Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Dutoit, Madeleine, PhDORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1995-116X
Alternativa namn
Publikationer (10 of 11) Visa alla publikationer
Dutoit, M. (2022). We exchange data all the time: A case study on data conceptualisation and data sharing by researchers in the context of open data policies. (Doctoral dissertation). Oslo: OsloMet - Storbyuniversitetet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>We exchange data all the time: A case study on data conceptualisation and data sharing by researchers in the context of open data policies
2022 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: OsloMet - Storbyuniversitetet, 2022. s. 161
Nyckelord
research data, open science, data sharing, forskningsdata, öppen vetenskap, datadelning
Nationell ämneskategori
Biblioteks- och informationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-56022 (URN)978-82-8364-435-7 (ISBN)978-82-8364-446-3 (ISBN)
Disputation
2022-11-04, S141, Pilestredet 48, Oslo, 10:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2022-11-14 Skapad: 2022-11-14 Senast uppdaterad: 2023-07-17Bibliografiskt granskad
Fransson, J., Kjellberg, S., Sedvall, K., Tengstam, O., Tapia Lagunas, P., du Toit, M., . . . Höie, H. (2017). På väg mot ett forskarstöd kring hantering och tillgängliggörande av forskningsdata: Slutrapport från biblioteksprojektet Tillgängliggörande av forskningsdata 2016 (ed.). Malmö högskolas bibliotek
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>På väg mot ett forskarstöd kring hantering och tillgängliggörande av forskningsdata: Slutrapport från biblioteksprojektet Tillgängliggörande av forskningsdata 2016
Visa övriga...
2017 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö högskolas bibliotek, 2017. s. 51
Serie
Skrifter från Malmö högskolas bibliotek ; 8
Nyckelord
forskningsdata, forskningsstöd, bibliotek, arkiv
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-12878 (URN)10.24834/mahlib/2017/8 (DOI)22207 (Lokalt ID)22207 (Arkivnummer)22207 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-12-08Bibliografiskt granskad
Fransson, J., Tapia Lagunas, P., du Toit, M. & Kjellberg, S. (2016). Developing integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices (ed.). In: (Ed.), Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting: . Paper presented at Annual Meeting of the Association for Information Science and Technology, Copenhagen, Denmark (October 14-18) (pp. 1-4). International Association of Computer Science and Information Technology Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Developing integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices
2016 (Engelska)Ingår i: Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting, International Association of Computer Science and Information Technology Press, 2016, s. 1-4Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
International Association of Computer Science and Information Technology Press, 2016
Serie
Proceedings of the Annual Meeting of the Association for Information Science and Technology, ISSN 0044-7870 ; 53
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-10498 (URN)21502 (Lokalt ID)21502 (Arkivnummer)21502 (OAI)
Konferens
Annual Meeting of the Association for Information Science and Technology, Copenhagen, Denmark (October 14-18)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-12-08Bibliografiskt granskad
Fransson, J., Tapia Lagunas, P., du Toit, M. & Kjellberg, S. (2016). Tillgängliggörande av forskningsdata: nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare (ed.). Malmö högskolas bibliotek
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tillgängliggörande av forskningsdata: nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö högskolas bibliotek, 2016. s. 52
Serie
Skrifter från Malmö högskolas bibliotek ; 6
Nyckelord
forskningsdata, öppet tillgänglig forskningsdata, biblioteksservice, forskarstöd, vetenskaplig kommunikation, forskarpraktiker
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-12862 (URN)10.24834/2043/20266 (DOI)20266 (Lokalt ID)20266 (Arkivnummer)20266 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-12-08Bibliografiskt granskad
Papia, E., Larsson, C., du Toit, M. & Vult von Steyern, P. (2014). Bonding between oxide based ceramics and adhesive cement systems: a systematic review (ed.). Journal of Biomedical Materials Research. Part B - Applied biomaterials, 102(2), 395-413
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bonding between oxide based ceramics and adhesive cement systems: a systematic review
