Detta är en kunskapssammanställning om buller i samhället som syftar till att ökakunskap om bullerexponering och dess effekter. Här beskrivs gällande regler,tillämpning och effekter av dessa. Jämförelser beskrivs med hur andra nordiska länderhanterar buller och en reflektion av hur buller hanteras i Sveriges.Sammanställningen har särskilt fokus på trafikbuller då det är den dominerande källantill bullerexponering. Här granskas bullerproblematikens historiska utveckling,nuvarande lagstiftning och riktlinjer, källor till buller, dess effekter, samt framtidautmaningar och möjligheter inom bullerhantering. Lagar och förordningar som reglerarbuller i Sverige beskrivs, inklusive miljöbalken, plan- och bygglagen ochtrafikbullerförordningen samt kort hur tekniska lösningar får användas. Även EU:sdirektiv om omgivningsbuller och dess implementering i Sverige belyses.E

Denna förstudie om förutsättningar för och möjligheterna med en projekteringsguideför termisk komfort med fokus på övertemperaturer har genomförts på kort tid för attkunna vara underlag för framtida projekt. Åtminstone tre olika problemområden kanurskiljas:

• Det är svårt att definiera scenariodata för framtida väder och klimat samt påverkanav lokala förhållanden.

• Mängden variabler som har betydelse vid beräkning av termisk komfort är stortoch det krävs fler simuleringar för att bättre kunna bestämma vilka variabler somhuvudsakligen ska beaktas för att säkerställa beräkningsresultat

.• Hur stora variationer finns och hur ska riskvärdering göras för de klimatfiler somtas fram för framtida klimat.

Skadedjuren är många och finns i ett brett spektrum. Från stora djur som grävlingar tillden minsta insekten. I denna kunskapssammanställning läggs tyngdpunkten påbeskrivning av insekter. Skadedjur finns i och påverkar de flesta byggmaterial, frånorganiska material som trä och cellulosa till hårdare material som metall, puts och bruk.Skadedjur kan leva av och med mikroorganismer, svampar och mögel, ibland i synergi.Statistik från förvaltare och skadesanerare visar att i flerbostadshus är vägglöss detproblem som hanteras oftast. Generellt i hela byggnadsbeståndet är gnagare detskadedjur som ger upphov till de flesta saneringarna. Myror är vanligare under apriljuni medan problem med vägglöss är störst augusti-mars.Lagstiftning samt föreskrifter och vägledningar från myndigheter ger tillsammans medbranschens aktörer, miljöcertifieringssystem och internationella standarderförutsättningar för byggande/förvaltning och hantering av skadedjur. En utblick till våragrannländer och i Europa visar att mycket är lika och att traditioner, kultur och historikkan förklara olikheter som finns. Mycket finns att lära av varandra.Det finns en oro att skadedjursproblem kan öka i framtiden med tanke på ökad handelöver gränserna och ett varmare klimat.

Denna kunskapssammanställning om vatten- och avloppsinstallationer i Sverige kan ge en bred och korrekt förståelse om branschens aktörer, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas. Några viktiga punkter är:<ul><li>Legionella – finns i tappvattensystem och orsakar ohälsa. Begränsning av risker behöver utredas vidare inte mot bakgrund av risker med förväntade högre temperaturer och önskemål om att ta fram system för med lägre energiförbrukning för varmvatten. Risk för legionella i kallvatten finns också.

Utformning och placering av rörkopplingar – har stor betydelse för beständighet hos installationer och möjlighet att upptäcka och hantera läckage. Regler och vägledningar som utvecklats över tid har möjliggjort den goda standarden på vatten- och avloppsinstallationer vi har idag.

Dimensionering av system – komponenter och flöden samverkar i samma system. Därför finns risker om en komponent eller ett delsystem optimeras av något skäl utan att konsekvenserna för hela förstås. Spillvattensystem är t.ex. beroende av flöden för tappdricksvatten.

Det är viktigt att ta med sig förvärvade kunskaper och lärdomar för att undvika problem som tidigare visats sig vara kostsamma. Det gäller i synnerhet för system som installeras dolt, och som förväntas ha en livslängd på flera decennier.

Ett regelverk som tar hänsyn till de problem som har lösts genom åren, och som ger goda förutsättningar att förebygga framtida problem, kommer att gynna den som bor eller vistas i byggnaden, den som äger byggnaden, den som bygger eller installerar, den som levererar byggprodukterna och den som försäkrar byggnaden. Det är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom lång problemfri livslängd oftast minskar miljöbelastningen.

Kostnader för byggprojekt i Sverige har jämförts med projekt i Portugal och Finland. Entreprenadföretag och beställare har intervjuats och kostnadsredovisningar och projektdokument har studerats. Insamlade data har varit av olika detaljeringsgrad och mycket heterogent i både detaljer och uppdelning. En stor del i analysarbetet har varit att skapa förståelse för variationer och nyanser i kostnadsredovisningar och bostadsutformning samt skillnader i begrepp som används i de olika länderna.

