Malmö University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 12) Show all publications
Hansson, K., Levin, L., Lopez Svensson, G., Månsson Lexell, E. & Stjernborg, V. (2023). En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet. Lund: K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik
Open this publication in new window or tab >>En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik, 2023. p. 47
Series
K2 Working paper ; 8
Keywords
Kollektivtrafik, tillgänglighet, funktionshinder, tåg, buss
National Category
Social Work
Research subject
Health and society
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-63865 (URN)978-91-89407-33-6 (ISBN)
Available from: 2023-11-24 Created: 2023-11-24 Last updated: 2023-11-27Bibliographically approved
Stjernborg, V., Hansson, K., Levin, L., Månsson Lexell, E. & Lopez Svensson, G. (2023). Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Altinget (2023-04-12)
Open this publication in new window or tab >>Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning
Show others...
2023 (Swedish)In: Altinget, no 2023-04-12Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Som forskare inom kollektivtrafik och funktionshinder har vi sett en utveckling där politiker och andra beslutsfattare talar alltmer om vikten av att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning, skriver fem forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Keywords
Tillgänglighet, kollektivtrafiky, funktionshinder, funktionsnedsättning
National Category
Social Work
Research subject
Health and society
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-59272 (URN)
Available from: 2023-04-18 Created: 2023-04-18 Last updated: 2023-08-25Bibliographically approved
Bohman, H., Ryan, J., Stjernborg, V. & Nilsson, D. (2021). A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic: As perceived by people living in Malmö, Sweden. Transport Policy, 106, 109-119
Open this publication in new window or tab >>A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic: As perceived by people living in Malmö, Sweden
2021 (English)In: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 106, p. 109-119Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Sweden's strategy to manage the spread of Covid-19 has not included any form of lockdown, in contrast to the approaches adopted by most other countries. Instead, the strategy has been largely based on strong recommendations for society. Even though Sweden has not had any form of lockdown, the Covid-19 pandemic has during a relatively short period of time brought changes for society, significantly disrupting everyday life. The pandemic poses both challenges and opportunities for sustainable future transport, not least public transport provision, supply and use. The purpose of this study is to investigate how changes for society have translated into changes for mobility as an element of everyday life during the early stages of a pandemic. This study draws on a map-based online survey (public participatory GIS) which was purposefully designed to allow people to contribute with their experiences in order to capture how the current situation has affected several different facets of people's everyday life. Results suggest that effects on mobility, such as the possibility to telework, affect different groups differently and may exacerbate existing differences in terms of gender, geography and mobility. In order to mitigate negative effects, transport policy needs to be tailored in order to take these heterogeneities into account. Both spatio-temporal adjustment and modal adjustment were dominant themes for most activities, although the dominance of these themes varied among the activities. Our findings give an indication of both the short and long-term impacts on everyday mobility in the Swedish context, for groups of inhabitants in the city of Malmö. Through deepening our understanding of the processes at play, we suggest eight possible policy responses that can be carefully tailored, both in the interim and into the future.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2021
Keywords
Public participatory GIS, Mobility, Covid-19, Virtual mobility Telework
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Transportation studies; Urban studies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-41804 (URN)10.1016/j.tranpol.2021.03.013 (DOI)000646752600001 ()36570075 (PubMedID)2-s2.0-85104114295 (Scopus ID)
Available from: 2021-04-12 Created: 2021-04-12 Last updated: 2024-02-05Bibliographically approved
Stjernborg, V. & Bamzar, R. (2020). Does context matter?: Older adults’ safety perceptions of neighborhood environments in Sweden. In: Vania Ceccato & Mahesh K. Nalla (Ed.), Crime and fear in public places: Torwards safe, inclusive and sustainable cities (pp. 250-264). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Does context matter?: Older adults’ safety perceptions of neighborhood environments in Sweden
2020 (English)In: Crime and fear in public places: Torwards safe, inclusive and sustainable cities / [ed] Vania Ceccato & Mahesh K. Nalla, New York: Routledge, 2020, p. 250-264Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter draws on two case studies on safety perceptions among older adults living in different cities in Sweden: Stockholm and Malmö. Both qualitative and quantitative methods were used in the study. Results show that older adults express signs of behavioral responses as a result of fear of crime and/or poor safety perceptions regardless of study areas and city contexts, such as distance decay strategy, and time avoidance. Findings also call for a more comprehensive discussion about the role that context (in this case, social and geographical) plays for everyday mobility and perceived safety in later life.

Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2020
Series
Routledge Studies in Crime and Society, ISSN 2643-9131
Keywords
mobility, older people, context, fear of crime
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-18261 (URN)10.4324/9780429352775-17 (DOI)978-0-367-37128-9 (ISBN)978-0-367-51769-4 (ISBN)978-0-429-35277-5 (ISBN)
Available from: 2020-09-16 Created: 2020-09-16 Last updated: 2022-08-05Bibliographically approved
Stjernborg, V. (2019). Accessibility for All in Public Transport and the Overlooked (Social) Dimensionm: A Case Study of Stockholm (ed.). Sustainability, 11(Special Issue Accessibility and Transportation Equity), Article ID 4902.
Open this publication in new window or tab >>Accessibility for All in Public Transport and the Overlooked (Social) Dimensionm: A Case Study of Stockholm
2019 (English)In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no Special Issue Accessibility and Transportation Equity, article id 4902Article in journal (Refereed)
Abstract [en]

Sweden was early to develop legislation related to accessible public transport for disabled people in 1979 and can therefore be seen as a forerunner. However, recent findings reveal widespread barriers in the Swedish public transport system and large variations between different parts of the country. This paper draws on empirical material consisting of complaints regarding accessibility left by travellers in Stockholm to a local transit company and aims to provide an overview of the character of complaints and to identify common themes through a qualitative content analysis. The results show that the most commonly reported challenge relates to boarding or getting off the vehicles, where the drivers are mostly described as the underlying reason for those difficulties. The narratives describe how some drivers misuse (or do not use) the accessibility equipment or show an abusive or attitudinal behaviour. The results support the body of literature on the meaning of continuous work with accessibility issues in public transport. Varying views on disability may have had a substantial impact on the development of our societies and on how the issues of accessibility in the public transport system have been prioritised or handled. Thus, this study highlights existing social barriers and variations in individual capacities as important factors that influence the experiences of public transport users. The study recommends an increased focus on educating drivers and staff about how to accommodate different groups of travellers. The study also recommends that transport providers consider drivers’ working conditions (i.e., with the consideration of timetables and high time-pressure). Further research on how well accessibility adaptations in public transport actually work and how the users perceive them is necessary.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI, 2019
Keywords
disability, bus driver, inequality, social sustainability, functional limitations, barriers, uneven mobilities, social model, medical model
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-1902 (URN)10.3390/su11184902 (DOI)000489104700088 ()2-s2.0-85072641395 (Scopus ID)29928 (Local ID)29928 (Archive number)29928 (OAI)
Available from: 2020-02-27 Created: 2020-02-27 Last updated: 2024-06-17Bibliographically approved
Stjernborg, V. (2019). Digitaliseringens möjligheter för ökat medborgardeltagande i planeringen (ed.). : K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Open this publication in new window or tab >>Digitaliseringens möjligheter för ökat medborgardeltagande i planeringen
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport ämnar ge en översiktlig bild av angreppssätt och metoder för medborgardelaktighet i planeringsprocessen via ny teknik och digitala redskap. Avsikten är att skapa en ökad insyn inom området och att väcka ett intresse för hur man kan arbeta vidare med att tydligare inkludera medborgarna i planeringsprocessen. Rapporten ska på intet sätt ses som uttömmande, utan ska snarare ses som en översikt över några av de metoder och angreppssätt som tillämpas inom samhällsplaneringen, både av forskare och praktiker. Rapporten har sammanställts genom material som insamlats via litteratursökningar, sökningar på internet och en viss omvärldsbevakning. I rapporten fokuseras det främst på medborgarforskning (citizen science) och på geografiska informationssystem och deltagande i planeringsprocessen (PPGIS, PGIS och VGI). Medborgarforskningen bygger på att aktivt inkludera allmänheten i någon eller några av forskningens olika faser och har använts inom en rad områden. Digitaliseringen har här också gjort stort avtryck och många gånger insamlas allmänhetens observationer via applikationer till smarttelefoner, webbsidor, GPS-teknik med mera. Det pågår diverse projekt världen över som bygger på medborgarforskning, bland annat av NASA. Ett svenskt exempel är Artportalen och i maj 2019 lanseras en ny portal som syftar till att på ett och samma ställe samla medborgarforskning som bedrivs i Sverige. Medborgarforskningen har ännu inte gjort några större avtryck inom transportforskningen, men har bland annat använts för att studera tillgängligheten hos personer med funktionsnedsättning eller för att studera resvanor. Intresset för informationsteknologi som ett verktyg för deltagande planering har markant ökat under senare decennium, inte minst när det gäller nyttjandet av GIS för mer deltagarbaserade kartläggningsmetoder, och för ett mer demokratiskt och inkluderande angreppssätt. Participatory GIS (PGIS), public participation GIS (PPGIS) och volunteered geographic information (VGI) är ytterst närbesläktade och många gånger går begreppen in i varandra. Begreppen står som samlingsnamn och andra begrepp som används i sammanhanget är exempelvis participatory mapping eller collaborative mapping. En viktig del är att de möjliggör ett insamlande av kvalitativ data i en större utsträckning än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, och metoderna har exempelvis använts för att studera tillgänglighet till kollektivtrafik. Det har också utvecklats en rad applikationer som bygger på collaborative mapping, inte minst för att undersöka trygghet i urbana miljöer eller för att undersöka cyklisters upplevelser av cykelparkeringar. Digital teknik erbjuder nya möjligheter för deltagande planering och även för att inkludera mer sociala perspektiv. Likaså tillåts det att kombinera kvalitativ och kvantitativ data. Det är dock angeläget att teknologin nyttjas med medborgaren i fokus, snarare än tvärtom. Det är också viktigt att ta hänsyn till att förmågan och möjligheten att nyttja digitala verktyg varierar hos befolkningen.