2014 (Engelska)Ingår i: Journal of Biomedical Materials Research. Part B - Applied biomaterials, ISSN 1552-4973, E-ISSN 1552-4981, Vol. 102, nr 2, s. 395-413Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The following aims were set for this systematic literature review: (a) to make an inventory of existing methods to achieve bondable surfaces on oxide ceramics and (b) to evaluate which methods might provide sufficient bond strength. Current literature of in vitro studies regarding bond strength achieved using different surface treatments on oxide ceramics in combination with adhesive cement systems was selected from PubMed and systematically analyzed and completed with reference tracking. The total number of publications included for aim a was 127 studies, 23 of which were used for aim b. The surface treatments are divided into seven main groups: as-produced, grinding/polishing, airborne particle abrasion, surface coating, laser treatment, acid treatment, and primer treatment. There are large variations, making comparison of the studies difficult. An as-produced surface of oxide ceramic needs to be surface treated to achieve durable bond strength. Abrasive surface treatment and/or silica-coating treatment with the use of primer treatment can provide sufficient bond strength for bonding oxide ceramics. This conclusion, however, needs to be confirmed by clinical studies. There is no universal surface treatment. Consideration should be given to the specific materials to be cemented and to the adhesive cement system to be used.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Wiley-Blackwell, 2014
Nyckelord
adhesive cements, alumina, bond strength, oxide ceramics, zirconia
Nationell ämneskategori
Odontologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-16241 (URN)10.1002/jbm.b.33013 (DOI)000330639400022 ()24123837 (PubMedID)2-s2.0-84892433820 (Scopus ID)16693 (Lokalt ID)16693 (Arkivnummer)16693 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-03-30 Skapad: 2020-03-30 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
Rydberg, H. & du Toit, M. (2014). Teaching information literacy: for the benefit of the future profession and lifelong learning? (ed.). In: (Ed.), 14th EAHIL Conference: Biblioteca nazionale centrale 11-13 Juni 2014 Rome, Italiy: Conference programme & book of abstracts. Paper presented at European association of health information and libraries, (EAHIL), Rome, Italy (2014). Istituto superiore di sanità, Roma
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Teaching information literacy: for the benefit of the future profession and lifelong learning?
2014 (Engelska)Ingår i: 14th EAHIL Conference: Biblioteca nazionale centrale 11-13 Juni 2014 Rome, Italiy: Conference programme & book of abstracts, Istituto superiore di sanità, Roma , 2014Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Introduction Lifelong learning is a core concept nowadays. In a world changing rapidly one of the assignments of higher education institutions is to stimulate and encourage the students to lifelong learning. To train the students in information searching and information evaluation are therefore important tasks for university librarians. Do we teach for the future that awaits the students? Aim To examine under what conditions graduated dentists, dental hygienists and dental technicians search for needed scientific information. A study was made to investigate to what information resources they have access, and how they experience the information literacy training in retrospect. Our aim was to be able to evaluate our teaching in information searching. Are the information literacy skills that they learned during their education useful in their daily work? Methods An online web survey was sent to 164 students that had graduated from the Faculty of Odontology at Malmo University during the period 2005-2009. The survey consisted by 11 questions whereof 6 allowed comments. 97 persons (21 dental hygienists, 58 dentists and 18 dental technicians) responded which resulted in a response rate of 46%. Results and discussion The mostly used informations resources are Google, colleagues, books and journals. PubMed is the mostly used database. The use of other databases (Cinahl, Cochrane, ScienceDirect, Sociological abstracts and Web of Science) is very scarce. Dentists are the ones who most frequently seek information in books and journals. 79 % of the respondents answer that they benefit from what they learned through the library's instruction and guidance in their work. However, lack of time often determines how often, and where, the information searching is conducted. Many of the respondents express that they have forgotten what they learned in information searching during their studies and commented that refreshing these skills would be beneficial. Conclusions How can we follow up the results from the survey? • Inform of the services libraries provide such as walk-in-use to databases, interlibrary loans and book lending • Conduct refresher courses in information searching for alumni • Inform in what way free search engines or databases can be used for retrieving scientific information • Highlight open access medical journals