Kostnadsfördelningen i projekten visar på att den största skillnaden ligger i byggkostnaden. I Portugal utgör byggkostnaden en betydligt mindre andel av den totala produktionskostnaden jämfört med Finland och Sverige. Det är tydligt att den låga kostnaden för byggnadsarbetare i Portugal är en starkt bidragande orsak till den lägre byggkostnaden. Industrialisering och prefabricering i svenska och finska projekt uppväger inte skillnaden i byggkostnad.

De framtagna resultaten ger en god översikt av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Sverige och kan vara av stort värde för jämförelser i Sverige. Ett viktigt resultat från denna första etapp av huvudstudien är att det har fungerat bra att samla in och sammanställa data från svenska byggprojekt. Resultat har kunnat presenteras på ett överskådligt sätt så att anledningar till kostnadsskillnader kan identifieras. Med detaljerad kunskap om verkliga kostnader går det att jämföra kostnader och kostnadsfördelning mellan projekt för att förstå likheter och skillnader. Olika bakomliggande faktorer syns när produktionskostnad jämförs per lägenhet, m2 BOA och m2 BTA. Undersökningens visar att det inte finns större skillnader i de svenska projekten när det gäller materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå, servicegrad samt krav och regelverk som tillämpas. Det finns naturligtvis en del nyanser och skillnader men de svenska byggprojekten är relativt homogena. Skillnader som kommit fram i undersökningen beror på olika projektspecifika variationer. Sammantaget bedöms underlaget vara en stabil utgångspunkt för jämförelser med byggprojekt i andra länder. Då kan jämförelse av materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå och servicegrad, krav och regelverk som tillämpas, tidsåtgång i planskeden, skatter och subventioner göras på ett meningsfullt sätt. Med en andra etapp av huvudprojektet bör det också vara möjligt att genomföra jämförelser mellan länder och utreda övergripande frågor.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget om fuktsäkra byggnader i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

De utmaningar som noteras är:

Byggsektorn beredskap och förmåga att möta de nya förändrade byggregler som planeras av BoverketDen stora andelen fuktrelaterade fel och skador som rapporteras i olika utredningar.Kraven kopplat till fuktrelaterade innemiljöproblem är otydliga och ofta svåra att följa upp. Detta kan leda till fuktrelaterade innemiljöproblem som orsakar lidande för de individer som drabbas.Miljö och klimatfrågan ställer krav både på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan samt resiliens och klimatanpassning.Förändrade boendevanor och brukarvanor som ändrar på förutsättningarna i en byggnad.Fragmentering och specialisering med många aktörer med ansvar för sin del endast.Några utvecklingsområden har noterats. Områden där det behövs både forskning och utveckling av teknik, processer och samarbeten:

Kvalitetssäkring av nya material, konstruktioner och produktionsmetoderKompetensutveckling och kompetensspridning.Framtagning och tillgängliggörande av kunskap, teknikutveckling.Samsyn behöver utvecklas när det gäller bl.a. uttorkning i betong och i vilken omfattning byggnader behöver skyddas mot fukt under byggproduktionen.Undersökning av utvecklingsmöjligheter behövs för att ta vara på digitaliseringens möjligheter med sensorer, digitala tvillingar, AI m.m. i samband med fuktsäkerhet.Kartläggningen skulle förstärkas med en bredare internationell utblick. Det tycks finnas en del skillnader både i arbetssätt och erfarenheter kring fuktsäkra byggnader.Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.

Denna genomlysning av Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess hargjorts med målet tydliggöra den fuktsäkerhetsprocess som krävs för att säkerställafuktsäkra byggnader och med speciell hänsyn till det tänkta nya formatet i projektetMöjligheternas Byggregler.Arbetet har utförts av en grupp personer som representerar olika aktörer i byggsektorn ochsom är väl förtrogna med Branschstandard ByggaF och flera använder den dagligen.Arbetet som genomförts under en kort och intensiv period har präglats av ett stortengagemang och vilja att bidra till förbättring och anpassning av Branschstandard ByggaFtill nya förutsättningar och behov.Det är viktigt att betona är att det här är en genomlysning som ska visa påutvecklingsbehov av Branschstandard ByggaF utifrån de kommande förändringarna ibyggreglerna. Genomlysningen har visat på delar som inte fungerar så bra i praktiken ochsom behöver revideras och vidareutvecklas. Uppdraget omfattar inte att ta fram en nyreviderad Branschstandard ByggaF men förbättringsförslag har identifierats under rubriken“önskat läge”. Arbetsgruppen har många tankar om vad som borde revideras i nuvarandeBranschstandard ByggaF och i nästa steg, när det faktiska arbetet ska göras medrevideringar kan det behövs göras andra ändringar än vad som föreslås här. Detta är baraett förslag.Det är dock viktigt att poängtera att det som återges här inte är något färdigt förslag ochinte alltid arbetsgruppens gemensamma åsikt (koncensus) utan mer exempel på möjligautvecklingsriktningar. Trots att arbetsgruppen försökt nå konsensus har det funnits liteolika synsätt på vissa detaljfrågor. 