Place, publisher, year, edition, pages
K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, 2019. p. 32
Series
K2 Outreach ; 2019:1
Keywords
crowdsourcing, PPGIS, Citizen science, VGI, Collaborative mapping, deltagande planering
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-13290 (URN)29689 (Local ID)978-91-985495-0-8 (ISBN)29689 (Archive number)29689 (OAI)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-04-26Bibliographically approved
Stjernborg, V. & Nilsson, D. (2018). Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling (ed.). K2-Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Open this publication in new window or tab >>Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport är en sammanfattande rapport av projektet hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Syfte var att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet innefattar forskare från Lunds universitet, Malmö universitet och VTI samt representanter från Malmö Stad och Trafikverket. I projektet genomfördes tredelstudier, vilka finns listade i Bilaga 1. Delstudierna innehåller textanalys av styr- och visionsdokument, intervjuer och litteraturstudier. Denna rapport är en sammanställning av den empiri som insamlats i projektet som helhet. Syftet är att utifrån den empiri och de resultat som framkommit under projektets gång, diskutera metoder och tillvägagångssätt för att identifiera kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling, samt att på ett samlat sätt belysa de utmaningar som har identifierats i projektet som helhet. Ambitionen är också, att med utgångspunkt i föreliggande syfte, resonera kring hur man både inom forskningen och ute i kommuner och regioner kan arbeta vidare med de utmaningar som identifierats. I projektet har bland annat följande punkter uppmärksammats: • Styr- och visionsdokument från kommuner och regioner visar på ett starkt fokus vid kollektivtrafikens bidrag till ekonomisk tillväxt och miljö. Många gånger är de antagna målen i dessa dokument av en mer mätbar karaktär. Det har under projektets gång lyfts en önskan om att tydligare kunna identifiera och utvärdera sociala effekter bland aktörer som arbetar med dessa frågor. Det upplevs inte sällan problematiskt att inkludera sociala effekter med nuvarande metoder, då de sociala effekterna många gånger anses mindre kvantifierbara och svårare att mäta. • Det har också varit tydligt att det handlar om ytterst målstyrda verksamheter. Stort fokus ligger idag vid att öka marknadsandelarna gentemot bilen, snarare än att öka andelen resor med kollektivtrafiken. Målkonflikter beskrivs som vanligt förekommande. • Det har identifierats upplevda förändringar i arbetssätt och synsätt sedan införandet av kollektivtrafiklagen 2012 med upprättandet av regionala kollektivtrafiksmyndigheter. Numera beskrivs arbetet ha ett ökat fokus på hur kollektivtrafik kan bidra till samhällsnytta på ett mer övergripande plan. • Den regionala utvecklingen beskrivs i vissa fall att hamna i konflikt med samhällsekonomisk effektivitet. Exempelvis har regionerna målsättningar om att alla delar i en region ska ha god tillgänglighet till exempelvis arbetsmarknad och kollektivtrafik. Strävan efter samhällsekonomisk effektivitet kan dock bidra till en ojämn resursfördelning, inte minst för landsbygden. • Det finns effekter av kollektivtrafik som inte fångas av de traditionella utvärderingsverktygen. Det gäller exempelvis möjligheter att värdera nya marknader och att fullt ut mäta utfall på exempelvis arbetsmarknad och näringsliv. • Det finns stora nivåskillnader vid kollektivtrafikinvesteringar. Dels handlar det om den nationella, regionala och lokala nivån och dels handlar det om storleken på projekten (som kan variera från små justeringar till miljardprojekt). Det har under projektets gång identifierats olika behov av utvärdering beroende av nivåer. • Det har också under projektets gång konstaterats att metodtillämpning och resultat är kontextberoende och att det råder en viss osäkerhet gällande möjligheter att överföra utvecklade metoder och resultat från olika satsningar. I rapporten presenteras ett exempel på ett angreppsätt som skulle kunna användas för att på ett strukturerat sätt fånga exempelvis sociala effekter i planering av kollektivtrafik. Angreppssättet innefattar GIS som ett verktyg för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Public Participation Geographic Information System (PPGIS), är ett samlingsbegrepp som inkluderar flera metoder, men som alla innebär någon form av spatial information. PPGIS möjliggör insamlandet av information från medborgarna/användarna och är därför också tänkt att kunna användas för att bidra till ett ökat demokratiskt deltagande. PPGIS har anammats av flera vetenskapsdiscipliner och av olika samhällsaktörer för att ta fram ett grundligare planeringsunderlag och för att exempelvis värdera olika typer av miljöresurser. Vi har inte sett att detta angreppssätt har använts inom transportplanering i Sverige, men bedömer att det skulle kunna vara ytterst användbart för detta ändamål. Rapporten kan vara av intresse för alla som på något sätt arbetar med kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling

Place, publisher, year, edition, pages
K2-Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, 2018. p. 48
Series
K2 RESEARCH ; 2018:2
Keywords
Kollektivtrafik, samhällseffekter, Public participation geographic information systems (PPGIS), samhällsekonomiska analyser
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-13302 (URN)26479 (Local ID)978-91-7753-574-4 (ISBN)978-91-7753-573-7 (ISBN)26479 (Archive number)26479 (OAI)
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2023-07-04Bibliographically approved
Nilsson, D., Stjernborg, V. & Fredriksson, L. (2017). Effekter av kollektivtrafiksatsningar (ed.). : K2-Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Open this publication in new window or tab >>Effekter av kollektivtrafiksatsningar
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

”Effekter av kollektivtrafikåtgärder” är ett projekt som finansierats av Trafikverket och som genomförts av Trivector Traffic och K2/Malmö högskola. Projektet syftar till att dels sammanfatta den kunskap som finns i Sverige och internationellt om effekter av åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik. Sammanställning av kunskapsläget baseras på effektkataloger, utredningar och studier som har utgivits på senare tid i Sverige, Norden och några europeiska länder (se avsnitt 3). I projektet inkluderas även en forskningsöversikt som fokuserar på relativt ny forskning om kollektivtrafik och dess effekter. Denna del baseras helt och hållet på artiklar publicerade i vetenskapliga journaler (se avsnitt 4). Det avslutande avsnittet identifierar kunskapsluckor och pekar på behov av fördjupade studier. I den svenska transportsektorn pratas ofta om effektsamband. Trafikverket (2014) beskriver dessa samband som vilka effekter eller konsekvenser olika åtgärder i transportsystemet får för samhället. Det finns många sätt att försöka identifiera samband. Ett tillvägagångsätt som ofta används inom transportforskning är någon form av kvantitativ metod. Kvalitativa metoder används också inom transportforskningen för att identifiera effekter, även om de inte används i lika stor utsträckning som de kvantitativa metoderna. Många gånger är det de icke-kvantifierbara och de mer subjektiva effekterna som önskas fångas genom dessa metoder. Ofta används de kvalitativa metoderna i kombination med kvantitativa metoder, vilket brukar kallas för blandade metoder. När det gäller kunskapsöversikten har fokus varit att titta närmare på kollektivtrafikens effekter på resandet samt påverkan på miljö. Fokus har varit på effekter som kvantifierats och som återkommer i flera studier med konsekventa resultat. Det finns en rad studier som visar på att vissa åtgärder anses viktiga av resenärerna och sannolikt ger effekt, men där effekterna ännu inte har kvantifierats. Enskilda åtgärder har sorterats in i större huvudkategorier, t ex infrastrukturella åtgärder, informationsåtgärder, planeringsåtgärder, fordonsåtgärder. Kunskapen om effekter och effektsamband av olika kollektivtrafikåtgärder är varierar beroende på område. En del av dessa åtgärder förekommer i större omfattning och för dessa finns det ett större underlag som visar på tydliga kvantifierade effekter, genom t ex ökning av resande i procent. Gemensamt för dessa åtgärder är att de till stor del syftar till att effektivisera resandet genom ex ökad framkomlighet, ökad utbud så att ex restiden minskar. De åtgärder som där det inte finns lika tydliga och enhetliga effekter är åtgärder som inkluderar effekter som i större utsträckning är beroende av subjektiva uppfattningar, ex komfort, trygghet, information. Forskningsöversikten lyfter vilka perspektiv som på senare tid förts fram kollektivtrafikforskningen som mer intressanta att utveckla. Här märks framförallt kapitalisering av kollektivtrafikinvesteringar (effekter på fastighetspriser), miljöeffekter samt nyttan av att flera åtgärder genomförs för att nå önskad effekt. Det finns exempelvis en positiv värdepåverkan som tillgänglighet till spårtrafik för med sig, vilket även gäller kommersiella fastigheter och industrifastigheter. Kundnöjdhet och ruttplanering för buss är också forskningsfrågor som behandlas i artiklarna. För kundnöjdheten är det intressant att identifiera vilka faktorer som påverkar nöjdheten samt om det finns skillnader mellan resenärers upplevelse av kvalitet och objektivt mätbara mått på kvalitet. Det finns också forskning som försöker kvantifiera mer kvalitativa aspekter av kollektivtrafiken, vilket behövs för att överbrygga en del av de kunskapsluckor som identifierats i projektet.

