Elever och föräldrar: Protestera när idrottsundervisning ersätts av rastaktivitet eller promenader. Promenader har visat sig vara den fysiska aktivitet som elever tycker allra minst om. Det skriver tio personer, forskare och andra som arbetar professionellt med barns och ungdomars hälsa.  

Sammanfattning av artikel i Research and Investigations in Sports Medicine (RISM), doi.org/10.31031/RISM.2020.06.000644.

Skolan är en arena där de allra flesta barn och ungdomar kan nås, och ökad fysisk aktivitet (FA) i skolan har visat sig kunna förbättra elevers koncentration och självkontroll mer än någon annan metod. Syftet med denna artikel var att presentera och diskutera interventionseffekter av FA som genomförs i klassrum jämfört med motorisk träning och idrottsundervisning.

Resultaten från studier med extrainsatt FA i skolan är inte entydiga, men idrottsundervisning som inkluderar motorisk träning verkar vara mest lovande. Flera forskningsstudier visar att motoriska färdigheter bättre än aerob kondition/syreupptagningsförmåga kan förutsäga skolprestationer. Aerob träning med hög fysisk ansträngning har inte visat sig vara en framgångsrik metod för att förbättra kognitiv funktion hos barn, medan kognitivt engagemang i FA på måttlig nivå verkar vara den mest lovande typen av träning. Pulsträning i klassrum verkar inte förbättra någon exekutiv funktion och klassrumsbaserad FA har inte haft särskilt positiv inverkan på skolprestationer. Även om det finns visst belägg för att ett enda pass med måttlig FA kan förbättra kognitiv prestanda bland barn, kan alltför intensiva nivåer av FA förta eventuell positiv effekt. I många studier saknas en teoretisk grund som förklarar varför pulspass i klassrum skulle kunna förbättra skolprestationer. Vad eleverna förväntas lära sig av FA i klassrummet behöver klargöras och förtydligas.

En utökning av skolämnet idrott & hälsa och motorikträning kan vara en möjlig väg för att förbättra såväl motorik som skolprestationer hos barn och ungdomar, särskilt när undervisningen planeras och genomförs av utbildade idrottslärare. Daglig idrottsundervisning i kombination med anpassat motorikstöd kan förbättra inte bara motorik utan även skolprestationer samt andelen elever som når behörighet att söka till gymnasieskolan. Dessutom skulle interventionen kunna ge ekonomiska vinster för samhället i form av minskade sjukvårdskostnader och produktivitetsvinster visar hälsoekonomiska analyser. Välutbildade idrottslärare behövs som kan omsätta forskningsresultat i praktiken, dvs utforma och genomföra motorikobservationer, ge relevant motorikstöd samt planera idrottsundervisning för att optimera effekter på elevers motorik, kognition och skolprestationer.

Slutsats: Det finns begränsade och ofullständiga belägg för effekterna av olika FA-program i skolan på kognitiv funktion och skolprestationer. Måttliga nivåer av FA med kognitiva utmaningar är effektivare än aerob träning. Det finns ett starkt samband mellan motorisk kompetens och skolprestationer. Idrottsundervisning som inkluderar motorisk träning verkar vara mer lovande än FA i klassrummet. Resultat från strukturerad motorikobservation vid skolstarten är förknippad med senare skolprestationer och kan användas som en indikator på barns framtida skolprestanda. Daglig idrottsundervisning och anpassad motorikträning kan positivt påverka motorik, betyg samt andel elever som når behörighet för högre utbildning.

Nyckelord: Grundläggande motoriska färdigheter (FMS); Checklista för MUGI-observation; Idrott och hälsa; Bunkeflo-projektet; Exekutiva funktioner; Kognition; Lärarutbildning

Artikeln i sin helhet har publicerats i RISM, länk finns på www.mugi.se:

Ericsson, I. (2020). Physical Activity Interventions in School and their Impact on Scholastic Performance. Research & Investigations in Sports Medicine, 6(4), 543-550.

MOTORIK- eller PULSTRÄNING? Vilken betydelse har de för skolprestationer?

SAMMANFATTNING av artikel i Biomedical Journal of Scientific & Technical Research

Trots att starka belägg rapporterats för positiva effekter av fysisk aktivitet (FA) på matematikprestationer (Singh et al., 2018) finns för närvarande inte helt entydiga belägg för positiva effekter på kognition generellt hos barn och ungdomar. Syftet med denna artikel var att redogöra för aktuell kunskap om den påverkan, som olika typer av FA kan ha på kognitiva funktioner.

   Måttliga nivåer av FA verkar ha störst positiv effekt och FA med hög intensitet verkar kunna försämra kognitiva prestationer. I en studie av Sjöwall et al. (2017; 2019) hade ungdomar intensiv konditionsträning varje skoldag. Resultaten efter två år visade att högintensiv FA inte ledde till någon förbättring av arbetsminne eller matematikprestationer. Slutsatsen var att intensiv aerob träning med låg kognitiv utmaning inte förbättrar kognitiva funktioner. Ett oväntat resultat av interventionen var en signifikant ökning av stressnivån bland eleverna, särskilt flickorna.

   Det har blivit populärt att använda pulshöjande övningar i klassrummet under vanliga lektioner. Sju minuters pulsträning i början av varje matematiklektion visade dock inga förbättringar i matematik jämfört med en kontrollgrupp (Balan & Green, 2019). I en dansk studie undersöktes effekten av FA integrerad i undervisningen. Det fanns inga effekter på 13–15-åriga elevers läs- eller matematikprestation efter 12 veckors intervention (Løgstrup Ottesen & von Seelen, 2019). En metaanalys av Álvarez-Bueno et.al. (2017) gav samma resultat: FA i klassrummet hade ingen positiv inverkan på barns kognition.

   Effekterna av fysisk kondition på akademisk prestation kan ha överskattats när andra viktiga faktorer inte samtidigt har undersökts. Betydelsen av motoriska färdigheter (t.ex. balans och koordination) förbises ofta vid interventioner, vilket kan medföra att kvalitativa aspekter negligeras och ofta uteblir helt. Kognitivt utmanande FA (övningar som kräver komplexa, kontrollerade motoriska färdigheter) verkar vara mer effektiva för att förbättra kognitiva prestationer än aerob träning. I teorin om kognitiv stimulering antas att koordinativt utmanande FA (inlärning av nya motoriska färdigheter, koordinationsövningar eller teknikträning) inte bara ökar fysisk kondition, utan också förbättrar högre kognitiv kontroll (Tomporowski et al., 2008). I en konsensusrapport rekommenderas motorikobservationer och extra motorikstöd till elever som behöver det (Bangsbo et al., 2016).

   Idrottsundervisning kan förbättra flera aspekter av skolprestationer, t.ex. matematik och läsrelaterade färdigheter. Varaktiga förbättringar av både koordination och kognition konstaterades av Dalziella et al. (2019) efter en intervention med grundläggande rörelsefärdigheter (åla, krypa, hoppa och marschera). I Bunkefloprojektet fick elever motorikträning enligt Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI, se figur 1). Resultaten visade att daglig idrottsundervisning och anpassad motorikträning var ett effektivt sätt att förbättra såväl motorik som skolprestationer (Ericsson, 2003) samt andelen elever med behörighet att söka till gymnasieprogram (Ericsson & Karlsson, 2014). Dessutom visade hälsoekonomiska analyser av Gerdtham et al. (2013) att införandet av daglig idrottsundervisning för alla elever skulle ge viktiga samhällsvinster i form av minskade sjukvårdskostnader och produktivitetsvinster.

   Ett problem i många studier är att forskare tenderar att studera endast intensitet i den fysiska aktiviteten. Det kanske inte är nivån eller intensiteten i aerob träning som behöver undersökas, minst lika viktigt kan de kvalitativa aspekterna vara. I framtida studier behöver forskare fokusera på kvaliteten på FA i olika interventioner och skolprogram. Vilken typ av träning är viktig för olika barns lärande och välbefinnande i skolan?

 Figur 1. MUGI-modellen – en teori för relationer mellan motorik och lärande: Förbättring och automatisering av grundläggande motoriska färdigheter leder till ökad självtillit och fysisk självkänsla, vilket förbättrar förutsättningar för koncentrationsförmåga och trivsel i skolan, vilket leder till ökad motivation för lärande.

Artikeln har i sin helhet publicerats i BJSTR, länkar finns på www.mugi.se:

Ericsson, I. (2020). Aerobic or Motor Skills Exercise? What about their Impact on Academic Achievements? Biomedical Journal of Scientific & Technical Research (BJSTR), 24(5), 18588-18590.

REFERENSER

Álvarez-Bueno, C., Pesce, C., Cavero-Redondo, I., Sánchez-López, M., Martínez-Hortelano, J., & Martínez-Vizcaíno, V. (2017). The Effect of Physical Activity Interventions on Children's Cognition and Metacognition: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 56(9), 729-738, doi: 10.1016/j.jaac.2017.06.012.

Balan, A., & Green, J. Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. (2019). Forskning om undervisning och lärande 3(7), 6-27. Available 2020-01-08 on https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/10/ForskUL_vol_7_nr_3_s_6-27.pdf.

Bangsbo, J., Krustrup, P., Duda, J., Hillman, C., Andersen, L. B., Williams, C. A., Weiss, M., Lintunen, T., Green, K., Riis Hansen, P., Naylor, P-J., Ericsson, I., Nielsen, G., Froberg, K., Bugge, A., Lundbye-Jensen, J., Schipperijn, J., Dagkas, S., Agergaard, S., von Seelen, J., Østergaard, C., Skovgaard, T., Busch, H., & Elbe, A-M. (2016). The Copenhagen Consensus Conference 2016 – Children, Youth, and Physical Activity in Schools and during Leisure Time. Recommendations. Copenhagen: Copenhagen Centre for Team Sport and Health, Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen. Available 2020-01-09 on www.mugi.se.

Dalziella, A., Bootha, J. N., Boyleband J., & Mutrieaa, N. (2019). Better Movers and Thinkers: An evaluation of how a novel approach to teaching physical education can impact children's physical activity, coordination and cognition. British Educational Journal, 45(3), 576-591. Available 2020-1-06 on https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/berj.3514.

Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – En interventionsstudie i skolår 1-3. [Motor skills, attention and academic achievements – An intervention study in school years 1-3]. Doctoral Thesis. Malmö: School of Education, Malmö University, Lund University.

Ericsson, I., & Karlsson, M. (2014). Motor Skills and School Performance in Children with Daily Physical Education in School – A Nine-Year Intervention Study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 24(2), 273–278.

Gerdtham, U., Ghatnekar, O., & Svensson, M. (2013). Health economics evaluations - basic data for the Commission for a Socially Sustainable Malmö. Malmö: Commission for a Socially Sustainable Malmö.

Singh, A. S., Saliasi, E., van den Berg, V., Uijtdewilligen, L., de Groot, R. H., Jolles, J., Andersen, L. B., Bailey, R., Chang, Y.-K., Diamond, A., Ericsson, I., Etnier, J. L., Fedewa, A., L., Hillman, C. H., McMorris, T., Pesce, C., Puehse, U., Tomporowski, P. D., & Chinapaw, M. J. M. (2018). Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: A novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel. British Journal of Sports Medicine, doi: 10.1136/bjsports-2017-098136. Available 2018-08-01 on http://dx.doi.org/10.1136/bjsports-2017-098136.

Sjöwall, D., Hertz, M., & Klingberg, T. (2017). No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents. Front Psychol, (8), 1342, doi: 10.3389/fpsyg.2017.01342.

Sjöwall1, D., Thorell1, L. B., Mandic, M. & Westerståhl, M. (2019). No effects of a long-term physical activity intervention on executive functioning among adolescents. SAGE Open Medicine (7) 1–7, doi: 10.1177/2050312119880734. Available 2020-01-08 on https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/2050312119880734.

Tomporowski, P. D., Davis, C. L., Miller, P. H., & Naglieri, J. A. (2008). Exercise and children’s intelligence, cognition, and academic achievement. Educational Psychology Review, 20(2), 111-131, doi: 10.1007/s10648-007-9057-0.

The school is the only arena where the vast majority of children and youth can be reached, and school programs have had better results for improving inhibitory control than any other approach. The aim was to present and discuss intervention effects of Physical Activity (PA) carried out in the classroom compared to motor skills and Physical Education (PE) interventions.

Results from PA interventions in school are inconsistent, but PE interventions which include motor skills exercise seem to be the most promising. The main findings show that motor skills are a stronger predictor of scholastic performance than aerobic fitness. Aerobic exercise with a high level of physical exertion does not improve any cognitive function in children. Cognitive engagement in PA at a moderate level seems to be the most promising type of exercise. PA lessons do not seem to improve any executive function and classroom-based PA do not have a positive impact on scholastic performance. Although there is some evidence that a single session of moderate PA may improve cognitive performance among children, too intense levels of PA may blunt any beneficial effect. There is a lack of a theoretical basis as to why PA lessons may facilitate scholastic performance. What students are supposed to learn from physical activities in the classroom needs to be clarified.

An increase of the school subject PE and motor skills exercise can be a feasible to improve motor skills and scholastic performance in children and youth, especially when interventions are developed by trained PE teachers. Daily PE in combination with adapted motor skills support can improve not only motor skills but also scholastic performance and proportions of students who reach qualification for higher education. In addition the intervention would produce health-economic gains for society (reduced morbidity costs and productivity gains). Well educated PE teachers are essential for translating research findings into practice since they can properly design motor skill observations, PE programs, and motor skill programs in order to optimize their effect on children´s cognition and scholastic performance.