Syftet med denna kartläggning är att komplettera kunskapen i Sverige kring olika typer av möjliga indikerande innemiljökontroller som finns. Utvecklingen på både mätteknik och beslutsverktyg är snabb. En inledande analys av utmaningar och möjligheter med olika typer av kontroller och indexeringar av innemiljökontroller presenteras.Några exempel på aktörer och system som direkt kan kopplas till indexering, alternativt bidrar genom till exempel kravformuleringar eller guidning i uppföljning, beskrivs i rapporten är:

• ALDREN TAIL Index
• Standarder, bland andra SS-EN 16798-1:2019
• Beloks Innemiljökrav för lokalbyggnader
• Miljöcertifiering och miljömärkning
• SWESIAQ
• Obligatorisk ventilationskontroll – OVK
• Loggande sensorer
• Enkäter
• Okulära kontrollerStickprovskontroll med momentanmätning
• Databaser
• Vägledningar från olika myndigheter

Generellt sett är det en stor spridning mellan olika kontrollsystem när det gällande innehållet och omfattningen på vilka parametrar som kontrolleras i inomhusmiljön. Det finns 100-talet parametrar som används vid kontroll av inomhusmiljö idag.

Denna kunskapssammanställning om klimatdata och klimatfiler kan ge en bred och korrekt förståelse om var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöverstödjas, vilka som agerar inom området och vilka regler och standarder som tillämpas.

För att klara klimatförändringar har det stora fokuset inom byggsektorn (och många andra sektorer) hittills varit att ”lindra effekterna av klimatförändringen”. Detta samtidigt som det är nödvändigt med förberedelser för klimatförändringar, eftersom de sker och påverkar alla människor. Därför behövs större uppmärksamhet på ”klimatförändringsanpassning” genom att öka kunskapen inom byggsektorn, utveckla och testa metoder och syntetisera lättanvända uppsättningar av klimatdata för användarna.

I många länder måste användarna köpa väderdata, medan det i andra länder finns uppsättningar av väderdata som är offentliga. Det finnas flera tillvägagångssätt för att ta fram indata (klimatfiler för framtiden) till den stora användningen som kan förutses. Allt kräver investeringar i att skapa kunskap och underlag/data som kan delas med användarna. Felaktig användning av klimatfiler för framtiden kan leda till mycket dyra ekonomiska konsekvenser. Analysers rumsliga och tidsmässiga upplösningar spelar en viktig roll för kraven på kvalitet på klimatfiler för framtidens väder.

Mikroklimat påverkar energi- och fuktprestandan hos byggnader (och energisystem) men försummas av de flesta tillgängliga tillvägagångssätten. Detta samtidigt som effekter av extrema klimathändelser kan förändras avsevärt i urban/mikroskala. Att ta hänsyn till mikroklimat kommer att öka kostnaden för analyser avsevärt och det är inte möjligt i alla lägen. Därför behöver prioriteringar göras av kvalificerade beslutsfattare.

Osäkerhet finns i alla indata som används i olika analyser av energianvändning och inomhusklimat. När beräkningar och simuleringar görs, kan säkerhetsmarginaler anpassas på olika sätt. Klimatfiler för framtiden kan ha säkerhetsmarginal, men frågan ärom det ska vara för en kort, lång eller mycket lång period.

I dagens bostadsprojekt är det mycket ovanligt med komfortkyla. Kommer det att vara annorlunda om 10–15 år? Behöver nya byggnader förberedas för komplettering med komfortkyla? Möjliga konsekvenser och hur osäkerhet ska hanteras samtsäkerhetsmarginaler användas behöver utredas vidare.

Det finns tre stora luckor i nuläget för byggbranschen (och anläggningsarbeten)

1. Brist på korrekta väderdata/klimatfiler för framtiden, som lätt kan användas av alla intressenter.
2. Brist på nya/uppdaterade/verifierade tillvägagångssätt som korrekt tar hänsyn till extrema väderhändelser och osäkerheter om klimatet.
3. Bristande kunskap hos ingenjörer, intressenter, ansvariga offentliga sektorer och även forskare om konsekvensanalys av klimatförändringar.

Med tanke på de senaste framstegen inom området för modellering av klimatförändringar och det framgångsrika forskningsarbetet med att koppla klimatmodeller till tekniska modeller, borde det finnas stora möjligheter att ta itu med frågeställningarna. Det krävs att tydliga mål sätts upp och att åtgärder vidtas.