Abstract [en]

The project “The effects of public transport measures” was financed by the Swedish Transport Administration and executed by Trivector Traffic and K2/Malmö University. The purpose of the project is to gather knowledge and research on the social and economic effects of measures in local and regional public transport. The compilation of knowledge is based on handbooks, enquiries and reports published in the Nordic countries, including Sweden, as well as other European countries (see section 3). The project also includes a research review, which focuses on recent research on new developments in public transport, highlighting major trends and their effects. This section is entirely based on articles published in scientific journals (se section 4). The report concludes with a discussion of knowledge gaps, identifying avenues for further studies. In the Swedish transport sector the relationship between policy measures and effects are often discussed. The Swedish Transport Administration describes these relationships as what effects or consequences various measures in the transport system may have on society. There are many methods that can be used to identify these relations. In transport research, different quantitative methods are often used to identify these relations, including quantitative and –to a lesser extent –qualitative measures. Qualitative methods are often used to study the subjective, non-quantifiable effects that are known to occur. In many cases, however, qualitative and quantitative methods complement each other, and their combined use is referred to as a mixed method approach. The knowledge overview focuses on the effect of public transport on travelling as well as on the environment. The knowledge overview presents quantitative effects that have been found to be consistent across studies, providing conclusive evidence. There are also some effects presented from measures that travellers have emphasized as important, but where these effects have not yet been quantified with consistent results. In the knowledge overview, transport measures have been categorized into larger groups, such as for example information, planning and vehicle and service quality. However, the extent of knowledge about public transport effects varies in the different groups of measures. Some measures are more commonly applied in practice and are more commonly studied, which implies that there is a more extensive basis of consistent results. What is common for most of these measures is that they serve to streamline travelling by improving accessibility and increasing supply in order to reduce travelling time. For measures that to larger extent rely on subjective perceptions, such as comfort, safety, information, the effects of transport measures are more difficult to quantify and the results of these studies are inconclusive. The research review focuses on perspectives of public transport that recently have gotten the attention in scientific journals. Perspectives that often appear are the capitalization of public transport investment (i.e. effects on property prices), environmental effects and the benefits of applying multiple measures to attain desired outcomes. For instance, the evidence shows that access to light rail increases real estate prices for residential as well as commercial and industrial properties. Customer satisfaction and route planning for busses are also research questions dealt with in the articles. Research on customer satisfaction seeks to identify the factors contributing to contentment, in addition to analysing the discrepancies between travellers’ perception of quality and objective measures of quality. There is also research that aims to quantify more subjective or qualitative aspects of public transport, which is needed to bridge some of the knowledge gaps found in this project.

