sociala blandningen, eller främja en ”allsidig sammansättning av hushåll” som det har hetat. Blandningspolitiska mål och lokala strategier för att främja variation på bostadsmarknaderna introducerades som medel för att motverka segregation på bostadsmarknaden och i städerna, men också för att öka integrationen. Idén om social blandning har sedan levt kvar i de politiska dokumenten och har till viss del fallit ut i handling, men frågan har inte väckt speciellt mycket debatt i Sverige under de senaste decennierna. Däremot har det i Nordamerika och i flera europeiska länder funnits en levande diskussion och omfattande forskning kring blandningspolitik och så kallade grannskapseffekter, det vill säga hur hushåll och individer påverkas av andra hushåll i närområdet. 

Inom den internationella litteraturen har blandningspolitiken fått kritik, bland annat för att den skulle kunna bidra till vidare marginalisering av inkomstfattiga hushåll samt att kontakt mellan hushåll med olika socioekonomisk bakgrund inte uppstår. Dock hävdar flera internationella studier att blandningspolitik kan förbättra ett områdes fysiska struktur och service samt bidra till minskat stigma. Den svenska forskningen fokuserar främst på grannskapseffektstudier och det finns få utfallsstudier över blandade bostadsområden. Grannskapseffektstudierna mäter hur individer påverkas av sin omgivning och visar på att bostadsområdens socioekonomiska karaktär påverkar individers livschanser. Blandade bostadsområden fungerar som ett möjliggörande verktyg, då blandad bebyggelse ska ge en socioekonomiskt blandad befolkning vars situation ska präglas av ökade livschanser. Detta samband är inte helt okomplicerat och den svenska blandningsstrategin vilar till viss del på antaganden. Blandningsstrategin används i varierande grad i olika kommuner och ska motverka socioekonomisk segregation. Det behövs fler utfallsstudier som studerar den svenska blandningspolitiken för att kunna genomföra en gedigen jämförelse mellan internationella och svenska studier.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2020
Series
SBV Working Paper Series ; 20:2
Keywords
social mix, neighborhood effects, segregation, gentrification, blandningspolitik, social blandning, social mix, grannskapseffekter, segregation, gentrifiering
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Urban studies; Real estate science; Health and society
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-17529 (URN)10.24834/isbn.9789178770939 (DOI)978-91-7877-092-2 (ISBN)978-91-7877-093-9 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2018-00063
Available from: 2020-06-18 Created: 2020-06-18 Last updated: 2022-10-11Bibliographically approved
Roelofs, K. & Salonen, T. (2019). Insatser i ”utsatta” områden: en analys av 20 års områdesutveckling och lärdomar inför framtiden (ed.). Bostad 2030
Open this publication in new window or tab >>Insatser i ”utsatta” områden: en analys av 20 års områdesutveckling och lärdomar inför framtiden
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapsöversikt diskuterar svenska studier om områdesutveckling hittills under 2000-talet och har som syfte att sammanfatta lärdomar från studier som har berört områdesutveckling. Begreppet områdesutveckling är något diffust och det är vår tolkning att områdesutveckling under de senaste årtiondena alltmer kommit att användas som ett portalbegrepp för allehanda ambitioner och insatser i den redan byggda stadsmiljön och då i synnerhet bostadsområden som domineras av hyresrätter byggda i efterkrigstid. I denna kunskapsöversikt avgränsas förståelsen av det diffusa begreppet ”områdesutveckling” till lokala insatser i s.k. utsatta bostadsområden som domineras av miljonprogramsområden med företrädesvis hyresrätter. I dessa områden har riktade områdesinsatser skett mer eller mindre sedan deras tillkomst på 1960- och 1970-talen. Områdesutveckling är ofta en uttalad strategi mot boendesegregation. I debatten kring lösningar för boendesegregation är det förorten som blir en problemfylld plats som åtgärder avses riktas mot. Förorten är dock inte en entydig plats, utan en plats som blir till i samhällsdebatten för olika ändamål. Berättelser om förorter är problemorienterade, där förorterna är platser där människor med ofullständig samhällsintegrering koncentreras. Detta avses ibland utgöra ett hot mot det demokratiska samhället och det finns en debatt om ”parallellsamhällen” som utvecklas i förorter. Den problemorienterade berättelsen om förorter legitimerar olika lokalinriktade interventioner. Boendesegregation anses leda till olika former av icke-integration i samhället, såsom att sakna sysselsättning, inte delta i val och inte följa samhällets lagar. Det finns en koppling mellan idéer om segregerade bostadsområden och sociala problem, även om problem som finns i bostadsområden inte nödvändigviss orsakas av själva områdena (Andersson, Bråmå & Holmqvist, 2010). I samhällsdebatten anses bostadsområdet