Föreliggande rapport har sin grund i projektet ”Att organisera utmattningssyndrom” vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Malmö Universitet. Projektet finansierades av Institutionen för Urbana studier och genomfördes mellan åren 2018 och 2022. Utgångspunkten var att sjukdomen som benämns utmattningssyndrom antar olika namn, tilldelas olika medicinska diagnoser och utgör en betydande samhällelig utmaning. Utmattningssyndromet har i Sverige tilldelats en specifik diagnos och kan därmed ge tillgång till sjukpenning och annan välfärd. Projektet har inte arbetat med medicinska eller terapeutiska antaganden ochkunskapsanspråk, utan sjukdomen betraktas utifrån olika organisatoriska perspektiv. Vi har därför varit intresserade av de processer på vårdcentraler och i andra sammanhang där en diagnos formas och som i sin tur bildar grund för såväl rehabilitering som återgång till arbete. Viktigt i sammanhanget är hur sjukdomen skiljer sig från etablerade somatiska sjukdomar, som exempelvis benbrott eller diabetes, genom att den är svår att diagnosticera, och dessutom är samhälleligt stigmatiserad. Rapporten fokuserar hur utmattningsdiagnosen aktualiserar osäkerhet och motsättningar i hälso- och sjukvården vilka i sin tur påverkar patienterna och som i slutändan blir politiska. Diagnosens kontroversiella roll i Sverige visas i kapitel två genom att företrädare för olika kunskapssyn på diagnosen kommer till tals. I kapitel tre redogörs för en annat perspektiv på utmattningsdiagnosen, där den i samhället för-givet-tagna arbetslinjen tas som avstamp för den praktiska organiseringen på arbetsplatser därden utmattningsdiagnosticerade arbetar. Inom projektets ram genomfördes en fältstudie med syfte att studera organiseringen kring utmattningssyndrom och denna ligger till grund för två delar av rapporten; kapitel två och tre. I projektet, dock utan specifikt fokus på diagnosen, har även en avhandling skrivits som har fokuserat organiseringen av funktionen rehabkoordinator inom hälso- och sjukvården. I kapitel fyra återfinns en fördjupning av denna funktion hur den vuxit fram och dess implementering genom dem som agerar i rollen. Rapporten inleds med en introduktion av övergripande syfte samt en beskrivning av sjukskrivningsprocessen inom det svenska trygghetssystemets ramar. Inledningskapitlet avslutas med att ge röst åt den som ofta hörs minst – patienten – i debatten om hur sjukförsäkringens regelverk kan beröra den som sjukskrivits. Vi introducerar därför vår rapport genom en autoetnografi om hur sjukskrivningsprocessen kan upplevas för densom drabbats.

The Swedish rental housing market has been in transition. The once dominating municipal public housing sector has been steadily decreasing. International firms have increasingly taken over rental housing in so-called socially deprived areas. This article analyzes the financialization of the former public housing stock. It traces activities in two housing estates and outlines the history and operations of venture capital-based real estate companies focusing on deprived areas in Sweden. These companies have upgraded multifamily homes and thus increased rents, which resulted in large profits and a decrease in the affordable housing stock. In this new reality, venture capital actors have taken advantage of contextual conditions and applied powerful calculative devices. Drawing on studies of financialization as a socio-technical process, the article contributes to knowledge by de-mystifying financialization through a detailed study of specific practices undertaken by international investors who acquire former public housing units in Sweden.

Det självspelande pianot är en pedagogisk grundkurs i svensk bostadspolitik och bör läsas av alla som bor.

Sedan de statliga bostadssubventionerna avskaffades i början av 1990-talet har bostadsbristen i Sverige ökat dramatiskt. Det byggs inte tillräckligt många bostäder för att möta behoven och de bostäder som byggs är alldeles för dyra. Trots det lovar både politiker och bostadsbyggare att marknaden kommer lösa bostadsbristen.

I Det självspelande pianot berättar Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi vid Malmö universitet, vilka bostadsmarknadens aktörer är och hur deras tillvägagångssätt, praktiker, ser ut. Berättelsen utgår från begreppet värde och vi får följa med på en resa genom tid och rum, fram till dagens Sverige, där Allbolagen styr kommunernas bostadsbolag och redovisningsregler styr bostadspolitiken. Aktörernas kalkylmetoder gynnar produktion av dyra bostäder men gör mer överkomliga bostäder näst intill omöjliga att bygga. Riskkapitalbolag kan med en kombination av renoveringar och redovisningsregler snabbt höja värdet på miljonprogramsområden de köper. Detta resulterar i stora aktievinster som möjliggör köp av ytterligare områden. Det är det självspelande pianots mekanik.

