I denna rapport redovisas en studie där lärares bedömningar och betygssättning analyseras i tre olika ämnen: engelska, historia, idrott och hälsa. Analysen bygger på intervjuer med lärare i årskurs 9 i grundskolan och i gymnasieskolan. Studien ger en bild av hur lärare dels resonerar vid betygssättningstillfället kring värderingen av en elevs kunnighet i en del av kunskapskraven, dels kring värderingen vid sammanvägning av en elevs kunskaper till ett betyg. I intervjuerna beskriver lärarna, utifrån sin dokumentation, hur de resonerat kring betygssättning. Exempel på dokumentation och betygsunderlag som lärarna berör under intervjuerna analyseras och redovisas också i rapporten. Den övergripande frågan i studien är: Hur framträder lärares betygssättning och dokumentation i förhållande till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Resultatet indikerar att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för mångsidigheten och likvärdigheten i betygssättningen. I rapporten problematiseras och exemplifieras vad som kan avses med säkra bedömningar i förhållande till olika grunder såsom styrdokument, vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Vidare problematiseras och exemplifieras lärarnas dokumentation kopplad till olika grunder.

Denna jämförande studie analyserar två lärarstudenters erfarenheter av utlandsstudier - en fyra månader lång skolpraktik i Sverige och en treveckors interkulturell intensivkurs med skolobservationer i Frankrike. Trots att de skilde sig åt gällande längd och struktur, syftade bägge programmen till att utveckla lärarstudenternas förståelse av mångfald och pedagogik ur ett globalt perspektiv. Genom användning av bl.a. transformativ lärandeteori (Mezirow, 1991) utgick studien från följande frågor: (1) Vilka erfarenheter gällande lokal/global mångfald och pedagogik gör lärarstudenter i två skilda program som inbegriper utlandsstudier? (2) Vilka programinslag bidrar till transformativt lärande? Resultaten betonar vikten av relevanta och interaktiva uppgifter, verkliga erfarenheter och stödjandet av personlig utveckling så att studenter kan bli globalare i sitt tänkande.

This comparative case study analyzes two study abroad experiences for preservice teachers—a 4-month student teaching placement in Sweden and a 3-week intensive intercultural course with school observations in France. Although they differed in duration and structure, both programs focused on developing preservice teachers’ understandings of diversity and pedagogy in a global context. Using transformative learning theory (Mezirow, 1991) research questions included (1) What are preservice teachers’ experiences in two different study abroad programs focused on local/global diversity and pedagogy? (2) According to participants, what programmatic elements contribute to transformative learning experiences in such programs? Results underscore the need for relevant and interactive assignments, hands-on experiences, and support for personal growth in programs that aim to help preservice teachers “go global.”

Boken utgår från tre av språkundervisningens nyckelbegrepp: texter, teman och uppgifter. Den ger en teoretisk och forskningsbaserad grund men är samtidigt praktiskt orienterad. Boken vänder sig till lärarstudenter och engelsklärare med inriktning mot skolåren 4-6, men den bör också vara av intresse för F-3-lärare.

The book centres around three concepts that are central to language acquisition and language teaching: texts, topics and tasks. It provides a theoretical and research-based foundation but it is also practical. The book is aimed at student teachers and teachers of English who focus on years 4-6 in their education and teaching, but it should also be of interest to K-3 teachers.

En presentation av bakgrunden till ett tvåårigt interkulturellt samarbete mellan det statliga universitetet i Sankt Petersburg och Malmö högskola.

A presentation of the background to a two-year intercultural project involving students and faculty from The State University of Saint Petersburg and Malmö University,

En redogörelse för de teorier som låg till grund för ett interkulturellt projekt.

An account of the theoretical thinking underpinnings of an intercultural project.

Denna grundbok i engelsk språkdidaktik behandlar texter av olika slag - talade och skrivna men också bilder - och deras betydelse och användning i språkinlärning och språkundervisning. Texttyper och genrer ges ett stort utrymme utifrån ett helhetsperspektiv på samtal, läsning och skrivande. Denna nya upplaga betonar även strategier, bedömning samt digitala lärandeformer.

This book in the area of Educational linguistics deals with different types of texts - spoken, written as well as images - and their importance and usefulness in language learning and language teaching. Text types and genres are emphasized based on a holistic view of speech, reading and writing. This new edition places more emphasis on strategies, assessment and digital forms of learning.

Eftersom strategier fungerar som del av kommunikation bör de finnas med i språkundervisning och skolans styrdokument. Det finns emellertid problem med att de även inbegrips i språkundervisningens kunskapskrav. För det första kan strategier definieras och kategoriseras olika. För det andra kan receptionsstrategier inte bedömas då de används. För det tredje används strategier medvetet eller omedvetet. För det fjärde är inte all strategianvändning framgångsrik, men inkluderandet av strategier i kunskapskraven bygger på att läraren ska kunna fastställa ett kausalt samband mellan strategianvändning av förståelse. Texten inbegriper ett exempel på hur en lärare använde lyssnandestrategier i sin undervisning i kollaborativ anda och relaterat till formativ bedömning.

Strategies appear in all the parts of the syllabus for English in the new Swedish national curriculum introduced in 2011. The knowledge requirements for year 6 distinguish between the use of the singular “a strategy” for the lowest grade and the plural “strategies” for the higher grades.Although there are strong arguments in favour of including strategies in a language syllabus, teachers face several problems when assessing strategies summatively as a basis for grading, particularly listening and reading strategies. First, there is a problem of categorization and definition. Second, if listening and reading strategies are viewed metacognitively, they cannot be assessed when being used. Third, strategies may be used consciously or subconsciously. Fourth, the knowledge requirements indicate that teachers should establish a causal relationship between strategy use and comprehension, but strategies are not necessarily facilitative and learners’ successful comprehension may be due to other factors. While arguing that reception strategies should not have been included in the knowledge requirements, the text includes an example of how a teacher had her learners using listening strategies collaboratively and as a basis for formative assessment.

Artikeln analyserar skolans nya styrdokument i engelska med följande fokus: individen i förhållande till social interaktion; implicit och explicit kunskap; engelska i förhållande till svenska samt kultur som process och produkt.

The article analyses the new steering documents for English for the Swedish school with a focus on the individual in relation to social interaction; implicit and explicit knowledge; English in relation to Swedish and culture as a process or product.