Något har hänt med kriminalpolitiken. Brott och straff står högt på den politiska agendan hos såväl regeringen som oppositionen. Kriminalpolitiken tillhör väljarnas viktigaste frågor. Brottsligheten får ett allt större utrymme i media. Reformtakten på det straffrättsliga området har accelererat. I den här boken tar tolv yngre svenska straffrättsforskare pulsen på den samtida kriminalpolitiken. Genom de olika bidragen belyses några av de mest omstridda platserna på den straffrättspolitiska kartan. Boken säger därigenom något om det kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapet i början av2020-talet.

Sedda tillsammans behandlar de olika bidragen teman som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, straffrättsvetenskapens roll, relationen mellan teori, politik och dogmatik – och inte minst hur man ska förstå de straffrättsteoretiska premisserna i en föränderlig tid.

This article focuses on what is often termed the general (or public) sense of justice, GSJ for short. It illustrates the influence that the GSJ has had on variouspreparatory works in Swedish criminal law during a recent decade. It is oftenclaimed that the GSJ is used as an argument in political discourse and decisionmaking in the area of criminal law, especially to motivate criminalisation andharsher penal sanctions. Political points can be scored and general elections wonby deploying a tough stance on crime. A problematic aspect is that by appealingto the GSJ, legislators create a way to legitimise punitive measures with little orno empirical support in criminological research. Furthermore, the very conceptof the GSJ is unclear, contentious, and characterised by a plethora of interpretations.This article provides background on the GSJ in the Nordic countries andthereby gives context to some recent legislative work in Sweden. The article concludesthat legislators frequently reproduce phrases which, under closer inspection,appear quite hollow. The GSJ therefore seems to be more of a vague referenceused for political purposes as opposed to a representation of actual popularvalues.

Författningssamling i polisrätt 2020/21 samlar de mest centrala lagarna medrelevans för den polisiära verksamheten. Här presenteras rättsnormer frånolika rättsområden såsom t.ex. offentlig rätt, straffrätt, processrätt och socialrätt.

Boken riktar sig i första hand till studerande vid polisutbildningen menkan förstås lika väl användas av polisanställda som av jurister och andramed intresse för den polisiära juridiken.

Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2020.