I detta avslutande kapitel argumenterar jag för att det idag existerar ett svenskt idrottsvetenskapligt forskningsfält. Skapelseprocessen har pågått under de senaste femtio åren och varit som intensivast under 2000-talet. Fältet kan sägas vara etablerat för ungefär tio år sedan. Processens drivande aktörer har funnits inom både det akademiska systemet, det politiska systemet och den organiserade idrottsrörelsen. Fältets form och innehåll illustreras med empiriska översikter och beskrivs med hjälp av begrepp som återfinns i Pierre Bourdieus fältanalys. Framställningen syftar till att kunna förstå och tolka den idrottsforskning som bedrivits, och som behandlas i antologins övriga kapitel.

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning.

Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet.

The longitudinal and multidisciplinary research project Malmö Youth Sport Study measured the sports results achieved by two cohorts of pupils using a variable named ACHIEVE, dividing the pupils into three categories (an elite group competing at the national or international level, a group competing at the district level, and a third group either not competing at all or below district level). This was assessed three and six years after baseline at age 13. An additional hypothetical measure, based on information from the athletes’ trainers, predicted the category the pupils were expected to belong to after twelve years (age 25). Social variables related to the ACHIEVE variable are sex, socio-economic position of the parents, ethnicity, completed secondary sports school, sports capital, and quartile of birth. After three years, 28% of the pupils belonged to the elite group and after six years, 26%. Thirty-two and 48%, respectively, had abandoned their elite efforts. The elite group remained fairly stable over time but fewer girls than boys advanced to the elite group. The pupils at the school have a homogenous middle-class background. We found little evidence that socio-economic factors affected ACHIEVE. Nearly all parents had been engaged in sports, either competing or as coaches. On admission to the school, there was a pronounced relative age effect (RAE). This remained after three years as the age was significantly different between the three groups but was reduced after six years. According to the prognosis made by the coaches, the elite group would be considerably smaller when the subjects reached the age of 25. The RAE was again significant in the prognosis. A further follow-up when the subjects are 25 years old will reveal not only what proportion of subjects are actively competing, but also if they are engaged in recreational sports, to what extent the RAE is present, and how accurately coaches can predict success.