Place, publisher, year, edition, pages
K2-Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, 2017. p. 73
Series
K2 Working Papers ; 2017:4
Keywords
Kollektivtrafik
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-16869 (URN)23299 (Local ID)23299 (Archive number)23299 (OAI)
Available from: 2020-03-30 Created: 2020-03-30 Last updated: 2023-07-04Bibliographically approved
Stjernborg, V. (2017). Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: an ethnographic case study of an urban Swedish neighbourhood (ed.). Applied Mobilities, 2(2), 134-150
Open this publication in new window or tab >>Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: an ethnographic case study of an urban Swedish neighbourhood
2017 (English)In: Applied Mobilities, ISSN 2380-0127, Vol. 2, no 2, p. 134-150Article in journal (Refereed)
Abstract [en]

This study aims to provide an understanding of the everyday life of older people in a Swedish urban neighbourhood, with a special focus on the experienced fear of crime and how fear may affect mobilities in later life. The paper draws upon in-depth data from an ethnographic case study conducted between December 2011 and April 2013, which followed a group of older people in the neighbourhood of Seved in the city of Malmö, Sweden. The average income in the neighbourhood is one of the lowest in the city, where unemployment is high. Seved is often negatively portrayed in the media, and the residents generally feel more insecure than those in the rest of Malmö. The senior group followed, is part of a municipal project aimed at strengthening networks and enhancing feelings of social participation for older people. Through a variety of activities, the municipality seeks to achieve social sustainability through everyday life mobility and social participation. Findings highlight that news media plays a substantial role in forming perceptions of the neighbourhood. Mental maps and imagined geographies do negatively impact the everyday mobility of persons both inside and outside the area. Some older residents display both avoidance and protective behaviour, which implies that their everyday life mobility is restricted because of their fear of crime. However, social participation and knowing people in the neighbourhood seems to have a salutary effect on their fear of crime and a commendatory effect on their everyday life mobility. The results also raises questions about stereotyping (the Other) and ageism.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2017
Keywords
mobility, mental maps, news media, older people, social participation, stereotypes
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-1613 (URN)10.1080/23800127.2017.1322777 (DOI)2-s2.0-85105975934 (Scopus ID)23415 (Local ID)23415 (Archive number)23415 (OAI)
Available from: 2020-02-27 Created: 2020-02-27 Last updated: 2024-06-17Bibliographically approved
Stjernborg, V. (2017). The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life: an Ethnographic Case Study of a Senior Project in a Swedish Urban Neighbourhood (ed.). Ageing International, 42(3), 374-391
Open this publication in new window or tab >>The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life: an Ethnographic Case Study of a Senior Project in a Swedish Urban Neighbourhood
2017 (English)In: Ageing International, ISSN 0163-5158, E-ISSN 1936-606X, Vol. 42, no 3, p. 374-391Article in journal (Refereed)
Abstract [en]

This paper presents an ethnographic case study that aims to understand the meaning of social participation in a neighbourhood for daily mobility in later life. In the study, the mobility of the participants of a senior-citizen project was monitored over 18 months. The project was founded as a result of a municipal district’s targeting of social sustainability. The results show that social participation had positive effects on the daily mobility of the participants. The implementation of broad-minded thinking from the municipality and the cooperation of various municipal actors were shown to be essential for the positive outcome of this project.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2017
Keywords
place, context, older people, wellbeing
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-1294 (URN)10.1007/s12126-017-9296-4 (DOI)000446353400008 ()28890586 (PubMedID)2-s2.0-85020204774 (Scopus ID)23401 (Local ID)23401 (Archive number)23401 (OAI)
Available from: 2020-02-27 Created: 2020-02-27 Last updated: 2024-06-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9927-0323

Search in DiVA

Show all publications