orsaka de olika socioekonomiska problem som en del av dess befolkning brottas med, samt att det anses finnas många individer som utgör ett hot eller en börda för staten. Forskare hävdar att det geografiska utpekandet av bostadsområden bidrar till vidare stigmatisering av dessa områden. På så vis vidmakthåller områdesutveckling den överlägsna positionen från det etablerade majoritetssamhället. I den historiska tillbakablicken framgår att terminologin som används för att beskriva motiv för områdesutveckling har ändrat karaktär de sista tjugo åren. Problemformuleringen har skiftat från ett fokus på ”utländsk bakgrund” till ett fokus på ”utsatthet”. Dock är de reella sakförhållandena likartade i nuläget som i slutet av 1900-talet: höga nivåer av arbetslöshet, ekonomiskt biståndsmottagande och låg genomströmning i utbildning (Karlsson, 2016). Även om målet att bryta segregation har funnits hela tiden har detta mål inte uppnåtts, snarare har det gått i motsatt riktning. Enligt flera forskare präglas områdesinsatser av otydliga mål och mål som är omöjliga att uppnå med de resurser som finns tillgängliga. Det handlar då till exempel om mål såsom att bryta segregation och att öka tillit och demokratiskt deltagande samt inflytande i området. Karlsson (2016) visar dessutom att områdesutveckling inte skapar strukturell förändring som skulle tillgängliggöra samhällets politiska och ekonomiska processer för de boende i områdena. Även om forskare är kritiska mot områdesutvecklingens mål, menar de att det finns positiva förändringar som insatser kan åstadkomma. Exempel som nämns är att hjälpa att integrera utsatta individer och grupper och att utveckla privat och offentlig service i bostadsområdena. Även om målen för lokal områdesutveckling formuleras utifrån ett helhetsperspektiv på staden och segregationen, riktar integrationsåtgärder sig ensidigt till utvalda bostadsområden och deras invånare. Det saknas alltså sätt att arbeta med segregationens relationella karaktär i ett större urbant perspektiv. Ett återkommande mål med områdesutveckling är att öka tilliten till offentliga verksamheter samt erbjuda delaktighet till de boende i områden utvalda för områdesutveckling. Forskare menar att det är viktigt att de boende kan vara med från början i att påverka områdesutvecklingens form, samt att olika inblandade aktörer samverkar för att öka delaktigheten. Dessutom är det viktigt att insatser inte bara erbjuder ”demokrati på låtsas”, utan i stället skapar utrymme för reellt inflytande. Kommunala strukturer erbjuder inte alltid utrymme för kritik och alternativa handlingsstrategier från boende. Det finns oftast en given ram inom vilken inflytande kan äga rum. Individer och organisationer som inte accepterar detta och vill ha mer inflytande riskerar att bli utpekade och demoniserade. Områdesutveckling kan organiseras antingen som en del av den ordinarie kommunala verksamheten eller bedrivas i form av projekt. Forskare kritiserar projektformen för att den inte kan erbjuda den kontinuitet som behövs för långsiktig områdesutveckling och förändring. Det finns en uppenbar risk att verksamheter försvinner när projekt upphör. Samverkan är ofta nödvändig för att organisera områdesinsatser. Samverkan kan erbjuda kontinuitet och effektiv samhällsservice, men dessa positiva utfall är inte garanterade, enligt forskare. Vidare kan samverkan bli ett mål i sig, även om det inte alltid är det mest effektiva sättet att organisera områdesinsatser. Områdesinsatser har oftast mest positiva effekter på individer och individuella hushåll. Detta kan ha ett negativt utfall när hushåll som får det bättre flyttar ifrån området och nya hushåll med socioekonomiska utmaningar ersätter dem. Dessutom läggs fokus på individens eget ansvar, i stället för att staten och kommuner tar ansvar för att motverka segregerande samhällsstrukturer. Karlsson (2016) menar att områdesbaserade projekt inte har möjlighet att verka strukturförändrande men menar att de kan minska de sociala konsekvenserna av segregerade samhällsstrukturer. Fokus på individen har givetvis också positiva konsekvenser, eftersom det kan skapa gynnsamma effekter på individers och hushålls levnadsförhållanden. Ur detta följer vår konklusion för denna kunskapsöversikt, nämligen att områdesutveckling inte är ett medel som kan åstadkomma en strukturell förändring i den ökade ojämlika resursfördelningen i Sverige under 2000-talet hittills men kan ha värde och förtjänster för berörda organisationer och hushåll.

Place, publisher, year, edition, pages
Bostad 2030, 2019. p. 37
Keywords
områdesutveckling, utsatta bostadsområden, förort
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-13118 (URN)30698 (Local ID)30698 (Archive number)30698 (OAI)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-10-11Bibliographically approved
Projects
The Benefit of Public Housing – In practice
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-4619-5694

Search in DiVA

Show all publications