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Istituto superiore di sanità, Roma, 2014
Nyckelord
information searching, information literacy training, dentists, dental hygienists, dental technicians, bibliotek, informationssökning, undervisning i informationssökning, Odontologiska fakulteten, BIT
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-10503 (URN)17682 (Lokalt ID)17682 (Arkivnummer)17682 (OAI)
Konferens
European association of health information and libraries, (EAHIL), Rome, Italy (2014)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Rydberg, H. & du Toit, M. (2013). Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger (ed.). Tandläkartidningen, 105(10), 80-84
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger
2013 (Svenska)Ingår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 105, nr 10, s. 80-84Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

De källor som används mest för att söka information är kolleger, Google, böcker samt tidskrifter. Det visar en undersökning av hur nyutexaminerade tandläkare, tandhygienister och tandtekniker söker information i yrkeslivet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Tandläkartidningen, 2013
Nyckelord
dentists, dental hygienists, dental technicians, information searching, library, information literacy training, undervisning i informationssökning, bibliotek, Odontologiska fakulteten, BIT
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-1185 (URN)17680 (Lokalt ID)17680 (Arkivnummer)17680 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Rydberg, H., Dorthé, L. & du Toit, M. (2012). Lära för livet: biblioteksundervisning för tandvårdsstudenters framtida profession? (ed.).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lära för livet: biblioteksundervisning för tandvårdsstudenters framtida profession?
2012 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Detta är en rapport från ett projekt som genomförts av tre bibliotekarier på Bibliotek & IT på Malmö högskola. Vi fick pedagogiska utvecklingsmedel hösten 2011 för att undersöka om och hur examinerade studenter söker information i arbetslivet. Projektet avslutades i december 2012. Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka dels vilka källor examinerade tandtekniker, tandhygienister och tandläkare från Odontologiska fakulteten använder för att söka information i arbetslivet, dels om de har nytta av den undervisning och handledning biblioteket tillhandahöll under deras studietid. Vi skickade ut enkäten till 164 studenter som examinerats under åren 2005-2009 och fick 97 svar. Genom arbetet med enkäten och analys av resultatet har vi lärt oss om källor vi inte tidigare kände till. 97 % anser sig veta var de skall hitta den information de behöver. De vanligaste källorna som används är Google, böcker, kollegor och tidskrifter. Inom offentlig sektor och universitet har betydligt fler tillgång till bibliotek än inom privat sektor. Bristen på tid påverkar hur ofta och var man söker information. 79 % svarar att de har nytta av det de lärde sig via bibliotekets undervisning och handledning i sitt arbetsliv. I praktiken kommer de nya kunskaper vi skaffat genom denna studie att inspirera oss till att förändra undervisningen på olika sätt, exempelvis genom att visa nya källor samt redan kända källor ur en ny synvinkel. Vidare vill vi tillsammans med kollegor framöver diskutera vårt uppdrag gentemot omvärlden och möjligheten att genomföra kurser för alumner och andra yrkesverksamma.

Abstract [en]

What opportunities do dental hygienists have to search for information in his or her daily professional life? Do dental technicians continue to update their skills after graduation? Do private dental practitioners have access to databases? Are graduating students experiencing that training in information literacy is relevant in their professional life? These questions gave birth to the idea to study if and in what ways dental hygienists, dental technicians and dentists are searching for information in their professional life, and which information resources they have access. Through a study of this kind we were hoping to evaluate our work with teaching information literacy. We sent a survey to 164 students that had graduated from the Faculty of Odontology during the years 2005-2009, and got 97 responses. From the responses we have seen that the most frequently used resources were Google, books, colleagues and journals. A far larger percentage of those who work within the public sector and universities have access to a library than those within the private sector. We have observed differences between the three professional groups in terms of search patterns and choice of sources. 79 % of the respondents answered that they benefit from what they learned through the library's instruction and guidance in their work. Thus, the lack of time often determines how often, and where, the information searching is done. Many expressed that they have forgotten what they learned during their studies and comment that refreshing these skills would be beneficial. The results made us think about how we could adjust our teaching in order to prepare the students for their professional life, without cutting down on the regular teaching which the students need in order to manage their studies. How do we highlight the future usefulness of information literacy? The students who graduate from Malmo University will be a part of the surrounding society with which the library should interact. Do we inform students of the services the library can offer them as professionals?

