The aim of the current study is to estimate whether spatial data on place features from OpenStreetMap (OSM) produce results similar to those when employing register data to predict future violent crime in public across three Swedish cities of varying sizes. Using violent crime in public as an outcome, four models for each city are produced using a Risk Terrain Modeling approach. One using spatial data on place features from register data and one from OSM, one model with prior violent crime excluded and one with prior crime included. The results show that several place features are significantly associated with violent crime in public independent of using register or OSM data as input. While models using register data seem to produce more accurate and efficient predictions than OSM data for the two smaller cities, the difference for the largest city is negligible indicating that the models provide similar results. As such, OSM place feature data may be of value when predicting the spatial distribution of future violent crime in public and provide results similar to those when using register data, at least when employed in larger compared to smaller cities. Possibilities, limitations, and avenues for future research when using OSM data in place-based criminological research are discussed.

This study evaluates the impact of the LOV3 policy—which allows the police to mandate security guards to patrol and maintain order in public environments—on local crime rates in three locations within Malmö and Helsingborg, the two largest cities in southern Sweden, using data from March 2020 to November 2022. We use interrupted time series analyses on daily crime data to assess the policy’s effects on reported crime rates. Our findings, which reveal no significant impact of the LOV3 policy on reported crimes in the examined locations, underscore the need for further research and refinement of crime prevention strategies.

Objectives: Assessing the predictive accuracy of using prior crime, place attributes, ambient population, community structural, and social characteristics, in isolation and combined when forecasting different violent and property crimes. Method: Using multilevel negative binomial regression, crime is forecasted into the subsequent year, in 50-m grid-cells. Incidence rate ratio (IRR), Prediction Accuracy Index (PAI), and Prediction Efficacy Index (PEI*) are interpreted for all combined crime generators and community characteristics. This study is partially a test of a crude version of the Risk Terrain Modeling technique. Results: Where crime has been in the past, the risk for future crime is higher. Where characteristics conducive to crime congregate, the risk for crime is higher. Community structural characteristics and ambient population are important for some crime types. Combining variables increases the accuracy for most crime types, looking at the IRR. Taking the geographical area into account, crime history in combination with both place- and neighborhood characteristics reaches similar accuracy as crime history alone for most crime types and most hotspot cutoffs. Conclusions: Crime history, place-, and neighborhood-level attributes are all important when trying to accurately forecast crime, long-term at the micro-place. Only counting past crimes, however, still does a really good job.

In this article, we investigate situations involving firearm violence in Sweden. The spatiotemporal distribution of records is assessed in different contexts across the country and linked to land use, demographic, and socio-economic characteristics by area and by street segment. The findings emphasize the prevalence of evening shootings, particularly in economically disadvantaged areas where young people congregate in public places often in residential areas, in parks, in playgrounds, and in transit areas. Although two-thirds of shootings took place in larger urban municipalities, our study sheds light on the non-uniform distribution of gun violence along the rural-urban continuum. We conclude by offering suggestions for future research and practical interventions to address this pressing issue that negatively affects people and communities.

There is a vast literature evaluating the empirical association between stay-at-home policies and crime during the COVID-19 pandemic. However, these academic efforts have primarily focused on the effects within specific cities or regions rather than adopting a cross-national comparative approach. Moreover, this body of literature not only generally lacks causal estimates but also has overlooked possible heterogeneities across different levels of stringency in mobility restrictions. This paper exploits the spatial and temporal variation of government responses to the pandemic in 45 cities across five continents to identify the causal impact of strict lockdown policies on the number of offenses reported to local police. We find that cities that implemented strict lockdowns experienced larger declines in some crime types (robbery, burglary, vehicle theft) but not others (assault, theft, homicide). This decline in crime rates attributed to more stringent policy responses represents only a small proportion of the effects documented in the literature.

In the past decade, Sweden has experienced a large increase in gang violence, strongly linked to what is termed “vulnerable areas.” This has sparked concerns about vulnerable areas across the Nordic countries. A recurring public debate is how to prevent the occurrence of “Swedish conditions” and their implications for gang violence, and, more broadly, ethnic segregation. As a result, there has been an increased emphasis on analyzing the spatial separation of different social groups and geographical crime patterns.The Danish government annually publishes a list of vulnerable neighborhoods; in 2022, the list included 17 neighborhoods. Similarly, the Swedish police release a biannual list of vulnerable areas, with the most recent edition containing 61 areas. There are differences in how vulnerable areas are defined and identified between and within these countries. Currently, Norway lacks a national strategy for identifying vulnerable areas, but the City of Oslo and the Oslo police department have recently adopted similar approaches. In this study, we use methods applied in Denmark (Danish Government, 2022a) and Sweden (Guldåker et al., 2021) to identify vulnerable areas in Norway. By doing so, we identify the differences that exist between the two methods.As discussions regarding vulnerable areas often revolve around crime prevention, we also analyze differences in crime levels among the identified areas within Oslo municipality. This will further build on our understanding about the relationship between crime and vulnerability. We discuss the inclusion of reported crime and ethnicity as predictors of vulnerable areas, and how this might lead to misdirected (criminal) policy measures.We observe there is lower residential segregation in Norway – while it does not suffer from Swedish (or Danish) conditions, other studies have shown an increase in urban segregation in Norway, and it remains important to prevent further increases to avoid negative development of social problems, including crime.

Drogförsäljning och bruk av narkotika på offentliga platser är ett samhällsproblem som ges stort utrymme i dagens kriminalpolitiska diskussion och medierapportering. Problemet associeras i dag även i hög grad till ungdoms- och våldsbrottslighet. Med det sagt är öppen droghantering inte nytt, redan under 1980-talet när narkotikabruk kriminaliserades i Sverige framhävdes problemet som aktuellt. Det ökade intresset för fenomenet och de platser där det förekommer kan i stället förstås som kopplat till en utökad akademisk diskurs, ett förändrat polisarbete och eventuellt en ökning i omfattning och synlighet (Knutsson, 1997; Magnusson, 2021; Tollin et.al. 2021). 

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa offentliga platser framstår som mer tillåtande för narkotikahantering än andra, men försök att klargöra kopplingar har gjorts. Ofta hittas platserna i centrala delar av städer, runt kyrkoområden och resecentrum samt i bostadsområden med lägre socioekonomisk standard och varierande grad av kriminell påverkan; så kallade utsatta områden (Hennen & Gerell, 2019; Magnusson, 2021; 2023a;). Bruk och försäljning av narkotika på offentliga platser förekommer i såväl små som stora städer, även om problemen tenderar att vara betydligt mildare och omfatta färre personer i mindre orter (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Brå, 2022; Magnusson, 2021). Ofta har detta fenomen och de platser där det förekommer beskrivits som öppna drogscener, ett vanligt begrepp även i den internationella forskningslitteraturen.

De senaste åren har olika insatser utförts i Sverige mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng, både av polisen (se t.ex. Gerell & Ellberg, 2020; Kronkvist & Ivert, 2019; Magnusson, 2023b) och i olika samverkansinsatser så som exempelvis mellan kommun och polis (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Kvillemo et al., 2021). Därutöver har även mer övergripande insatser mot brottslighet i utsatta områden utförts, där drogförsäljning varit en del av den bredare problembilden (Gerell & Ellberg, 2021; Ivert et al., 2023). Dock saknas det en lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget för fenomenet och över vilka strategier och åtgärder som är lämpliga för platser som utmärks av öppen drogförsäljning och/eller narkotikarelaterat ungdomshäng

Syftet med denna rapport är att bidra till att fylla denna kunskapslucka för att öka förståelsen och bistå i arbetet mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng. Kunskapsöversikten presenterar kortfattat vad som finns skrivet om fenomenet, hur man arbetat med platserna i olika kontexter samt med vilka resultat. Fokus läggs till största del på svensk kunskap samt icke-polisiära insatser, men internationell forskning samt de viktigaste fynden från polisiära insatser kommer också att beröras. 

Metoden för att sammanställa den kunskap som presenteras i rapporten bygger på inhämtning och analys av vetenskaplig litteratur och rapporter från myndigheter, organisationer och andra aktörer angående bruk och handel med narkotika på offentliga platser. Kunskapsinhämtningen har även inneburit samtal med utvalda aktörer som besitter en särskild kunskap inom området; såsom forskare, sakkunniga från Länsstyrelsen i Skåne och tjänstemän inom socialförvaltningen i Göteborgs kommun.

To combat the increasing incidence of telephone scams targeting the elderly, the Swedish Police initiated an informational campaign in 2023. This campaign involved distributing educational postcards to households with at least one resident aged 70 or older. We assess the effectiveness of the postcard intervention by comparing the change in the outcome variable (number of plaintiffs) among individuals aged 70 and above to those below 70. Despite the campaign’s aim to increase awareness and offer practical advice for avoiding scams, our analysis reveals no impact on the number of plaintiffs exposed to fraud. Our study did not identify any significant effects, adding to the existing body of literature on the effectiveness of information in influencing crime-related behaviors, where findings have been inconclusive.

Denna kortrapport innehåller beskrivande analyser av nollmätningen som har genomförts inom ramen för projektet ”Öppna drogscener”, vilket är en del av samverkansöverenskommelsen ”Skåne tillsammans mot narkotika” . Representanter från kommun och polis i sex skånska kommuner har tillsammans identifierat en geografiskt avgränsad plats som de bedömer som en öppen drogscen. Det vill säga en plats där narkotika säljs och brukas offentligt och som myndigheter och allmänheten uppfattar som problematisk . Tillsammans ska kommun och polis kartlägga och analysera problembilden, implementera en passande insats vilket sedan ska följas upp. Följande kortrapport är en del av denna process. Analyserna i rapporten baseras på anmälda brott mellan åren 2018-2021 och på intervjuer med nyckelinformanter som genomfördes under perioden november-december 2022. Nollmätningen ligger till grund för en jämförelse som kommer att genomföras efter att insatserna har implementerat för att undersöka om det har skett någon förändring. Utöver att jämföra platserna med sig själva över tid kommer också jämförelser mot andra platser i kommuner som inte varit en del av projektet att genomföras. Detta för att undersöka om kontrollplatserna har haft en liknande förändring som insatsplatserna.