Conclusion: There is limited and inconclusive evidence regarding effects of different PA interventions in school on cognitive functioning and scholastic performance. Moderate levels of PA with cognitive challenges are more effective than aerobic exercise. There is a strong association between motor competence and scholastic performance. PE interventions which include motor skills exercise seem to be more promising than PA in the classroom. Motor skills assessment early in school is associated with later school achievement and can be used as an indicator of children´s future scholastic performance. Daily PE and adapted motor skills training can positively influence motor skills, higher grades and higher proportions of pupils who reach qualification for higher education.

Keywords: Fundamental motor skills; MUGI observation checklist; Physical education; The Bunkeflo project; Executive functions; Brain breaks; Teacher education, Scholastic performance

The school is the only arena where the vast majority of children and youth can be reached, and school programs have had better results for improving inhibitory control than any other approach. The aim was to present and discuss intervention effects of Physical Activity (PA) carried out in the classroom compared to motor skills and Physical Education (PE) interventions.Results from PA interventions in school are inconsistent, but PE interventions which include motor skills exercise seem to be the most promising. The main findings show that motor skills are a stronger predictor of scholastic performance than aerobic fitness. Aerobic exercise with a high level of physical exertion does not improve any cognitive function in children. Cognitive engagement in PA at a moderate level seems to be the most promising type of exercise. PA lessons do not seem to improve any executive function and classroom-based PA do not have a positive impact on scholastic performance. Although there is some evidence that a single session of moderate PA may improve cognitive performance among children, too intense levels of PA may blunt any beneficial effect. There is a lack of a theoretical basis as to why PA lessons may facilitate scholastic performance. What students are supposed to learn from physical activities in the classroom needs to be clarified.An increase of the school subject PE and motor skills exercise can be a feasible to improve motor skills and scholastic performance in children and youth, especially when interventions are developed by trained PE teachers. Daily PE in combination with adapted motor skills support can improve not only motor skills but also scholastic performance and proportions of students who reach qualification for higher education. In addition the intervention would produce health-economic gains for society (reduced morbidity costs and productivity gains). Well educated PE teachers are essential for translating research findings into practice since they can properly design motor skill observations, PE programs, and motor skill programs in order to optimize their effect on children´s cognition and scholastic performance.Conclusion: There is limited and inconclusive evidence regarding effects of different PA interventions in school on cognitive functioning and scholastic performance. Moderate levels of PA with cognitive challenges are more effective than aerobic exercise. There is a strong association between motor competence and scholastic performance. PE interventions which include motor skills exercise seem to be more promising than PA in the classroom. Motor skills assessment early in school is associated with later school achievement and can be used as an indicator of children´s future scholastic performance. Daily PE and adapted motor skills training can positively influence motor skills, higher grades and higher proportions of pupils who reach qualification for higher education.

Keywords: Fundamental motor skills; MUGI observation checklist; Physical education; The bunkeflo project; Executive functions; Brain breaks; Teacher education

OBJECTIVE: To summarise the current evidence on the effects of physical activity (PA) interventions on cognitive and academic performance in children, and formulate research priorities and recommendations. DESIGN: Systematic review (following PRISMA guidelines) with a methodological quality assessment and an international expert panel. We based the evaluation of the consistency of the scientific evidence on the findings reported in studies rated as of high methodological quality. DATA SOURCES: PubMed, PsycINFO, Cochrane Central, Web of Science, ERIC, and SPORTDiscus. ELIGIBILITY CRITERIA FOR SELECTING STUDIES: PA-intervention studies in children with at least one cognitive or academic performance assessment. RESULTS: Eleven (19%) of 58 included intervention studies received a high-quality rating for methodological quality: four assessed effects of PA interventions on cognitive performance, six assessed effects on academic performance, and one on both. All high-quality studies contrasted the effects of additional/adapted PA activities with regular curriculum activities. For cognitive performance 10 of 21 (48%) constructs analysed showed statistically significant beneficial intervention effects of PA, while for academic performance, 15 of 25 (60%) analyses found a significant beneficial effect of PA. Across all five studies assessing PA effects on mathematics, beneficial effects were reported in six out of seven (86%) outcomes.Experts put forward 46 research questions. The most pressing research priority cluster concerned the causality of the relationship between PA and cognitive/academic performance. The remaining clusters pertained to PA characteristics, moderators and mechanisms governing the 'PA-performance' relationship and miscellaneous topics. CONCLUSION: There is currently inconclusive evidence for the beneficial effects of PA interventions on cognitive and overall academic performance in children. We conclude that there is strong evidence for beneficial effects of PA on maths performance.The expert panel confirmed that more 'high-quality' research is warranted. By prioritising the most important research questions and formulating recommendations we aim to guide researchers in generating high-quality evidence. Our recommendations focus on adequate control groups and sample size, the use of valid and reliable measurement instruments for physical activity and cognitive performance, measurement of compliance and data analysis. PROSPERO REGISTRATION NUMBER: CRD42017082505.