Författaren analyserar mekanismerna bakom bostadsmarknadens utveckling – enkla företagsekonomiska kalkyler som används på komplexa och socialt betydelsefulla investeringar i samhällsplaneringen. En utveckling som under senare år i grunden förändrat förutsättningarna för svensk bostadsförsörjning och bostadspolitik.

This article discusses the role of accounting in the changes that the public housing sector in Sweden has undergone. Public housing has been the cornerstone of the welfare state, which perceived housing as a right for all. These housing policies have been challenged from the 1990s onwards, and new legislation introduced in 2011 forced the sector to further economise operations. Because observance of the new legislation supposedly relied on accounting practices, calculative practices became important. The yield metric, which originates in financial economics, became prominent due to its capacity to condense contradictory conditions and time into a single figure, thereby making assets comparable.

A study comprising 44 interviews (46 interviewees) undertaken in 9 council-run public housing companies reveals the social impact of the introduced accounting practices. Results indicate that different understandings of the future can either (1) justify bringing residential holdings into a non-calculable sphere to secure political control or (2) result in counter calculations based on assumed future value increases on commercial investments. This vagueness of the notion of time influences the connection between accounting and governmentality and, ultimately, economisation processes since it opens up for political resistance and counter calculations

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande.

Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet.

Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.

Bussar och tåg ska gå i tid, vara snabba och trygga att resa med, och relativt billiga för att ses som attraktiva färdmedel. Idag säkerställs mycket av detta genom marknadsrelationer och via kontrakt mellan olika offentliga och privata aktörer. Ett vanligt antagande är att ett stort utbud av aktörer är viktigt för en välfungerande marknad. Ökad konkurrens antas leda till utveckling och innovation till lägre kostnad. På kollektivtrafikmarknaderna är utbudet av aktörer begränsat, upphandlingsprocesserna riskerar att överprövas och de olika upphandlande myndigheterna ställer olika krav när de upphandlar trafik.  

Forskningsprojektet Kollektivtrafikmarknader bortom kontrakt syftade till att utröna hur kollektivtrafikens marknader fungerar avseende hur standarder organiserar marknader, hur konkurrensen organiseras, samt hur överprövningar formar marknaderna. Utgångspunkten för forskningsprojektet har varit att marknader, i bred mening, består av mer än enbart kontraktsrelationer. I lika hög grad som kontraktsliga relationer ligger bakom utbytena mellan köpare och säljare, mellan beställare och leverantörer, finns även idéer och värderingar - ibland motstridiga sådana – om hur en marknad ska fungera, hur avtal ska utformas, hur anbud ska utvärderas och vilka följder olika val får för verksamheten.  

I detta forskningsprojekt har vi intresserat oss för hur marknaden är organiserad bortom kontraktsrelationerna på marknaden. Detta har inneburit att vi inte direkt intresserat oss för huruvida särskilda typer av avtalsformer leder till avsedda effekter, eller huruvida marknadslösningar är effektiva eller ej. Istället har vi byggt vidare på den rika forskning som genererats kring dessa frågeställningar, men rört oss bortom dem i så motto att vi intresserat oss för de utom-kontraktsliga relationer som bidrar till att organisera kollektivtrafikens marknader.

Våra resultat pekar på behovet av att förstå hur modellavtalen, som är tänkta att användas vid upphandling av trafik, standardiserar utbytena på marknaden. Dessutom pekar våra resultat på hur inträddesbarriärer på marknaden produceras i interaktionen mellan de etablerade trafikföretagen och de upphandlande myndigheterna. Likså visar våra resultat att överprövningar av upphandlingsbeslut tar sikte på transparensprincipen i utvärderingsmodellerna samt likabehandlingsprincipen i det förhandlade förfarandet.

Det finns ett fortsatt behov av att forska om kollektivtrafikens marknader. Av särskild vikt är då frågan om hur upphandlingsprocesserna kan anpassas efter de nya behov som kommer att uppkomma i och med utvecklandet av ny digital teknologi och nya tjänstelösningar. Såväl upphandlande myndigheter som trafikföretag har intresse av att marknaden kan inkorporera ny teknologi och därigenom erbjuda resenärerna en bättre upplevelse och bättre service på sikt. För att detta ska kunna uppnås krävs dock ny kunskap, både om hur ny teknologi påverkar marknaderna och hur avtalen kan anpassas för att gynna innovation och utveckling.