Förlag
s. 32
Nyckelord
information literacy, students of odontology, dentists, dental hygienists, dental technicians, alumni, career, information litercy teaching, information searching, informationskompetens, tandvårdsstudenter, odontologer, tandläkare, tandhygienister, tandtekniker, yrkesliv, alumner, undervisning, informationssökning
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-12938 (URN)15885 (Lokalt ID)15885 (Arkivnummer)15885 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Dorthé, L., Papia, E. & du Toit, M. (2011). Fallet "Such a MeSH": Problembaserat lärande för informationskompetens (ed.). Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling, 7(2/3), 45-53
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fallet "Such a MeSH": Problembaserat lärande för informationskompetens
2011 (Svenska)Ingår i: Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling, ISSN 1604-7869, E-ISSN 1901-1040, Vol. 7, nr 2/3, s. 45-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Hur når vi målen som rör informationskompetens i vår undervisning? Frågan ställdes av en lärare och en bibliotekarie vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Den ledde till ett samarbete där bibliotekariens undervisning integrerades helt i fallstudierna på tandteknikerutbildningen. Artikeln beskriver upplägg och genomförande av en modell där informationskompetens och problembaserat lärande kombineras (här kallat IK&PBL-modellen). Bibliotekariens pedagogiska förhållningssätt, i form av problembaserat lärande, är karaktäristisk för den övriga utbildningen på tandvårdshögskolan. Tentamensresultat och kursutvärderingar visar att IK&PBL-modellen bidrar till att utveckla studenternas förmåga att söka information och granska källkritiskt samt ger upphov till diskussioner omkring begreppet vetenskaplighet. Bibliotekarien får en inblick i studenternas utbildning, ökad ämneskunskap och förståelse för inlärningsprocessen medan läraren får insyn i studenternas problem med informationssökning och källkritik.

Abstract [en]

How can we achieve the objectives related to information literacy in our teaching? This question was asked by a teacher and a librarian at Malmö University’s Faculty of Odontology. It led to a collaboration where the librarian’s teaching was fully integrated in the case studies used in the dental technician programme. This article describes the structure and implementation of a model where information literacy and problem-based learning are combined (called the IK&PBL-model). The librarian’s problem-based learning approach is characteristic of the dental education in Malmö. Examination results and course evaluations show that the IK&PBL-model seems to help to develop the students’ ability to seek information and critically examine, and produce reflections on the concept of science. As a result, the librarian’s understanding of students’ education and knowledge of odontology increased, and she achieved a greater understanding of the students’ learning process. The teacher gained an insight into students’ problems relating to information seeking and critical evaluation of sources.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Det Informationsvidenskabelige Akademi, 2011
Nyckelord
informationskompetens, problembaserat lärande, tandteknikerutbildning, pedagogik, tandvårdsutbildning, informationssökning, bibliotek
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-1168 (URN)13061 (Lokalt ID)13061 (Arkivnummer)13061 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
du Toit, M. & Papia, E. (2011). Fallet ”Such a MeSH". Problembaserat lärande för informationskompetens på Odontologiska fakulteten. Ett exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning (ed.). In: (Ed.), (Ed.), Erfarenhet vs. Forskning: hur utvecklas vi som högskolelärare?. Paper presented at Erfarenhet vs Forskning, Malmö, Sweden (2011) (pp. 50-53). : Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fallet ”Such a MeSH". Problembaserat lärande för informationskompetens på Odontologiska fakulteten. Ett exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning
2011 (Svenska)Ingår i: Erfarenhet vs. Forskning: hur utvecklas vi som högskolelärare?, Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL) , 2011, s. 50-53Konferensbidrag, Publicerat paper (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL), 2011
Serie
Akademiskt lärarskap (AKL) : skriftserie ; 1
Nationell ämneskategori
Odontologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-12314 (URN)13211 (Lokalt ID)978-91-980036-0-4 (ISBN)13211 (Arkivnummer)13211 (OAI)
Konferens
Erfarenhet vs Forskning, Malmö, Sweden (2011)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1995-116X

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer