This chapter addresses the benefits of geo-statistical approaches in fire prevention processes, especially in the prevention of residential fires in urban areas. The aim is to demonstrate how residential fire incidents can be theorized and placed in a context where geo-statistical techniques and an area-based approach can support the emergency services fire prevention work. The chapter introduces theoretical concepts such as Fire Risk Environment, Fire Protection Capability, as well as determining factors, types of residential fires, and various hypotheses for further analysis of residential fires in urban contexts. Key themes are the development of residential fire incidents in different metropolitan areas over time, how different types of residential fires can be connected to living conditions, and finally how the emergency services and other actors can work with area-based fire prevention. Examples from Sweden’s major cities and especially the city of Gothenburg are used. The results show that variations in spatial residential fire patterns can be explained by a variation of living conditions. The conditions may also look different depending on the residential area and housing conditions, and therefore, preventive strategies and proactive measures should differ between and within cities and be adapted to specific different areas.

This paper presents a theoretically and methodologically grounded GIS-based model for the measurement and mapping of an index of living conditions in urban residential areas across Sweden. Further, the model is compared and evaluated using the Swedish Police’s assessment of crime-exposed areas. The results indicate that the geographically measured vulnerable living conditions overlap to a large extent with the areas assessed to be crime-exposed by the Swedish Police. Over 61% of the police-defined crime-exposed areas are characterized by vulnerable living conditions. The results also show that this overlap is not perfect and that there are vulnerable areas that are not included in the police’s assessment of crime-exposed areas, but which are nonetheless characterized by vulnerable living conditions that could negatively affect the development of crime. It is also proposed that the model and the mapped index of living conditions can provide a more well-grounded scientific basis for the police’s assessment work. As a first step, the Swedish police have implemented the model and the mapped index in the work process employed in their annual identification of crime-exposed or at-risk areas. In addition to assisting the police, the model and the mapped index could also be used to support other societal actors working with vulnerable areas. © 2021 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande.

Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet.

Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.

Rapporten presenterar åtta kommuner som i samarbete med polis och fastighetsföretag samarbetar trygghetsskapande och brottsförebyggande genom programmet Effektiv samordning för trygghet (EST).

The report presents eight municipalities that, in collaboration with police and real estate companies, work with the crime prevention program Effictive coordination for security.

Hembesök är en arbetsmetod som används av flera räddningstjänster i Sverige. Samtidigt finns det få utvärderingar av hur den fungerar och dess effekter. Denna rapports syfte är att genom kvantitativa och kvalitativa studier ge förslag på olika utvärderingsmetoder för räddningstjänsters hembesöksverksamhet. Utgångspunkten tas i Räddningstjänstens Syds arbete med hembesök vilket därmed utgör en empirisk bas. Den kvantitativa analysen inriktas mot att mäta brandförekomst före och efter hembesök. Ur metodsynpunkt har det visat sig vara svårt att hitta tillförlitliga statistiska metoder. Den metod som har använts i denna rapport är chi2-test. Resultaten visar att det är i delområden där det brinner mycket som hembesök ger störst effekt. I områden där det brinner lite verkar hembesök ge ingen eller liten effekt. Det är i första hand antalet hembesök i ett område som ger effekt och inte andelen hushåll som nås. En stor del av minskningen utgörs av anlagda bränder. Den kvalitativa studien visar bl.a. att informatörernas motivation att genomföra hembesök skiljer sig åt men genomförs med professionalitet även om man inte alltid upplever arbetsuppgiften som meningsfull. Det kan finnas en konflikt mellan de kvantitativa mål som sätts upp för antalet besök och kvalitén på de möten som sker med de boende. Att vara med i planering och utvärdering av hembesök kan påverka motivationen positivt. Det är även viktigt att återkoppla hur statistiken som samlas in används. Intervjupersonerna påpekade svårigheter med att nå dem som bäst behöver information. Många boende är inte hemma eller öppnar inte dörren. De som nås har ofta redan en bra brandskyddsförmåga. Fastighetsägare ser räddningstjänstens hembesök som ett bra komplement till sitt eget systematiska brandskyddsarbete. I rapporten ges exempel på möjliga kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder.

I samhällsdebatten verkar ibland en viss förvirring råda kring vilken typ av utsatthet som diskuteras - ekonomisk utsatthet, utsatthet för brott, otrygghet, eller något helt annat? Ur ett polisiärt perspektiv är givetvis brottslighet, trygghet samt indirekt polisens för-måga att utföra sina uppgifter de viktigaste aspekterna på utsatthet. Samtidigt går det inte att bortse från att detta på områdesnivå är starkt kopplat också till en social och ekonomisk utsatthet, där de bostadsområden som präglas av en stark otrygghet normalt också är präglade av en socioekonomisk otrygghet med till exempel dåligt fungerande välfärdssystem, hög arbetslöshet, låga inkomster, samt trångboddhet. Forskning har också visat att socioekonomiska förhållanden, brottslighet och otrygghet dessutom hänger samman med tillit inom bostadsområdet, ibland benämnd lokalsamhällestillit, samt gemensamma förväntningar om att agera för allas bästa, vilket benämns kollektiv förmåga.

I samhällsdebatten verkar ibland en viss förvirring råda kring vilken typ av utsatthet som diskuteras - ekonomisk utsatthet, utsatthet för brott, otrygghet, eller något helt annat? Ur ett polisiärt perspektiv är givetvis brottslighet, trygghet samt indirekt polisens förmåga att utföra sina uppgifter de viktigaste aspekterna på utsatthet. Samtidigt går det inte att bortse från att detta på områdesnivå är starkt kopplat också till en social och ekonomisk utsatthet, där de bostadsområden som präglas av en stark otrygghet normalt också är präglade av en socioekonomisk otrygghet med till exempel dåligt fungerande välfärdssystem, hög arbetslöshet, låga inkomster, samt trångboddhet. Forskning har också visat att socioekonomiska förhållanden, brottslighet och otrygghet dessutom hänger samman med tillit inom bostadsområdet, ibland benämnd lokalsamhällestillit, samt gemensamma förväntningar om att ager a för allas bästa, vilket benämns kollektiv förmåga